Skala, skalenlig, rätt proportioner och rätt dimensioner och rätt mått.
Bygga skalenlig modell eller prototyp efter din ritning i valfritt material.
Välja ut vilken av klassens 3D-modeller som vi ska använda som 3D-printad referensmodell för fordons-chassit. Eleverna undersöker varandras 3D CAD-modeller och väljer ut den som är mest lik det verkliga chassit mått och utseendemässigt. Den ska sedan kunna användas som fysisk designmodell att utgå ifrån när man bygger egen kaross.
Jämföra och värdera sin egen och andras arbete.
Materialkunskap. Olika materials egenskaper som t ex hållfasthet, hårdhet, styvhet, vridstyvhet, böjbarhet, formbarhet, brottgräns, densitet, förhållandet mellan vikt och volym, bearbetningsmöjligheter/metoder, formstabilitet, hållbarhet (finns flera aspekter), miljövänlighet, källsortering och återvinning, påverkan på miljö, natur, djur och människor.
Materialbearbetning, välja lämpliga verktyg och hantera olika verktyg och redskap på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
Koppla in och styra extern elektronik från programmerbara Mikrokontrollers, t ex Micro:bit.
Programmering, blockprogrammering med Micro:bit.
Använda ämnesspecifika beskrivningar med lämpliga ord och begrepp för att redogöra för, förklara och beskriva sina idéer, tankar, förslag, överväganden, handlingsalternativ, val och tillvägagångssätt.
Sammansättning och sammanfogningsmetoder och tekniker. Limma, spika, skruva, popnita, sy, löda, svetsa, smälta.
Dokumentera din arbetsprocess och din konstruktion med digitala verktyg i text, med bilder, ritningar, illustrationer, datorsimuleringar och film.
Utföra undersökningar och laborationer och dokumentera dina mätresultat i tabeller och labbrapporter.
Enkla maskiner. En enkel maskin är inom fysik en inrättning som bara behöver en enkel kraft för att utföra mekaniskt arbete. Den enkla maskinen arbetar enligt principen, att vad som sparas i kraft förloras i väg. Utforska och använda några exempel på enkla maskiner, t ex lutande planet, hjulet, hävstången och skruven.
Disruptiv är ett relativt nytt svenskt ord som kommer från det engelska ordet disrupt som har betydelsen att störa, avbryta, bringa i oordning.
Man pratar exempelvis om:
Disruptiv innovation – en innovation som skapar en ny marknad och värdenätverk genom att tränga bort etablerade marknadsledare och allianser.
Disruptiv teknologi – en teknologi som har en omvälvande effekt eller löser ett problem på ett så mycket mera fördelaktigt sätt att den tränger bort den existerande teknologin.
Disruptiv affärsmodell – en affärsmodell som har en prisbild eller ett kund-leverantörsförhållande som upplevs som så mycket mera fördelaktigt att den tränger bort den existerande affärsmodellen.
(Reuters) – Apple Watch kunde upptäcka oregelbundna hjärtpulsfrekvenser som kan signalera behovet av ytterligare övervakning för att upptäcka ett allvarligt hjärtrytmproblem, enligt data från en stor studie finansierad av Apple Inc, som visar en potentiell framtida roll för bärbar konsumentelektronik (s k wearables) inom vården.
Forskare hoppas att tekniken kan hjälpa till vid tidig upptäckt av förmaksflimmer eller hjärtflimmer (eng. Atrial Fibrillation, AF), den vanligaste formen av oregelbundna hjärtslag. Patienter med obehandlad förmaksflimmer har fem gånger större sannolikhet att drabbas av stroke.
Resultat från den största förmaksflimmer-undersöknings- och detekteringstudien med över 400 000 Apple Watch-användare som var inbjudna att delta, presenterades på lördagen den 16 mars 2019 vid American College of Cardiology-mötet i New Orleans.
Av de 400 000 deltagarna fick 0,5 procent, cirka 2000 personer, meddelanden om en oregelbunden puls via appen i deras smarta klockor. Dessa personer fick sedan bära en mobil EKG-apparat (elektrokardiografi) för efterföljande detektion av förmaksflimmerepisoder.
En tredjedel av dem vars klockor upptäckte en oregelbunden puls bekräftades ha förmaksflimmer med hjälp av EKG-tekniken, sa forskarna.
84 procent av de oregelbundna hjärtpulsmeddelandena bekräftades senare ha varit hjärtflimmer-episoder, visade data.
”Läkaren kan använda informationen från studien, kombinera den med sin bedömning … och sedan styra kliniska beslut om vad man ska göra med en varning”, säger Dr. Marco Perez, en av studiens ledande utredare från Stanford School of Medicine.
Studien fann också att 57 procent av deltagarna som fick en alert på sin smarta klocka sökte läkarvård.
För företag som Apple ger den här typen av data en kraft i en ny riktning in i sjukvårdsbranschen. Apples nya smarta klocka, Apple Watch Series 4, som blev tillgänglig först efter studien började, och som alltså inte användes i den här studien, har förmågan att ta ett EKG (elektrokardiogram) för att upptäcka hjärtproblem. Den produkten krävde ett godkännande från US Food and Drug Administration (FDA).
Dr. Deepak Bhatt, en kardiolog (typ av hjärtspecialist) från Brigham and Women’s Hospital i Boston som inte var inblandad i försöken, kallade den en viktig studie, eftersom användningen av denna typ av bärbar teknik bara kommer att bli mer utbredd. ”Studien är ett viktigt första steg för att ta reda på hur kan vi använda dessa teknologier på ett sätt som bygger på bevis,” han sa.
Under de första lite drygt 2 minuterna i denna filmade intervju diskuterar Drs. Deepak Bhatt och Peter Block ”AFib detection using the Apple Watch” och beskriver det som en disruptiv teknologi som kan förändra sjukvården (Apple Heart – 00:30-02:30);
Forskare uppmanar till försiktighet av läkare att använda data från konsumentprodukter vid behandling av patienter. Men de ser också stor framtidspotential för denna typ av teknik.
”Förmaksflimmer är bara början, eftersom denna studie öppnar dörren för att ytterligare undersöka bärbar teknik och hur de kan användas för att förebygga sjukdom innan den slår ut,” säger Lloyd Minor, dekan för Stanford School of Medicine.
Uppgiftskod: AWUOHISAS-TKSVBISH
Diskussionsfrågor:
Syftet med följande diskussionsfrågor är att låta eleverna arbeta språkutvecklande med artikeln där de tränar, utvecklar och visar sina kunskaper och förmågor inom läsförståelse, att ta del av fakta, uttrycka sig i tal och skrift, argumentera, resonera, beskriva, förklara och tolka olika typer av texter. De kan även källkritiskt granska fakta och påståenden, hänvisa till olika källor, reflektera och ta ställning till egna personliga val gällande användningen av tekniska hjälpmedel för att främja vård och hälsa. Lämpliga arbetsmetoder kan vara t ex EPA (Enskilt – Par – Alla), jobba i basgrupper eller individuellt.
(TkBiSv) Vad handlar artikeln om? Sammanfatta det viktigaste.
(TkBiSv) Vad är nyheten i artikeln?
(TkBiSv) Är det en positiv, negativ eller neutral nyhet? Finns det flera perspektiv?
(TkBiSv) Vem ligger bakom artikeln? Vem har skrivit den, vem är avsändaren, vem står som garant för faktan?
(TkBiSv) Är artikeln trovärdig? Finns det några tveksamheter i artikeln? Motivera ditt svar med sakliga argument.
(Sv) I vilken mån anser du att det är en argumenterande, beskrivande, förklarande, debatterande, påverkande, informerande eller problematiserande artikel?
(TkBiId) Ge exempel på fler liknande produkter som kan användas för att mäta puls och hjärtrytm.
(TkBiIdShSv) Vilka fördelar kan det finnas med att använda den här typen av teknik, som privatkonsument och inom vården?
(TkBiIdShSv) Vilka eventuella nackdelar och risker kan det finnas med att använda den här typen av teknik, som privatkonsument och inom vården?
(Tk) Har du själv, eller någon du känner, erfarenhet från att använda den här typen av teknologi?
(Tk) Känner du någon person som skulle ha behov av att använda den här typen av teknologi?
(TkBi) Skulle du själv kunna tänka dig att använda den här typen av teknologi för att få reda på om du har eller är på väg att få hjärtproblem?
(TkBiShSyv) Vad behöver man kunna för att utveckla en sådan här produkt?
(TkBiId) Vad behöver man kunna som konsument för att ha användning och nytta av en sådan här produkt?
(TkBiSyv) Vad behöver vårdpersonalen kunna för att ha användning för en sådan här produkt inom sjukvården?
(TkBiIdShSyv) Hur tror du att den här typen av produkter och teknologier kommer förändra vår hälsa, våra beteenden och framtidens sjukvård?
(BiSvIdTk) Vad är puls? Var på kroppen kan man mäta puls och hur? Vad är hjärtrytm och vad innebär förmaksflimmer? Vad är stroke?
(Ma) Hur många procents större risk har personer med obehandlad förmaksflimmer att drabbas av stroke?
(MaSv) Hur många personer i undersökningen bekräftades ha förmaksflimmer med hjälp av EKG-tekniken?
(Ma) Skapa visuella illustrationer till statistiken som presenteras i texten. T ex cirkeldiagram eller stapeldiagram.
(BlTk) Skapa en annons eller ett reklamblad för en helt ny, tidigare okänd produkt, med den här teknologin och funktionen.
(SvBiTk) Skriv en kritiskt argumenterande text som tar avstånd från att använda Apple Watch specifikt, eller den här typen av produkter och teknologier generellt för att detektera och förutspå sjukdomar och kartlägga vår hälsa.
(BiSyv) Om du är intresserad av att veta mer om vad EKG är och hur man tolkar EKG kan du t ex läsa första kapitlet i kursen ”Introduktion till hjärtfysiologi och elektrokardiologi”. Webbsidan ekg.nu är en komplett e-bok och webbutbildning i klinisk EKG-diagnostik som vänder sig till läkare, sjuksköterskor, ambulanspersonal, studenter och forskare som vill lära sig EKG-tolkning. Sidan används på samtliga medicinska universitet och universitetssjukhus, så funderar du på att studera till ett vårdyrke så kan du få en inblick i vad du kommer att få lära dig.
Kopplingar till LGR 11: Årskurs: 7-9 Ämne: Tk teknik, Sv svenska, Sh samhällskunskap, Bi biologi, En Engelska, Ma matematik, Id Idrott och Hälsa, Bl Bild, Syv Studie och Yrkes-vägledning. Syftestext: Centralt Innehåll: Kunskapskrav:
Hur påverkar användandet av sociala medier dig, dina vänner och samhället i stort när det kommer till formandet av kultur, värderingar, beteenden, normer och hur vi mår?
Vad är ett sunt och bra användande av sociala medier, och vad kan vara problematiskt? Hur vet vi var gränsen går? Är det rätt att förbjuda mobiltelefoner i skolan, som regeringen nu föreslår? Forskningen är inte enig i dessa frågor och debatter gällande ”skärmtid” och sociala medier blir tyvärr ofta infekterade, polariserade, svart/vita och skuldbeläggande.
Det vi kan konstatera efter att tagit del av flera olika sidors argument är att det inte går att svara med säkerhet på dessa frågor. Hur bra eller dåligt ditt användande är för just dig beror helt enkelt på flera olika faktorer som t ex vem du är, hur du är som person, vad du gör, hur ofta, hur länge och i vilka situationer du använder sociala medier. Det spelar även stor roll hur ditt liv i övrigt ser ut.
Sociala medier har en stor och viktig roll i våra liv!
Här nedan är en simulerad visualisering som visar hur enormt mycket ny information som publiceras och delas på sociala medier just nu. Du kan scrolla ner för att se fler sociala medier än facebook som visas överst. (Genom att klicka på de tre punkterna till höger om tidsräknaren kan du välja önskat tidsintervall för sammanställningen).
Att helt stå utanför dessa globala nätverk av kommunikation och kollaboration vore helt otänkbart för de flesta av oss idag. De har helt enkelt blivit en naturlig och självklar del av våra dagliga liv, vår kultur och våra sociala beteenden. Att lära sig att agera, kommunicera och förhålla sig till reglerna, möjligheterna och begränsningarna inom dessa digitala sociala arenor och plattformar har kommit att bli väldigt viktiga kompetenser och förmågor som alla demokratiska samhällsmedborgare behöver ha och ständigt utveckla. Därför har Skolverket, på uppdrag av regeringen, reviderat och uppdaterat läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, särskolan och gymnasieskolan och infört obligatoriska delar i undervisningen i flera ämnen som syftar till att samtliga elever ska ges förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens. Vad detta innebär konkret i praktiken variera stort beroende på kontext, men det kan t ex vara en kritisk, reflekterande och medveten användning av sociala medier.
Följande reflektionsfrågor kan vara en bra utgångspunkt för en klassrumsdiskussion:
Vilka olika sociala medier använder du?
Hur mycket tid lägger du på de olika sociala medierna varje dag?
Vad anser du är lagom?
Vad gör du på sociala medier?
Vilka personer/konton följer du?
Vilka personer/konton följer dig?
Vad läser du, vad tittar du på och vad lyssnar du på?
Vilken typ av information lägger du själv upp och i vilka kanaler, för vilka målgrupper och av vilket syfte?
När, var och i vilka situationer använder du sociala medier mest?
Hur upplever du att du påverkas av det du och andra gör på sociala medier?
Hur skulle ditt liv förändras om du drastiskt minskade ditt användande av sociala medier, eller slutade helt?
Ge exempel på saker som är bra med sociala medier.
Ge exempel på saker som är dåliga eller problematiska med sociala medier.
I kalkylen nedan kan du göra olika beräkningar som visar hur mycket tid du lägger på olika saker och vilken effekt det får i förlängningen om du gör vissa förändringar i dina dagliga rutiner. Använd kalkylen för att hjälpa dig att hitta en sund balans som passar dig och ditt liv och hjälper dig att nå dina mål.
I många av våra dagliga beslut borde vi förlita oss mer på fakta istället för att gå på känslor, gissningar och antaganden. Problemet är ofta att vi inte orkar ta reda på saker, inte har tid eller helt inte känner till rätt formel eller inte vet hur man räknar ut det vi behöver veta. På denna sida hittar du länkar till smidiga digitala verktyg i form av webbaserade kalkylatorer som hjälper dig med olika typer av beräkningar inom alla möjliga tänkbara vardagliga eller yrkesmässiga problemområden inom fysik, elektronik, krafter och rörelser, kemi, matematik, statistik, sannolikhet, geometri, mekanik, hållfasthet, ekologi, sport m.m.
