Lärandemål för arbetsområdet ”designa, konstruera och bygga robotfordon”

Kunskaper, lärandemål och bedömningsaspekter för arbetsområdet designa, konstruera och bygga robotfordon/självkörande fordon

  • Komma på idéer, främja kreativitet, skapa kreativa miljöer, utforska, göra urval och motivera och argumentera för sina val.
  • Skissa på din idé/design.
  • Måttsatt ritning, 2D med flera vyer med papper och penna. Skala, skalenlig, rätt proportioner.
  • Ritning i 3D CAD. Använda digitala verktyg, Tinkercad
    https://www.tinkercad.com/.
  • Skala, skalenlig, rätt proportioner och rätt dimensioner och rätt mått.
  • Bygga skalenlig modell eller prototyp efter din ritning i valfritt material.
  • Välja ut vilken av klassens 3D-modeller som vi ska använda som 3D-printad referensmodell för fordons-chassit. Eleverna undersöker varandras 3D CAD-modeller och väljer ut den som är mest lik det verkliga chassit mått och utseendemässigt. Den ska sedan kunna användas som fysisk designmodell att utgå ifrån när man bygger egen kaross.
  • Jämföra och värdera sin egen och andras arbete.
  • Materialkunskap. Olika materials egenskaper som t ex hållfasthet, hårdhet, styvhet, vridstyvhet, böjbarhet, formbarhet, brottgräns, densitet, förhållandet mellan vikt och volym, bearbetningsmöjligheter/metoder, formstabilitet, hållbarhet (finns flera aspekter), miljövänlighet, källsortering och återvinning, påverkan på miljö, natur, djur och människor.
  • Materialbearbetning, välja lämpliga verktyg och hantera olika verktyg och redskap på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
  • Elektronik, batterier, transistorer, elmotorer, lysdioder.
  • Koppla in och styra extern elektronik från programmerbara Mikrokontrollers, t ex Micro:bit.
  • Programmering, blockprogrammering med Micro:bit.
  • Använda ämnesspecifika beskrivningar med lämpliga ord och begrepp för att redogöra för, förklara och beskriva sina idéer, tankar, förslag, överväganden, handlingsalternativ, val och tillvägagångssätt.
  • Sammansättning och sammanfogningsmetoder och tekniker. Limma, spika, skruva, popnita, sy, löda, svetsa, smälta.
  • Dokumentera din arbetsprocess och din konstruktion med digitala verktyg i text, med bilder, ritningar, illustrationer, datorsimuleringar och film.
  • Utföra undersökningar och laborationer och dokumentera dina mätresultat i tabeller och labbrapporter.
  • Enkla maskiner. En enkel maskin är inom fysik en inrättning som bara behöver en enkel kraft för att utföra mekaniskt arbete. Den enkla maskinen arbetar enligt principen, att vad som sparas i kraft förloras i väg. Utforska och använda några exempel på enkla maskiner, t ex lutande planet, hjulet, hävstången och skruven.
  • Hållbara konstruktioner.

Vad betyder disruptiv?

Disruptiv är ett relativt nytt svenskt ord som kommer från det engelska ordet disrupt som har betydelsen att störa, avbryta, bringa i oordning.

Man pratar exempelvis om:

  • Disruptiv innovation – en innovation som skapar en ny marknad och värdenätverk genom att tränga bort etablerade marknadsledare och allianser.
  • Disruptiv teknologi – en teknologi som har en omvälvande effekt eller löser ett problem på ett så mycket mera fördelaktigt sätt att den tränger bort den existerande teknologin.
  • Disruptiv affärsmodell – en affärsmodell som har en prisbild eller ett kund-leverantörsförhållande som upplevs som så mycket mera fördelaktigt att den tränger bort den existerande affärsmodellen. 

Apple Watch upptäckte oregelbunden hjärtrytm i stor amerikansk studie

Uppgiftskod: AWUOHISAS-TKSVBISH

Frågeställning: Hur kan bärbar konsumentelektronik och artificiell intelligens användas inom sjukvården för att rädda liv?

Bildresultat för apple watch 3 pulse
Bild på Apple Watch med tillhörande hälso-app för att mäta hjärtats puls.
Photo: Apple

Översatt artikel från : https://www.reuters.com/article/us-health-heart-apple/apple-watch-detects-irregular-heart-beat-in-large-u-s-study-idUSKCN1QX0EI

3-10 minuters lästid

(Reuters) – Apple Watch kunde upptäcka oregelbundna hjärtpulsfrekvenser som kan signalera behovet av ytterligare övervakning för att upptäcka ett allvarligt hjärtrytmproblem, enligt data från en stor studie finansierad av Apple Inc, som visar en potentiell framtida roll för bärbar konsumentelektronik (s k wearables) inom vården.

Bild på ett pumpande hjärta som visar hjärtats funktion.

Forskare hoppas att tekniken kan hjälpa till vid tidig upptäckt av förmaksflimmer eller hjärtflimmer (eng. Atrial Fibrillation, AF), den vanligaste formen av oregelbundna hjärtslag. Patienter med obehandlad förmaksflimmer har fem gånger större sannolikhet att drabbas av stroke.

Informationsfilm om förmaksflimmer 1:08

Resultat från den största förmaksflimmer-undersöknings- och detekteringstudien med över 400 000 Apple Watch-användare som var inbjudna att delta, presenterades på lördagen den 16 mars 2019 vid American College of Cardiology-mötet i New Orleans.

Av de 400 000 deltagarna fick 0,5 procent, cirka 2000 personer, meddelanden om en oregelbunden puls via appen i deras smarta klockor. Dessa personer fick sedan bära en mobil EKG-apparat (elektrokardiografi) för efterföljande detektion av förmaksflimmerepisoder.

En tredjedel av dem vars klockor upptäckte en oregelbunden puls bekräftades ha förmaksflimmer med hjälp av EKG-tekniken, sa forskarna.

84 procent av de oregelbundna hjärtpulsmeddelandena bekräftades senare ha varit hjärtflimmer-episoder, visade data.

”Läkaren kan använda informationen från studien, kombinera den med sin bedömning … och sedan styra kliniska beslut om vad man ska göra med en varning”, säger Dr. Marco Perez, en av studiens ledande utredare från Stanford School of Medicine.

Studien fann också att 57 procent av deltagarna som fick en alert på sin smarta klocka sökte läkarvård.

För företag som Apple ger den här typen av data en kraft i en ny riktning in i sjukvårdsbranschen. Apples nya smarta klocka, Apple Watch Series 4, som blev tillgänglig först efter studien började, och som alltså inte användes i den här studien, har förmågan att ta ett EKG (elektrokardiogram) för att upptäcka hjärtproblem. Den produkten krävde ett godkännande från US Food and Drug Administration (FDA).

Dr. Deepak Bhatt, en kardiolog (typ av hjärtspecialist) från Brigham and Women’s Hospital i Boston som inte var inblandad i försöken, kallade den en viktig studie, eftersom användningen av denna typ av bärbar teknik bara kommer att bli mer utbredd.
”Studien är ett viktigt första steg för att ta reda på hur kan vi använda dessa teknologier på ett sätt som bygger på bevis,” han sa.

Under de första lite drygt 2 minuterna i denna filmade intervju diskuterar Drs. Deepak Bhatt och Peter Block ”AFib detection using the Apple Watch” och beskriver det som en disruptiv teknologi som kan förändra sjukvården (Apple Heart – 00:30-02:30);

Forskare uppmanar till försiktighet av läkare att använda data från konsumentprodukter vid behandling av patienter. Men de ser också stor framtidspotential för denna typ av teknik.

”Förmaksflimmer är bara början, eftersom denna studie öppnar dörren för att ytterligare undersöka bärbar teknik och hur de kan användas för att förebygga sjukdom innan den slår ut,” säger Lloyd Minor, dekan för Stanford School of Medicine.

Uppgiftskod: AWUOHISAS-TKSVBISH

Diskussionsfrågor:

Syftet med följande diskussionsfrågor är att låta eleverna arbeta språkutvecklande med artikeln där de tränar, utvecklar och visar sina kunskaper och förmågor inom läsförståelse, att ta del av fakta, uttrycka sig i tal och skrift, argumentera, resonera, beskriva, förklara och tolka olika typer av texter. De kan även källkritiskt granska fakta och påståenden, hänvisa till olika källor, reflektera och ta ställning till egna personliga val gällande användningen av tekniska hjälpmedel för att främja vård och hälsa.
Lämpliga arbetsmetoder kan vara t ex EPA (Enskilt – Par – Alla), jobba i basgrupper eller individuellt.

  1. (TkBiSv) Vad handlar artikeln om? Sammanfatta det viktigaste.
  2. (TkBiSv) Vad är nyheten i artikeln?
  3. (TkBiSv) Är det en positiv, negativ eller neutral nyhet? Finns det flera perspektiv?
  4. (TkBiSv) Vem ligger bakom artikeln? Vem har skrivit den, vem är avsändaren, vem står som garant för faktan?
  5. (TkBiSv) Är artikeln trovärdig? Finns det några tveksamheter i artikeln? Motivera ditt svar med sakliga argument.
  6. (Sv) I vilken mån anser du att det är en argumenterande, beskrivande, förklarande, debatterande, påverkande, informerande eller problematiserande artikel?
  7. (TkBiId) Ge exempel på fler liknande produkter som kan användas för att mäta puls och hjärtrytm.
  8. (TkBiIdShSv) Vilka fördelar kan det finnas med att använda den här typen av teknik, som privatkonsument och inom vården?
  9. (TkBiIdShSv) Vilka eventuella nackdelar och risker kan det finnas med att använda den här typen av teknik, som privatkonsument och inom vården?
  10. (Tk) Har du själv, eller någon du känner, erfarenhet från att använda den här typen av teknologi?
  11. (Tk) Känner du någon person som skulle ha behov av att använda den här typen av teknologi?
  12. (TkBi) Skulle du själv kunna tänka dig att använda den här typen av teknologi för att få reda på om du har eller är på väg att få hjärtproblem?
  13. (TkBiShSyv) Vad behöver man kunna för att utveckla en sådan här produkt?
  14. (TkBiId) Vad behöver man kunna som konsument för att ha användning och nytta av en sådan här produkt?
  15. (TkBiSyv) Vad behöver vårdpersonalen kunna för att ha användning för en sådan här produkt inom sjukvården?
  16. (TkBiIdShSyv) Hur tror du att den här typen av produkter och teknologier kommer förändra vår hälsa, våra beteenden och framtidens sjukvård?
  17. (EnTkBi) Läs ursprungsartikeln på engelska och se filmklippet med intervjun 00:00-02.30. Gör en sammanfattning av vad det handlar om och översätt texten till svenska.
  18. (BiSvIdTk) Vad är puls? Var på kroppen kan man mäta puls och hur? Vad är hjärtrytm och vad innebär förmaksflimmer? Vad är stroke?
  19. (Ma) Hur många procents större risk har personer med obehandlad förmaksflimmer att drabbas av stroke?
  20. (MaSv) Hur många personer i undersökningen bekräftades ha förmaksflimmer med hjälp av EKG-tekniken?
  21. (Ma) Skapa visuella illustrationer till statistiken som presenteras i texten. T ex cirkeldiagram eller stapeldiagram.
  22. (BlTk) Skapa en annons eller ett reklamblad för en helt ny, tidigare okänd produkt, med den här teknologin och funktionen.
  23. (SvBiTk) Skriv en kritiskt argumenterande text som tar avstånd från att använda Apple Watch specifikt, eller den här typen av produkter och teknologier generellt för att detektera och förutspå sjukdomar och kartlägga vår hälsa.
  24. (TkBi) Utveckla en egen teknisk produkt, en uppfinning i form av wearable technology (bärbar teknik, kroppsnära teknik), som kan mäta din puls och hjärtrytm. (Använd gärna skolprogrammet ”Uppfinnarresan” från Finn upp)
  25. (BiSyv) Om du är intresserad av att veta mer om vad EKG är och hur man tolkar EKG kan du t ex läsa första kapitlet i kursen ”Introduktion till hjärtfysiologi och elektrokardiologi”. Webbsidan ekg.nu är en komplett e-bok och webbutbildning i klinisk EKG-diagnostik som vänder sig till läkare, sjuksköterskor, ambulanspersonal, studenter och forskare som vill lära sig EKG-tolkning. Sidan används på samtliga medicinska universitet och universitetssjukhus, så funderar du på att studera till ett vårdyrke så kan du få en inblick i vad du kommer att få lära dig.

Kopplingar till LGR 11:
Årskurs: 7-9
Ämne: Tk teknik, Sv svenska, Sh samhällskunskap, Bi biologi, En Engelska, Ma matematik, Id Idrott och Hälsa, Bl Bild, Syv Studie och Yrkes-vägledning.
Syftestext:
Centralt Innehåll:
Kunskapskrav:

Sidan uppdaterad 2019-03-18

Sociala medier, mobil-användning och ”skärmtid”

Hur påverkar användandet av sociala medier dig, dina vänner och samhället i stort när det kommer till formandet av kultur, värderingar, beteenden, normer och hur vi mår?

https://www.resume.se/blogg/nils-andersson-wimby/2019/01/23/skarmtiden-och-behovet-av-en-balanserad-debatt/


Vad är ett sunt och bra användande av sociala medier, och vad kan vara problematiskt? Hur vet vi var gränsen går?
Är det rätt att förbjuda mobiltelefoner i skolan, som regeringen nu föreslår?
Forskningen är inte enig i dessa frågor och debatter gällande ”skärmtid” och sociala medier blir tyvärr ofta infekterade, polariserade, svart/vita och skuldbeläggande.

Det vi kan konstatera efter att tagit del av flera olika sidors argument är att det inte går att svara med säkerhet på dessa frågor. Hur bra eller dåligt ditt användande är för just dig beror helt enkelt på flera olika faktorer som t ex vem du är, hur du är som person, vad du gör, hur ofta, hur länge och i vilka situationer du använder sociala medier. Det spelar även stor roll hur ditt liv i övrigt ser ut.

Sociala medier har en stor och viktig roll i våra liv!

Här nedan är en simulerad visualisering som visar hur enormt mycket ny information som publiceras och delas på sociala medier just nu. Du kan scrolla ner för att se fler sociala medier än facebook som visas överst. (Genom att klicka på de tre punkterna till höger om tidsräknaren kan du välja önskat tidsintervall för sammanställningen).


Presented by Coupofy

Att helt stå utanför dessa globala nätverk av kommunikation och kollaboration vore helt otänkbart för de flesta av oss idag. De har helt enkelt blivit en naturlig och självklar del av våra dagliga liv, vår kultur och våra sociala beteenden. Att lära sig att agera, kommunicera och förhålla sig till reglerna, möjligheterna och begränsningarna inom dessa digitala sociala arenor och plattformar har kommit att bli väldigt viktiga kompetenser och förmågor som alla demokratiska samhällsmedborgare behöver ha och ständigt utveckla. Därför har Skolverket, på uppdrag av regeringen, reviderat och uppdaterat läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, särskolan och gymnasieskolan och infört obligatoriska delar i undervisningen i flera ämnen som syftar till att samtliga elever ska ges förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens. Vad detta innebär konkret i praktiken variera stort beroende på kontext, men det kan t ex vara en kritisk, reflekterande och medveten användning av sociala medier.

Följande reflektionsfrågor kan vara en bra utgångspunkt för en klassrumsdiskussion:

  • Vilka olika sociala medier använder du?
  • Hur mycket tid lägger du på de olika sociala medierna varje dag?
  • Vad anser du är lagom?
  • Vad gör du på sociala medier?
  • Vilka personer/konton följer du?
  • Vilka personer/konton följer dig?
  • Vad läser du, vad tittar du på och vad lyssnar du på?
  • Vilken typ av information lägger du själv upp och i vilka kanaler, för vilka målgrupper och av vilket syfte?
  • När, var och i vilka situationer använder du sociala medier mest?
  • Hur upplever du att du påverkas av det du och andra gör på sociala medier?
  • Hur skulle ditt liv förändras om du drastiskt minskade ditt användande av sociala medier, eller slutade helt?
  • Ge exempel på saker som är bra med sociala medier.
  • Ge exempel på saker som är dåliga eller problematiska med sociala medier.

I kalkylen nedan kan du göra olika beräkningar som visar hur mycket tid du lägger på olika saker och vilken effekt det får i förlängningen om du gör vissa förändringar i dina dagliga rutiner.
Använd kalkylen för att hjälpa dig att hitta en sund balans som passar dig och ditt liv och hjälper dig att nå dina mål.

Social Media Time Alternatives

Kalkylatorer online

I många av våra dagliga beslut borde vi förlita oss mer på fakta istället för att gå på känslor, gissningar och antaganden. Problemet är ofta att vi inte orkar ta reda på saker, inte har tid eller helt inte känner till rätt formel eller inte vet hur man räknar ut det vi behöver veta.
På denna sida hittar du länkar till smidiga digitala verktyg i form av webbaserade kalkylatorer som hjälper dig med olika typer av beräkningar inom alla möjliga tänkbara vardagliga eller yrkesmässiga problemområden inom fysik, elektronik, krafter och rörelser, kemi, matematik, statistik, sannolikhet, geometri, mekanik, hållfasthet, ekologi, sport m.m.

Dessa kalkylatorer är skapade av Omnicalculator.com.

Chemistry – Kemi

Construction – Konstruktion

Construction converters

Construction materials calculators

Other calculators

Conversion

Ecology – Ekologi

Everyday life – Vardagsliv

Everyday savings calculators

Transportation calculators

Time and productivity calculators

Clothing calculators

Other calculators

Finance – Finans

Business planning calculators

Investment calculators

Sales calculators – Försäljning

Tax and salary calculators – Skatt och lön

Real estate calculators – Fastigheter

Personal finance calculators – Privatekonomi

Debt management calculators – Skulder och lån

Microeconomics calculators

Macroeconomics calculators

Other calculators

Food – Mat och näring

Health – Hälsa

Cardiology calculators

Electrolytes & fluids calculators

Fertility & pregnancy calculators

Hematology calculators

Pediatric calculators

Pulmonary calculators

General health calculators

Body measurements calculators

Metabolic disorders calculators

Other calculators

Math – Matematik

Percentages calculators – Procent

Algebra calculators

Arithmetic calculators

Coordinate geometry calculators

Trigonometry calculators

2D geometry calculators

3D geometry calculators

Sequences calculators

Other calculators

Physics

Classical mechanics calculators

Rotational and periodic motion calculators

Waves calculators

Optics calculators

Fluid mechanics calculators

Atmospheric thermodynamics calculators

Thermodynamics calculators

Electromagnetism calculators

Quantum mechanics calculators

Relativity calculators

Astrophysics calculators

Other calculators

Sports

Running calculators

Cycling calculators

Other calculators

Statistics

Other

Photo and video calculators

New tech and electronics calculators

Other calculators

Robotbyggsatser för att bygga en egen robot rover

Skapa en egen robot baserat på t ex en mBot wifi, Velleman Allbot Four Legged Robot, eller Pi2Go.

Det finns många olika byggsatser att köpa om du vill bygga en egen programmerbar robot eller en robotbil.
Ett chassi till ett fordon är en ram, stomme eller bottenplatta med tillhörande hjul, hjulupphängning och motorer. För att få önskad funktion på din robot behöver du komplettera chassit med motordrivkretsar, styrelektronik och strömförsörjning.
Det finns en hel del att ta hänsyn till när du ska välja vilka komponenter din robot ska bestå av. Enklast är att välja något som andra redan testat, så att du vet att delarna fungerar ihop och kan hitta instruktioner för hur man bygger ihop allt.

Här nedan visar vi ett antal exempel på byggsatser med chassi, motorer och hjul samt några lite mer kompletta lösningar där även alla elektronik-komponenter medföljer.
När du har ett färdigt chassi kan du designa och bygga en egen kaross eller hölje till det. Varför inte t ex göra så att det ser ut som ett djur?
Du kan givetvis även konstruera och bygga ett helt eget chassi som liknar något av dessa i valfritt material (t ex trä, plast, kartong eller metall). För att spara pengar och skona miljön kanske du kan hitta och använda något lämpligt återbruksmaterial? (Skolans läromedelsbudget är ju begränsad).
Du skulle kunna göra det som ett riktigt bra ämnesövergripande skolprojekt som handlar om hållbar utveckling, uppfinningar, konstruktion, design, elektronik, mekanik, ekonomi, kommunikation, samarbete, materialkunskap, verktyg och bearbetning, skisser och ritningar, 3D-CAD och 3D-printing och programmering. Inte bara för att det är väldigt lärorikt, utan även för att det är kreativt, utmanande och kul!
Skolämnen som berörs är i huvudsak teknik, bild och slöjd, men även matematik, fysik, samhällskunskap, hem- och konsumentkunskap, svenska, engelska och kemi.

Här är ett antal exempel på färdiga robot-kit:

Mini Robot Rover Chassis Kit

Mini Robot Rover Chassis Kit

Kit för att bygga en egen robot med två hjul. Innehåller chassi, motorer och hjul. Komplettera med motordrivning, en Arduino eller Micro:bit och strömförsörjning.
Innehåll: 2 DC-motorer (4-6 V) med hjul, stödhjul, metallchassi och topplatta för tillbehör. Mått monterad: 103x74x156 mm. Pris ca 250:- på Kjell & Co

Robotbyggsats med hjul och motor

Robotbyggsats med hjul och motor

Kit för att bygga en egen robot med två hjul. Innehåller chassi, motorer och hjul. Komplettera med motordrivning, en Arduino eller Micro:bit och strömförsörjning. Gör roboten smart med t.ex. optisk linjespårning (87064) eller avståndsmätning (87059). Chassit har hål för montering med skruv. Spänning motorer: 5 – 10 V.

  • Chassi, motorer och växellådor
  • Två drivhjul med stödhjul

Pris ca 300:- på Kjell & Co

Robo:Bit Buggy MK2

Robo:Bit Byggy MK2 ihopmonterad

En liten buggy som enkelt monteras med bara en skruvmejsel, ingen lödning krävs.

Innehåll
Robo:Bit robotik-kontroller (kretskort)
monteringsdetaljer (batterihållare, skruv, distanser, osv)
2 gula hjul med däck
2 motorer med anslutningskabel (ingen lödning)
notera att micro:bit inte ingår!

Med den här byggsatsen kan man lära sig om att:
Styra motorer med enkla fram/bak-kommandon.
Styra motorernas hastighet i båda riktningarna med PWM.
Med hjälp av en till micro:bit radiostyra buggyn.
Använda rörelsesensorn hos micro:bit för att detektera krockar med hinder och undvika dem.
Priset för detta kit är ca 480:- på Electrokit

Med en ultraljudsavståndsmätare (ingår ej) även:
Upptäcka hinder när de kommer nära och undvika dem
”följa John”-program som försöker hålla ett konstant avstånd till föremål

Med en linjeföljare (ingår ej) även:

Använda linjesensorerna för att få buggyn att hålla sig i ”spåret”
Skriva mer komplicerade program för när roboten stöter på korsningar av olika slag
Jämföra olika strategier för att följa linjer
Tillsammans med ultraljudsavståndsmätaren kan du få roboten att undvika hinder på banan och, efter att ha rundat den, upptäcka den igen.


Robo:Bit Buggy MK2 delar
Robo:Bit Buggy MK2 ihopmonterad inklusive ultraljudsdetektorer

Olimex Robotplattform 3 hjul

Olimex Robotplattform 3 hjul monterad

Olimex Robotplattform 3 hjul är en robotbyggsats med chassie, motorer, hjul och batterihållare. Chassiet består av en 3mm akrylplastskiva med en mängd fästpunkter för motorer, sensorer och övrig elektronik. Byggsatsen innehåller två utväxlade DC-motorer som skruvas fast i chassiet och två hjul med gummidäck som enkelt trycks fast direkt på motoraxlarna. Utöver de två drivhjulen medföljer även en stödkula som följer rörelser i alla riktningar samt en batterihållare för 4st AA-batterier. Komplettera med valfri mikrokontroller, motordrivare samt sensorer och du har en komplett autonom robot!

Motorspecifikationer:
* Spänning: 6VDC
* Ström: 240mA
* Hastighet: 230rpm
* Utväxling: 1:48
* Vridmoment: 0.078Nm (0.8kgf-cm)

Innehåll:
* 1st chassie
* 2st motorer
* 2st hjul 65 x 25mm
* 1st stödkula
* 2st monteringssatser för motor
* 1st batterihållare 4xAA
Pris för detta kit är ca 280:- på Electrokit

Olimex Robotplattform 3 hjul delar

AlphaBot2 – Robot kit för Raspberry Pi

AlphaBot2 – Robot kit för Raspberry Pi

AlphaBot2 är en robotbyggsats gjord för Raspberry Pi Zero/Zero W, och klarar bland annat av att följa en linje, undvika föremål, mäta avstånd med ultraljud, kommunicera över Bluetooth/IR/WiFi (Bluetooth och WiFi kräver Pi Zero W) och har en inbyggd kamera som gåra att vinkla i höjdled.
Monteringen är enkelt avklarad utan någon lödning eller kabeldragning; det är klart på några minuter och det finns gott om exempelkod för att komma igång snabbt.

Funktioner:
* 5-kanals infraröd sensor, med analog utgång och PID-algorithm för stabil linjeföljning
* Moduler för linjeföljning och för att undvika hinder, utan kabeldragning
* TB6612FNG dubbel H-brygga motordrivare
* N20 minimotor med metallkugghjul i växellådan.
* Inbyggda RGB LEDs

På det övre kortet finns:
* LM2596 spänningsregulator, levererar stabil ström (5V) till Raspberry Pi Zero
* TLC1543 10 bitars AD-omvandlare, för integration med analoga givare och sensorer
* PCA9685 servocontroller för jämn rörelse av kameraservot
* CP2102 UART-konverterare, för att styra Pi över UART
* USB HUB chip, så du kan använda fler USB-anslutningar (fyra stycken)
* En summer
* IR-mottagare

Mått: 220 x 165 x 70mm

Innehåll:
AlphaBot2-PiZero (adapterkort)
AlphaBot2-Base (chassi)
RPi Camera (B)
Ultraljudssensor
Micro SD kort 16GB
SG90 servo
2 DOF pan and tilt kit
IR fjärrkontroll
FC-20P kabel 8cm
Micro USB-kontakt
RPi Zero V1.3 Camerasladd 30cm
USB-kabel typ A hane till microB hane
AlphaBot2-PiZero skruvar
skruvmejsel
Pris ca 1200:- på Electrokit

Rover 5 Robotplattform

Rover 5 Robotplattform

Rover 5 är en robotplattform av modell stridsvagn (tank) och använder 4 individuellt oberoende motorer, var och en med en halleffekt-kvadraturkodare och växellåda. Hela växellådsaggregatet kan roteras i steg om 5 grader för olika markfrigångskonfigurationer. Du kan även byta ut robotens larvfötter mot traditionella hjul.

Funktioner:

Justerbara växellådsvinklar
4 oberoende likströmsmotorer
4 oberoende hall-effektkodare
Tjocka gummitankar
6x AA batterihållare
10 kg / cm stallmoment per motor
Pris ca 800:- på Elektrokit

mBot Blue/Wifi från Makeblock

mBot Blue från Makeblock

mBot Blue och mBot wifi från Makeblock är robotbyggsatser speciellt framtagna för barn och utbildning. Roboten monteras enkelt ihop, ingen lödning krävs, och programmeras i Arduino eller Scratch. En modul för 2.4GHz eller Bluetooth kommunikation medföljer och kan användas för att styra roboten trådlöst från en dator eller mobil. App för iPhone och Android finns gratis i Appstore och Google Play, sök efter namnet mBot. Det medföljer även en IR-fjärrkontroll som redan från start kan användas för att styra roboten manuellt.
Med i paketet finns alla mekaniska delar som behövs för att bygga ihop roboten, styrkort, hjul och motorer, ultraljudssensor, linjeföljarsensor, kablar, batterihållare, fjärrkontroll samt skruvmejslar.

mBot är en komplett lösning för elever som vill lära sig mer om programmering, elektronik och robotar. Att arbeta med mBlock, inspirerad av Scratch 2.0 och kontrollerad av en Bluetooth-modul ger detta robotkit elever en oändlig massa möjligheter att lära sig vetenskap, teknologi, ingenjörskunskap och matematk.

Dra och släpp grafiskt programmeringsmjukvara som baseras på Scratch 2.0 ger barnen ett snabbt sätt att lära sig programmering, att kontrollera roboten, och att möjliggöra multipla funktioner från roboten. mBot bygger på lek och kreativitet.

Den mekaniska aluminiumkroppen av mBot är kompatibel med Makeblock plattformen och många Legodelar, medan elektroniken är utvecklad med Arduinos open source ekosystem. Detta gör att mBot har en nästan oändlig utökningsmöjlighet genom att använda många olika elektroniska moduler som du kan behöva för att bygga din ”drömrobot”.

• Mjukvara och programmering: mBlock (Grafisk) för Mac och Windows, iPad mBlocky, Arduino IDE
• Microcontroller: Baserad på Arduino Uno
• Strömförsörjning: 3,7V DC Lithium batteri eller fyra 1,5V AA batterier (säljes separat)
• Trådlös kommunikation: Bluetooth eller 2,4 GHz wifi

I paketet ingår:2x Micro TT motor
1x Universal hjul
1x Me Ultraljud sensor
1x mCore
15x M4 x8 skruvar
1xME Line follower
2x Tyre 90T B
8x M3 muttrar
2x Velcro
4x M2.2 x 9.5 skruvar
1x Line follower map
4x M2 x 25
2x 6P6C RJ25-kablar 0,2m
1x IR fjärrkontroll (Knappcellsbatteri CR2025, medföljer ej)
1x Chassi
1x USB Typ A – Typ B kabel 1m
1x Batterihållare för 4 AA-batterier (batterier medföljer ej)
1x skruvmejsel
1x Skyddslock Mått(BxDxH): 170x130x90mm
Längd 17 cm
Fyra AA batterier köps separat
1 st knappcellsbatteri CR2025 köps separat 
Priser från ca 900:- beroende på modell och kan köpas från t ex Hands On Science
mBot Blue och mBot wifi kan programmeras med Scratch
mBot Blue från Makeblock i delar
mBot Wifi monteras enkelt ihop till en komplett fungerande robot
mBot Blue kan styrs från en mobiltelefon

mBot Ranger Robot kit från Makeblock

Produktbild
mBot Ranger Robot Kit från Makeblock

mbot Ranger Robot Kit är ett 3-i-1 robotkit som stöder tre byggutföranden: Off-Road Land Raider, två-hjulig självbalanserande bil och Dashing Raptor, Predator.

Programmera och kontrollera mbot Ranger via smartphone, surfplatta, Mac eller PC.
Trådlös komunikation via Bluetooth och WiFi 2,4G.

mBot Ranger är fullt kompatibel med mBlock som är en grafisk programmeringsmiljö baserad på Scratch 2.0 open-source kod. Den gör programmeringsprojekt och interaktiva projekt enklare genom drag-and-drop funktionsblock. Utöver stöd för programmering via en PC har mBot Ranger även stöd för att bli programmerad från en iPad och andra surfplattor med en enkelanvänd app: Makeblock HD.

Programmering:
PC – mBlock
iPad/Tablet – Makeblock
Arduino IDE 

Datorkort:
Arduino Mega 2560, 256 KB flash memory, 8 KB SRAM, 4KB EEPROM 

Sensorer:
2 ljussensorer
1 ljudsensor
1 gyroskop
1 temperatursensor
1 ultraljudssensor
1 linjeföljare

Ljudenhet:
1 Summer 

Motor: 2×400 RPM Encoder Motor

Storlek: 200x165x120 mm
Vikt: 1600 gram 

Drivs med 6 stycken AA batterier (ingår ej, köpes separat).
Pris ca 1500:- och kan köpas från t ex Hands On Science

Kolla in vad man kan göra med mBot Ranger Robot Kit

Läs mer om mBot Ranger på www.makeblock.com 

Bil med remdrift

Produktbild
Bilchassi med elmotor och remdrift

Bil med kraftöverföring via remdrift i serien Bilar och kraftöverföring.

Byggsatsen innehåller chassi av korrugerad plast, hjul, axlar och axelbockar med monteringskuddar, 2 remskivor, gummiband, elmotor, batterihållare och omkopplare.

Storlek 20x14cm. 
Batteri 2 st AA beställs separat.
Pris ca 80:- på Hands On Science

Enkla byggsatser där ni jämför effekten av olika kraftöverföringar från energikälla till rörelseenergi. Här är utväxling gjord med remskivor av olika diameter.

Remdrivning i fordon finns i lite olika varianter. I riktiga personbilar används det mest till att driva generatorn, vattenpumpen, AC-kompressorn, kylarfläkten eller servostyrningspumpen från bilens förbränningsmotor. Det finns dock några klassiska gamla exempel på bilar som hade remdrivning som kraftöverföring för att driva hjulen som t ex Daf/Volvo 343, även kallad Remjohan.
Vissa veteranmopeder hade kraftöverföring med en rem för länge sedan, men sedan blev det i princip standard med kedja på både mopeder och motorcyklar. Idag har remdrift blivit vanligare igen på Scooter-mopeder bl a pga ryckfri och behaglig gång samt möjlighet att justera utväxlingen dynamiskt i den automatiska växellådan mha en variator.
Andra remdrivna produkter är kvarnar, luftkompressorer och kapsågar.

Bilchassi med kugghjulsdrift

Bilchassi med kugghjulsdrift som kraftöverföring

Byggsatsen innehåller chassi av korrugerad plast, hjul, axlar och axelbockar med monteringskuddar, 2 kugghjul, elmotor, batterihållare och omkopplare.

Storlek 20x14cm. 
Batteri 2 st AA beställs separat.
Pris ca 80:- på Hands On Science

Enkla byggsatser där ni jämför effekten av olika kraftöverföringar från energikälla till rörelseenergi. 
Mellan drivkälla och hjul finns i allmänhet en växellåda med flera kugghjul.

Kugghjulsdrivna fordon är våra vanliga standardbilar, lastbilar och mopeder, cyklar traktorer samt även i borrmaskiner.

Blodsbatterier – kobolt

En länk till en artikel om den blodiga jakten på mineraler i Kongo-Kinshasa. Ett reportage om Kobolt, den viktiga dyrbara mineralen i Litiumjon-batterierna som driver allt från mobiltelefoner, bärbara datorer och elbilar. Enligt Aftonbladets reportrar som granskat Kobolt-industrin i Kongo så förekommer det både barnarbete och allvarliga missförhållanden i gruvorna.
Vilket ansvar tar de stora teknikföretagen?
Många är de som köper upp och använder Kobolt i sina produkter. Företaget Northvolt, som ska bygga Europas största batterifabrik i Skellefteå. Och Volvo, som från 2019 ska bygga in elmotorer i alla sina nya modeller. Och Tesla, världens största tillverkare av elbilar och elbilsbatterier. Och elektronikkedjorna som i reklamen lockar med sina senaste telefoner och surfplattor från tillverkare som Apple och Samsung.

Läs artikeln på Aftonbladet:
https://special.aftonbladet.se/blodsbatterier/?fbclid=IwAR3nZfESH_MdN0GYDoWB5oLlOXmxE71tE8W-k9mM4-O8wlJwsX6COUuZqqk

Micro:bit Edge Connector

Overview

The edge connector on the micro:bit is used to connect to external circuits and components.

There are 25 strips/pins including 5 rings for using with 4mm banana plugs or crocodile clips. 3 of these rings are for general purpose input and output (GPIO), and two are connected to the micro:bit power supply.

The small strips in between are also connected to various signals, and with the right connector you can get access to quite a few different signals.

Only the pins on the front are connected to signals. The back rings are connected to the front rings, but the back small strips are unconnected.

Edge Connector Pins

edge connector

PCB Connector

The PCB connector is an 80 way * 1.27mm pitch double sided connector.

You can buy this connector from a number of sources.

At a pinch, it is also possible to use an old PCI edge connector from a PC motherboard, as the pitch is the same (but it is slightly wider).

There is a good mechanical data-sheet for the right angle PCB edge connector available from Cool Components.

Edge Connector Data-Sheet

Technical Data sheet

micro:bit CAD resources (Kitronik)

Edge connector CAD resources (Proto-Pic)

Eagle libraries for the micro:bit edge connector

KiCad component and footprint library

2D CAD drawing This drawing has all the key micro:bit dimensions, including the pin spacing of the various pins of the edge connector on the micro:bit board.

STP file This file is a 3D CAD file for use with 3D modelling software.

STL file This file can be used with 3D printers.

SAT file This file can be used with ACIS Modeller.

Can You Find a Better Connector?

There are a number of suppliers of edge connector for the micro:bit, in various forms, such as a right angle through-hole, a stand-up through-hole and a stand-up surface mount. There are a wide range of connector manufacturers that sell thousands of different types of connectors.

There are also some nice ideas that have surfaced in the community such as using just the right size of countersunk or cheese-head bolt, or even 3D printed inserts.

Can you help to find or design a better connection solution to the micro:bit edge connector? Share your designs and discoveries with us!

Third Party Connnectors Add your connector to our list

SupplierProduct
CyclonnCylconn 90 degree connectorCylconn 180 degree connector

Att skapa framtiden med teknik

Oavsett vad vi själva gör så kommer världen i framtiden se annorlunda ut än vad den gör idag eller hur den såg ut igår.
Tekniska innovationer påverkar utvecklingen av hur vi gör saker, vad som är möjligt och skapar förutsättningar för att lösa olika utmaningar vi står inför. Men användningen av teknik innebär inte alltid bara lösningen på ett problem, utan kan ibland även skapa helt nya problem och oönskade effekter.
Det som är bra eller bättre för någon eller något kanske är dåligt eller sämre för någon annan eller något annat.
Hur tar vi hänsyn till det när vi designar nya tekniska lösningar, produkter och tjänster?
Vilka designkriterier ska vi prioritera, och vem är det som bestämmer vad som är bäst?
Genom att fundera över hur framtiden kan komma att se ut baserat på olika teknologiska scenarier, och genom att driva förändring och innovation i nuet mot hur vi vill att det ska bli, kan vi vara med och forma och påverka framtiden.

Alexandra Daisy Ginsberg on shaping the future through design

Alexandra Daisy Ginsberg är en konstnär, författare och designer bosatt i Storbritannien. Hon forskar på hur man kan använda design, syntetisk biologi och bioteknik för att forma en bättre framtid.
Efter att ha studerat många olika projekt och produkter utmanar Ginsberg tanken att ”design gör saker bättre”. Med hjälp av exempel, bland annat en energibesparande glödlampa, en plastpåse och en plastflaska, belyser hon hur design och teknik kan lösa ett befintligt problem, men samtidigt skapar ett nytt och ofta större problem för framtiden. Plast har använts eftersom det är billigt och slitstarkt men i slutändan skapar det ett massivt avfallsproblem, eftersom det inte är biologiskt nedbrytbart – och ändå använder vi det varje dag.
Ginsberg anser att designers behöver göra mer än att lösa befintliga problem och behöver fråga mer relevanta frågor. ”Om detta görs kan design hjälpa oss att förstå vad vi menar med bättre, skapa nya möjligheter och utveckla livet och vår gemensamma framtid som den skulle kunna vara”, säger hon.

Diskussionsfrågor: 
(EPA)

  • Vad tycker du om designerns roll och ansvar? Håller du med Daisy Ginsberg?
  • Vilka perspektiv och designkriterier tycker du är viktiga och behövs för en produkt eller tjänst ska anses vara så bra som möjligt?
  • Hur behöver design- och innovationsprocessen förändras och se ut för att man ska få in fler perspektiv och i synnerhet det som du tycker är viktigt?
  • Ge exempel på befintliga produkter eller tjänster som du anser är bra för några men samtidigt dåliga för andra, och ge förslag på hur de kan förbättras.

Teknikutveckling – digitalisering av våra skrivbord

Uppgiftskod: TDAVS-TKSVSH

Digitalisering, teknologiska framsteg och olika tekniska innovationer har förändrat hur vi kommunicerar, arbetar, producerar och tar del av och sprider information på våra arbetsplatser.
Hur denna gradvisa förändring skett visualiseras på ett bra och tydligt sätt vid jämförelse av de många fysiska produkter och maskiner med specialiserade funktioner som har blivit föråldrade och försvunnit från våra arbetsplatser och skrivbord.
Ett team från Harvard Innovation Lab har försökt att visa detta i nedanstående video där vi kan se hur olika fysiska föremål vi tidigare använt på våra skrivbord ersätts av datorprogram och applikationer i våra smartphones mellan åren från 1980 till 2014.
Kalkylatorn/miniräknaren ersattes av datorprogrammet Microsoft Excel, ordboken av webbtjänsten Dictionary.com, faxmaskinen av PDF-filer etc. Under en digitaliseringsresa på lite drygt 30 år visar de hur ett skrivbord med en mängd olika maskiner, produkter och pappersprodukter helt och hållet ersatts av en bärbar dator och en smartphone, och lämnat ett skrivbord som kan avbildas som rent, distraktionsfritt och tomt.

1980 började de första desktop-datorerna dyka upp och tillsammans med en hel del andra prylar fyllde de våra skrivbord.
2005 hade bärbara datorer ersatt många stationära datorer, internet och e-post hade ersatt faxen och digitala kartor som Google Maps resulterade i att vi inte längre behövde jordgloben.
2014 hade alla funktioner vi tidigare haft olika specialiserade produkter digitaliserats och flyttats in i våra bärbara datorer och smartphones. Den fysiska arbetsplatsen ser ren, tom och distraktionsfri ut. ”Less is more” är nya tidens melodi som ska göra oss mer produktiva och kreativa. Men är det så?

Diskussionsfrågor:
Titta på filmen ovan och skriv ner dina tankar om den här processen, och diskutera med dina kollegor eller klasskamrater hur väl bilden stämmer med verkligheten. Hur ser det ut idag? (Använda gärna EPA-metoden).

Uppgiftskod: TDAVS-TKSVSH

  1. Har vår tillvaro blivit enklare när alla funktioner flyttats in i datorn och mobilen? Eller har den i realiteten blivit mer komplex och rörig?
  2. Är det verkligen så att antalet fysiska produkter och enheter minskat i o m digitaliseringen? Räcker det med enbart en bärbar dator och en mobil idag för allt vi behöver och vill göra?
  3. iPaden/surfplattan saknas i filmen, varför tror du? Borde inte den varit med?
  4. Vilka fördelar och nackdelar har denna utveckling fört med sig?
  5. Hur har detta påverkat arbetslivet? Ge några konkreta exempel på förändringar.
  6. Vilket behov har vi idag av kontorsarbetsplatser med skrivbord?
  7. Hur har denna utveckling påverkat det vi behöver kunna?
  8. Filmen har fokus på hur skrivbordet förändrats, men den tar inte upp hur tekniken gjort det möjligt för oss att bli mer mobila och arbeta var vi vill och när vi vill. Eller kanske snarare arbeta där vi behöver vara när det behövs. Vilka av alla saker som tas upp i filmen tycker du har fått störst nytta av att bli mobila när dessa funktioner flyttats in i bärbara datorer och mobiltelefoner? Gör en numrerad lista.
  9. Hur tror du att den närmaste framtidens utveckling ser ut gällande vad vi har på våra skrivbord (<10 år)? Hur kommer arbetsplatserna se ut?
  10. Hur tror du att den närmaste framtidens utveckling ser ut gällande hur och till vad vi använder bärbara datorer (<10 år)?
  11. Hur tror du att den närmaste framtidens utveckling ser ut gällande hur vi använder våra mobiltelefoner (<10 år)?
  12. Vilken typ av nya bärbara digitala enheter tror du kommer bli vanliga att använda inom de närmaste 10 åren? Motivera ditt svar och förklara hur, i vilka sammanhang och varför.

Sidan uppdaterad 2019-03-17