Vad kommer folk ha på sig i framtiden?

En ny våg av innovation driver en radikal förändring av mode och textilbranschen. I framtiden kan kläder vara datorer, tillverkade med material designade och odlade i ett labb.

Filmen nedan ger en inblick i det som har kommit att kallas Fashiontech.

Kopiera nedanstående text, klistra in den i din loggbok och läs sedan texten.

Bärbar teknik, data, automatisering och labbodlat material kommer att ha en stor inverkan på vad människor kommer att ha på sig i framtiden.

Sedan sömnaden och vävningen föddes har tekniken alltid lett till utveckling inom mode. Den industriella revolutionen mekaniserade tillverkning som möjliggör massproduktion. På 1960-talet tog syntetiska material som polyester fart och skapade nya möjligheter för mode.

Nu öppnar konvergensen av ny teknik upp tidigare otänkbara möjligheter.
Dr Amanda Parkes är modevetenskapsman och chef för innovation vid FT-labs, ett riskkapitalföretag som främst investerar i modetekniska startups. Hon berättar att det bland dessa nystartade företag handlar om att hitta nästa generation förnybara material som kan odlas i ett labb. Traditionell siden produceras av insektslarver som bildar kokonger, oftast silkesmaskar. Men snarare än att lita på dessa insekter, så skapar bulttrådar silke i provrör. Biotillverkade material tar bort behovet av djur och insekter och det är ett mer hållbart och effektivt sätt att producera råmaterial.

Andra företag skapar läderalternativ. I stället för att använda djur skapar forskare biotillverkade material från ananasblad och till och med svamp. Konvergensen mellan mode och teknik ger också möjligheter att förändra inte bara kläder utan de människor som bär dem.

Myant är ett företag som är banbrytande i skapandet av kläder som kan övervaka alla dina rörelser. Så kallade smarta tyger förutspås bli nästa stora genombrott för bärbar teknik. Garn kombineras med elektroniska sensorer så att viktiga data kan fångas från människokroppen. För att skapa kläder som kan övervaka bärarens hälsa och fitness har Myant samlat team av människor som inte traditionellt har arbetat under samma tak. Smarta tyger kan radikalt förändra konsumenternas relationer till kläderna de bär, men när tekniken ökar förändringstakten, hur kan branschen hålla reda på vad konsumenterna verkligen vill ha?

Francesca Muston är chef för detaljhandeln på WGSN, världens ledande modeprognosbyrå. Personalen här använder big data för att analysera politiska, sociala och miljömässiga trender för att förutsäga morgondagens heta mode. Teknik driver en explosion i konsumentens val såväl som det förvirrande utbudet av kläddesign och skapande. För att textil- och modebranschen ska överleva vänder de sig till tekniken. Maskininlärningsteknologier är nu centrala för modeprognoser, vilket snabbt upptäcker mönster bland den ständigt växande datamängden.

Från bioteknik till demografiska förändringar och att förutsäga trender är inte längre en konst, det har blivit en vetenskap.

Fashiontech produktutveckling

Konstruktion TE18DP

I konstruktionskursens del av Fashiontech-projektet kommer vi jobba med både Elektronikkonstruktion och Mekanisk konstruktion.

Elektronikkonstruktionsarbetet omfattar följande delar:

  • Kravspecifikation/kravbeskrivningar
  • Funktionsspecifikation/funktionsbeskrivning
  • Blockschema
  • Flödesschema/flödesmodeller
  • Kopplingsschema 
  • Kretsschema
  • Kretskortslayout
  • Mönsterkort
  • Anslutningsdon
  • Ledare och kablage
  • Kylning
  • Analog och digital teknik, analoga och digitala komponenter, signaler och kretsar.
  • Logik och Boole’s algebra
  • Funktionstabeller/sanningstabeller
  • Olika talsystem, binära, hexadecimala
  • ASCII-kod och Unicode
  • Prototyper, test och simuleringar
  • Lödning
  • Strömförsörjning och olika batterityper
  • Elektronikproduktion, produktionsmetoder och produktionsteknik
  • Projektdokumentation
  • Projektkommunikation

Lektionsuppgifter v 43:

  1. Bestäm vilken yrkeskategori du vill designa, konstruera och skapa en riktig prototyp av ett Fashiontech-plagg till. Skriv in vilken yrkeskategori du valt (målgrupp) och skriv vilket klädesplagg (produkt) du vill skapa.

2. Skriv en lista på vilka funktioner du tycker att plagget ska ha.
Varje funktion ska lösa någon form av användarbehov. Skriv en funktionsbeskrivning för respektive funktion och vilket behov eller problem den löser.
Gör funktionsbeskrivningen hierarkisk. Först en övergripande beskrivning för respektive funktion, sedan en mer detaljerad beskrivning av funktionerna. Vad gör funktionen? Varför ska den finnas? Hur fungerar den? Hur ska funktionen styras?

3. Gör research.
Sök efter liknande smarta plagg, wearables eller andra produkter som löser samma problem eller tillgodoser de användarbehov du vill adressera med din Fashiontech-produkt. Samla på dig relevant info som du hittar. Lägg in länkar till dina källor och kopiera text och bilder som du anser kan vara bra att ha. Ta gärna med flera olika varianter av varje konkurrerande befintlig produkt du hittar. Ta reda på hur produkterna fungerar, hur de är uppbyggda, konstruerade, vilka material som används, specifikationer och egenskaper m.m.

4. Skapa en komponent-lista till ditt Fashiontech-plagg.
Vilka komponenter tror du kommer behövas för att erhålla önskad funktion?
Gör research; sök efter tänkbara komponenter eller moduler som har de funktioner och egenskaper som du tror behövs. Samla på dig info som du hittar. Lägg in länkar till dina källor. Ta med flera olika varianter av varje komponent. Är du osäker på om din produktidé kommer fungera rent konceptuellt så kan du bygga en prototyp och testa funktionen. Vilka delar/komponenter eller moduler kan du använda för att bygga en fungerande konceptprototyp?

Skriv in vad du behöver för komponenter i denna gemensamma komponentlista:

5. Arbeta med designen av ditt Fashiontech-plagg.
Samla på dig inspirationsbilder och förlagor som du hittar på Internet. Kopiera in dem i din Design-loggbok.
Du kan även börja skissa på hur du vill att ditt Fashiontech-plagg ska se ut (uppgift i kursen Bild och form).

6. Skapa en beskrivande och säljande presentation av ditt Fashiontech-plagg-projekt. I detta läge handlar det inte om att göra reklam för en färdig produkt, utan en presentation av din projektidé. Berätta vad du planerar att göra, lära dig och beskriv funktionerna som det smarta plagget ska ha och vilka problem hos kunderna du försöker lösa.
Denna presentation ska vi lägga upp på www.fashiontech-projects.se efter höstlovet.

Återbruka Laptop-skärm till en Raspberry Pi

Går det att använda skärmen från en gammal överbliven bärbar dator till en Raspberry Pi?
Svaret på den frågan är …nja.
Om du kompletterar med ett speciellt kort, ett LVDS LCD-controller board, med en anpassad kabel mellan din Raspberry Pi och LCD-skärmen, så kan du få det att fungera.
Du kan även koppla in LCD-skärmen till en massa andra prylar som datorer, videospelare, övervakningskameror m.m.
Det är dock viktigt att veta en del saker om skärmen först innan du kan välja lämpligt LCD Controller kort. Är det 1- eller flerkanals LVDS? Vilken typ av kontakter används? Vilken upplösning har skärmen? Vilken typ av bakgrundsbelysning har skärmen? Mer info om LVDS hittar du längre ner på denna sida.

Följande filmklipp (ReUsing old laptop displays for Raspberry Pi and other uses) visar hur man gör:

ReUsing old laptop displays for Raspberry Pi and other uses

Mer information och exempel på olika LCD-controller boards och hur du väljer rätt hittar du i denna uppföljningsvideo (Old laptop Screens on a Raspberry PI… Part 2):

Old laptop Screens on a Raspberry PI… Part 2

De LCD Controller-kort som används i filmklippet ovan är:

VGA, Comp, HDMI inputs, 1366×768: https://www.banggood.com/custlink/3DK…

VGA, DVI, HDMI inputs, 1366×768:- https://www.banggood.com/custlink/DDK…

Comp, VGA, HDMI, USB, TV inputs most resolutions:- https://www.banggood.com/custlink/vK3…

Other LVDS Controller Boards https://www.banggood.com/custlink/33G…

Vad är LVDS (Low Voltage Differential Signalling)?

What is LVDS? And how to reuse old laptop displays

För att kolla upp information om din LCD-panel kan du söka på http://www.panelook.com/

Mer LVDS-info: http://www.ti.com/lit/ug/snla187/snla…http://www.ti.com/lit/ug/slld009/slld…https://en.wikipedia.org/wiki/Low-vol…https://www.analog.com/media/en/techn…http://www.tij.co.jp/jp/lit/ds/slls30…

#viberättar, en rapport om näthat, dess konsekvenser och lösningar.

#viberättar, en rapport om näthat, dess konsekvenser och lösningar.

Pressmeddelande   •   Okt 22, 2019 09:38 CEST

Fotograf: Pernilla Thelaus

Prins Carl Philips och Prinsessan Sofias stiftelse har i samarbete med mySafety Försäkringar tagit fram ”#viberättar – en rapport om näthat, dess konsekvenser och lösningar”. Tillsammans med Sveriges främsta experter på området sammanfattar rapporten vad som krävs för att sätta stopp för vår tids stora samhällsproblem.

#viberättar är en rapport som är baserad på berättelser om barn och ungdomars självupplevda utsatthet på nätet vilka skickats in till Prins Carl Philips och Prinsessan Sofias stiftelse. Tillsammans med mySafety Försäkringar har man därefter samlat Sveriges femton ledande experter på området, inklusive en skolklass, för att med berättelserna som grund diskutera näthat och vad de i egenskap av sin expertis tror att lösningen är.

-Ett av stiftelsens värdeord är att vara en samlande kraft. För oss är det centrala att kunna föra fram barn och ungas röster och samla de främsta experterna inom området, för att skapa en förståelse och visa att det finns konkreta lösningar att jobba vidare på, säger H.K.H. Prins Carl Philip och H.K.H. Prinsessan Sofia.

Experterna består bland annat av Mårten Schultz, professor och grundare av Institutet för Juridik och Internet, Caroline Dyrefors Grufman, Barn- och elevombud, Attila Yoldas, journalist, Nina Rung, kriminolog, Björn Johansson, fil dr. och docent samt mobbningsforskare, Jenny Klefbom, leg. barn- och ungdomspsykolog, Per-Åke Wecksell, kommissarie, Carl Heath, särskild utredare att värna det demokratiska samtalet, Magnus Blixt, verksamhetsutvecklare skola, leg. lärare, skolledare, författare och föreläsare, samt mySafetys vice koncernchef PA Prabert.

-Vi är oerhört glada över att tillsammans med Prinsparets stiftelse äntligen få presentera denna rapport som vi arbetat med under en längre tid. På mySafety har vi gjort kampen mot näthat till en del av vår egen affärsverksamhet. Vår förhoppning är att #viberättar ska göra skillnad i samhället, men även inspirera andra i näringslivet att agera och visa att det inte finns utrymme för hat och hot på nätet. Vare sig i yrkes- eller privatlivet, säger PA Prabert.

I mars 2019 inledde mySafety Försäkringar och Prins Carl Philips och Prinsessan Sofias stiftelse ett samarbete för att med gemensam kraft motverka det allt mer utbredda näthatet i Sverige – en fråga båda organisationerna brinner för. Som en del av samarbetet kommer även stiftelsen att dela ut ett eget pris på mySafetys gala Årets Nätängel som äger rum den 18 november på Nalen i Stockholm. Prinsparets Stiftelses hederspris till Årets Nätängel barn och ungdom uppmärksammar en person eller en grupp individer under 18 som ligger i framkant i kampen mot näthat.

Idag presenterades rapporten av mySafety Försäkringar och Prins Carl Philips och Prinsessan Sofias stiftelse under en lanseringsfrukost i Stockholm. Den går nu att läsa i sin helhet genom att klicka här.


Några länkar till mer läsning och hjälp:
Berättelserna finns att läsa på
https://prinsparetsstiftelse.se/viberattar/ och handlar om allt från grova brott och sexuella kränkningar till insikter om egna misstag och inte minst om skam. Många skriver att det är första gången de formulerar i ord vad de varit med om, att det är första gången de vågar tala ut.

Organisationen Make Equal har med stöd från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor lanserat det digitala stödverktyget https://nathatshjalpen.se/.
Brottsoffermyndigheten erbjuder information och råd till utsatta på webbplatsen www.tystnainte.se.

Nu gör vi skillnad, tillsammans!
Mobbning har alltid funnits men som en följd av att vardagen i allt högre grad utspelar sig på nätet har hat och mobbning accelererat och allt fler barn och ungdomar råkar illa ut. Det vet vi och det måste stoppas. Vad kan vi då göra för att vända dagens negativa utveckling och istället arbeta för en schysstare och tryggare nätvardag? Nedan har vi samlat rapportens viktigaste slutsatser och lärdomar. Läs och börja gör skillnad redan i dag!

Detta behöver vi göra redan i dag:
Prata mer med barnen och ungdomarna om deras nätvardag
Ett återkommande råd, som tål att upprepas är: Prata med barnen. Var där, var närvarande, ställ frågor och gör tydligt att du finns där om något skulle ske. Detta gäller alla vuxna, inte bara föräldrar. Genom engagemang och intresse för barnens nätvardag kan vi få bort mycket av det lidande och ensamhet många barn och ungdomar känner i dag.

Ta barn och ungas berättelser på allvar
I vårt dagliga arbete hör vi ofta att barn och unga känner att vuxna inte förstår eller tar dem på allvar vad gäller barnens nätvardag. Det bekräftas av experter och andra yrkesverksamma inom exempelvis skolhälsovården. Om vuxna inte tar barns berättelser på allvar kommer vuxna inte få veta något. Varken bra eller dåliga saker. Ta barn och ungdomars berättelser på allvar och bemöt dem med respekt och eftertanke. Det räcker inte med att lyssna om man ändå bara avfärdar historierna i efterhand.

Fokusera på dem som hatar
Debatten i dag handlar till stor del om den som blir utsatt. Ska vi kunna minska näthatet måste vi fokusera mycket mer på dem som hatar och hotar. Det är hoten och hatet som är roten till problemet och det är roten till problemet som måste lösas. Självklart ska utsatta få fortsatt stöd men vi måste bredda problembilden och anpassa åtgärderna för att nå bättre resultat.

Var en god förebild som vuxen
Vuxna måste vara barnens bästa förebilder. Om vuxna inte kan bete sig schysst och respektfullt på nätet kan vi man inte förvänta sig att barn och unga ska göra det heller. Tänk därför efter hur du beter dig mot andra på nätet, och bete dig mot andra som du vill bli behandlad själv. Barn och ungdomar ser vad vuxna skriver på nätet och legitimerar inte sällan taskigt beteende med hur de ser vuxna agera.

Ha realistisk förväntan på rättsväsendet
Riksdagen har en viktig roll i att stifta lagar som reglerar vad som är brottsligt på 56 nätet. Den digitala utvecklingen går dock mycket snabbare än processen att ta fram nya lagar. Juridiken kommer därför alltid hamna på efterkälken i dessa sammanhang varför vi inte helt kan förlita oss på rättsväsendet för att skapa ett schysst och tryggt internet. Lägg till att Sveriges yttrandefrihet sammanslaget är bland de mest långtgående i världen. Man kan alltså vara riktigt vidrig mot någon utan att för den sakens skull begå ett brott i lagens mening.

Samarbeta med skolan
Skolan har en enormt viktig roll i arbetet mot mobbning och näthat. Men skolan har inte ensam möjlighet att hantera och lösa utmaningen med hat och mobbning på nätet. Det krävs ett starkt samarbete mellan föräldrar och skolpersonal. Schyssta värderingar och goda förebilder måste finnas och vara aktiva både i skolan och i hemmet.

Detta behöver vi göra på längre sikt
Juridiken måste ses över
Lagar och förordningar som reglerar brottslighet på nätet behöver regelbundet och i snabbare takt än i dag anpassas, regleras och justeras för att kunna möta en föränderlig digital verklighet.
Förtroendet för polis och rättsväsendet måste stärkas
Det är få fall av näthat som polisanmäls. Av dessa anmälningar är det uppseendeväckande få som går vidare till någon form av rättslig instans. Detta leder till att allmänhetens förtroende för polis och rättsväsende urholkas och risken är att ännu färre anmälningar kommer in, trots att problemet blir allt mer utbrett. Polisen måste få mer resurser för att effektivisera och förbättra arbetet med nätrelaterade brott. Detsamma gäller för rättsväsendet.

Näringslivet måste se sin självklara roll
Näringslivet borde ha ett egenintresse i att arbeta för att minska näthatet. Det är i slutändan en fråga om dagens och inte minst framtidens arbetskrafts psykiska mående. Det finns mycket företagen kan göra för att aktivt ta avstånd från näthatet i form av utbildning, opinionsarbete med mera.

Bättre samspel mellan skola och andra aktörer
Skolan lyfts ofta som den viktigaste parten för att lösa problemet med hat och mobbning bland barn och ungdomar. Skolan har en viktig roll, men precis som det behövs en nära dialog med föräldrar behöver skolan samarbeta med kommuner och andra aktörer som har en direkt eller indirekt inverkan på barn och ungas mående och tillvaro.