Elsparkcyklarna har blivit en symbol för arrogans och tvivelaktigt miljöansvar

Trafikkaos, nedskräpning och miljöfarligt avfall.
Elsparkcyklarna, eller elscooters, väcker starka känslor. Men de upprörda känslorna kring elscootrarna handlar om mer än så.

”Om ni tycker att Sverige är splittrat i synen på invandring, kan jag konstatera att det är inget mot polariseringen i hur vi ser på fenomenet elsparkcyklar.”, skrev nationalekonomen Andreas Bergh lite skämtsamt på Twitter.

Hur har det på så kort tid kunnat bli så här?

Elsparkcyklarna dök först upp i Kalifornien för ett par år sedan. Under det senaste året har företag som Voi, Lime, Tier och Bird spridit ut sina hyrfordon i en rad svenska och europeiska städer.

Det handlar om en snabb omvandling av stadsrummet. Det påverkar inte bara estetiskt hur staden ser ut och upplevs, utan också de mellanmänskliga relationerna, hur medborgare interagerar med varandra. Daniel Helldén (MP), som är trafikborgarråd i Stockholm, talar om ”en brytningstid för transporter”, och att vi kanske kommer att se ”en helt annan stad framöver”. Då är det ju inte konstigt att det här berör och upprör människor.

Men den svenska debatten om elsparkcyklarna handlar inte så mycket om denna kulturförändring. Det handlar mest om stök, säkerhet, olyckor, nedskräpning och arbetsvillkor. Om behovet av nya lagar och regler. Och om de nu är så miljövänliga egentligen, vilket de inte är.

Läs gärna följande artiklar gällande hur miljövänliga, eller rättare sagt icke miljövänliga elsparkcyklarna är:

Länk till artikel på engelska i The Verge:
https://www.theverge.com/2019/8/2/20751610/scooters-electric-dockless-carbon-emissions-study-life-cycle-analysis

Länk till forskningsrapporten (på engelska):
https://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/ab2da8

Länk till svensk artikel med vissa tillhörande beräkningar:
https://m3.idg.se/2.1022/1.721750/voi-elscooter-miljo
https://www.breakit.se/artikel/21197/ny-undersokning-elscootrar-slapper-ut-mer-vaxthusgaser-an-en-dieselbuss

https://www.mestmotor.se/recharge/artiklar/nyheter/20190806/forskarrapport-elsparkcyklar-ger-storre-co2-utslapp-an-att-aka-med-dieselbuss/

Hur som helst, inget av detta ovan är oviktigt, tvärtom. Men känslorna de väcker kan nog handla minst lika mycket om mer diffusa ting som har med värderingar och normer att göra. I Paris, elsparkcyklarnas kanske starkaste fäste i Europa, har såväl författare som filosofer och psykologer givit sig in i diskussionerna.

Elsparkcyklarna associeras med ett slags provocerande överlägsenhet, som understryks av hur de rör sig i stadsrummet, utanför etablerade normer, ett ”fordon med alla rättigheter”, enligt den franska filosofen och psykologen Elsa Godart.

Elsparkcykelns snabba utbredning på våra gator i städer har blivit en vardaglig symbol för ”disruption”, processen där ny teknik skakar om etablerade affärsmodeller.

På samma gång rubbas föreställningar om individens ansvar. Om någon parkerar cykeln så att den blockerar trottoaren skulle ingen komma på tanken att skylla på fabrikören.
Men i fallet med elsparkcyklarna finns inga individuella ägare att rikta ilskan mot. Då blir allt bolagens, tjänsteleverantörernas, fel. På samma gång känner sig många befriade från ansvar, såväl brukare som de som avskyr och rentav vandaliserar fordonen, och som stoltserar med detta på sociala medier.

Elsa Godart ser elsparkcyklarna som sinnebilder för det som hon kallar ”utan-ansträngning-samhället”.
Läs gärna mer i ursprungsartikeln av Svenska Dagbladets kulturchef Lisa Irenius.

Diskussionsfrågor:

Syftet med följande diskussionsfrågor är att låta eleverna arbeta språkutvecklande med innehållet i texten och de länkade svenska och engelska artiklarna och forskningsrapporten. De tränar, utvecklar och visar sina kunskaper och förmågor inom läsförståelse, att ta del av fakta, uttrycka sig i tal och skrift, argumentera, resonera, beskriva, förklara och tolka olika typer av texter. De kan även källkritiskt granska fakta och påståenden, hänvisa till olika källor, reflektera och ta ställning till egna personliga val gällande användning av transportmedel och hur de påverkar miljön, ekonomin och klimatet.
Lämpliga arbetsmetoder kan vara t ex EPA (Enskilt – Par – Alla), jobba i basgrupper eller individuellt.

  1. Vad tror du kommer hända härnäst gällande elsparkcyklarna?
  2. Hur kommer det se ut i framtiden? Om 5 år, om 10 år?
  3. Vilka fördelar ser du med elsparkcyklarna i städer?
  4. Vilka nackdelar ser du med elsparkcyklarna i städer?
  5. Vad krävs för att minska problemen men behålla fördelarna?
  6. Hur kan en bussresa med en dieseldriven buss bidra till lägre koldioxidutsläpp än motsvarande resa med en elsparkcykel?
  7. Gör ett diagram som visar en jämförelse mellan CO2-utsläpp för en resa från ditt hem till din skola med elsparkcykel och bil. Använd siffrorna från länkad artikel i M3 ovan.
  8. Gör ett diagram som visar fördelningen mellan hur stor andel elscooterfärder i USA som ersätter en bilresa, en promenad, cykeltur, kollektivtrafiktur eller där personen helt enkelt hade avstått från att åka. Använd siffrorna från länkad artikel i M3 ovan.
  9. Hur mycket längre livslängd anser du behövs för att elsparkcyklarna ska anses vara miljövänliga alternativ? Motivera ditt svar med beräkningar. Använd siffrorna från den länkade forskningsrapporten.
  10. Ta fram en teknisk uppfinning eller innovation som löser något eller några av dagens problem med elsparkcyklarna.
    (Använd gärna skolprogrammet ”Uppfinnarresan” från Finn upp)
  11. Vem ligger bakom forskningsrapporten gällande elsparkcyklarnas miljöavtryck som flera artikelskribenter hänvisar till?



Planerat åldrande

Planerat åldrande eller inbyggt åldrande är det svenska begreppet för engelskans planned obsolescence och är inom industridesign den medvetna process som syftar till att göra en vara obsolet eller obrukbar för att hålla konsumtionen uppe. Det innebär att en produkts livslängd begränsas och därigenom går sönder efter en viss tid eller att den inte längre anses önskvärd, även om den annars fortfarande skulle kunna fungera felfritt.

Det finns tusentals exempel på varor och produkter som medvetet designats med inbyggt åldrande. Allt från bilar, mobiltelefoner, datorer, elektronik, hushållsmaskiner, mat, mediciner, lampor och kläder. Det gäller även programvaror där företaget bakom programvaran kan välja att avbryta support och uppdateringar av äldre versioner för att kunderna ska tvingas köpa och uppgradera till nya versioner.

Glödlampskonspirationen

Den här dokumentärfilmen berättar historien om hur de produkter du köper är designade för att gå sönder, så att du ska köpa nya. Det är inte något enskilt fenomen – det är en av hörnstenarna i tillväxtekonomin och motorn i modern marknadsekonomi.

Miljontals gamla datorer skeppas tvärs över klotet för att dumpas istället för att lagas. Vem bestämmer hur länge en skrivare ska fungera? Kan en glödlampa verkligen hålla i hundra år?

Filmen förklarar fenomenet ”planerat åldrande” genom exempel med glödlampor, nylonstrumpor och Apples iPods. Hur kan vi börja tänka och agera för att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle? Vilket ansvar har du?

Dokument utifrån – Glödlampskonspirationen

Diskussionsfrågor:

Syftet med följande diskussionsfrågor är att låta eleverna arbeta språkutvecklande med den länkade engelska wikipedia-artikeln om planned obsolescence och/eller filmen där de tränar, utvecklar och visar sina kunskaper och förmågor inom läsförståelse, att ta del av fakta, uttrycka sig i tal och skrift, argumentera, resonera, beskriva, förklara och tolka olika typer av texter eller filmer. De kan även källkritiskt granska fakta och påståenden, hänvisa till olika källor, reflektera och ta ställning till egna personliga val gällande konsumtion och användning av produkter, varor och tjänster som påverkar miljön, ekonomin och klimatet.
Lämpliga arbetsmetoder kan vara t ex EPA (Enskilt – Par – Alla), jobba i basgrupper eller individuellt.

  1. Vad handlar artikeln och filmen om? Sammanfatta det viktigaste. (TkSv,Design, Konstruktion)
  2. Vad var nytt för dig i artikeln och i filmen? (TkSv)
  3. Är det en positiv, negativ eller neutral artikel/dokumentärfilm? Finns det flera perspektiv? (TkSv)
  4. Vem ligger bakom dokumentärfilmen? Vem har skrivit manus, vem är avsändaren, vem står som garant för faktan? (TkSv)
  5. Är filmen trovärdig? Finns det några tveksamheter i filmen? Motivera ditt svar med sakliga argument. (TkSv)
  6. I vilken mån anser du att det är en argumenterande, beskrivande, förklarande, debatterande, påverkande, informerande eller problematiserande dokumentärfilm? (Sv)
  7. Ge exempel på fler produkter som du tror är designade och konstruerade för planerat åldrande. (Tk,Design, Konstruktion)
  8. Vilka fördelar kan det finnas med att använda planerat åldrande, för privatkonsumenter, för företagen och för samhället? (TkShSv,Design, Konstruktion)
  9. Vilka nackdelar och risker kan det finnas med att använda planerat åldrande, för privatkonsumenter, för företagen, för samhället och för miljön? (TkShSv,Design, Konstruktion)
  10. Ge exempel på saker som du själv köpt som har gått sönder eller slutat fungera snabbare än du trodde att de skulle göra. (Tk,Design, Konstruktion)
  11. Ge exempel på saker som du själv har eller haft som gått sönder och inte gått att laga. Varför har det inte gått att laga?(Tk,Design, Konstruktion)
  12. Vad behöver man kunna för att utveckla produkter med planerat åldrande? (TkShSyv,Design, Konstruktion)
  13. Vad krävs för att man ska kunna utveckla bra, konkurrenskraftiga, hållbara produkter, och samtidigt tjäna pengar, utan att använda sig av planerat åldrande? (TkMaSHSyv,Design, Konstruktion)
  14. Vad kan man göra och vad behöver man kunna som konsument för att inte bli lurad av tillverkare som bygger in planerat åldrande i sina produkter? (TkMaHkk,Design, Konstruktion)
  15. Välj en valfri produkt och ta reda på vilka reservdelar och förbrukningsartiklar det finns till den. Gör en lista på priserna för dem och beräkna den totala användningskostnaden och livslängden på produkten. Jämför användningskostnaden med inköpspriset av en ny likadan produkt istället för att lägga pengar på reservdelar/förbrukningsmaterial. (TkMaHkk,Konstruktion)
  16. Vad behöver inköpare och säljare i butiker kunna för att de ska kunna sälja och rekommendera bra hållbara produkter till sin kunder? (TkSyv,Design)
  17. Hur tror du att förekomsten av planerat åldrande kommer förändras i framtiden? Blir det ännu vanligare eller mindre vanligt? Argumentera för ditt svar. (TkHkkShSyv,Design, Konstruktion)
  18. Skapa en annons eller ett reklamblad för en helt ny produkt, där planerat åldrande inte använts. (BlTkDesign)
  19. Skriv en kritiskt argumenterande text som tar avstånd från att använda planerat åldrande. (SvTk,Design, Konstruktion)
  20. Utveckla en egen teknisk produkt, en uppfinning i form av wearable technology (bärbar teknik, kroppsnära teknik), som kan användas i kläder (eller andra produkter) för att t ex logga hur ofta och länge produkten används. Hitta på ett sätt att premiera och belöna både konsumenten och tillverkaren ju mer, desto oftare och längre produkten används. (Använd gärna skolprogrammet ”Uppfinnarresan” från Finn upp).
    (Tk, Design, Konstruktion)
Lektionsinstruktion om planerat åldrande 2019-10-01

Kopplingar till LGR 11/Gy11:
Årskurs: 7-9, Gymnasiet
Ämne: Tk teknik, Sv svenska, Sh samhällskunskap, En Engelska, Ma matematik, Hkk Hem- och KonsumentKunskap, Bl Bild, Syv Studie och Yrkes-vägledning, Design, Konstruktion.
Syftestext:
Centralt Innehåll:
Kunskapskrav:

Här är avfallet som påverkar klimatet mest

Från en artikel på Ekocentrum.se

I en ny rapport har IVL Svenska Miljöinstitutet och Avfall Sverige undersökt hushållsavfallets klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv.

190910_elektronikavfall

Rapporten visar att elskrot och textiler är de avfallstyperna som har störst påverkan på klimatet.

I studien har man gått igenom 32 fraktioner av hushållsavfall och utvärderat deras klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. IVL har undersökt både vilken effekt man får av att förebygga avfall, och återvinning eller behandling av avfallet.

– Vår studie visar att minskad konsumtion alltid ger större klimatvinster än återvinning, eftersom man sparar koldioxidutsläpp genom att undvika att tillverka en produkt. När det gäller avfallsbehandling är det oftast bättre för klimatet att materialåtervinna avfallet än att använda det för energiåtervinning, säger Jurate Miliute-Plepiene på IVL i ett pressmeddelande.

Jämför med utsläppen från en bensinbil
IVL jämför i rapporten klimatpåverkan av olika avfallstyper med utsläppen från en bensinbil.

I topp över vilket avfall som sparar mest utsläpp av koldioxid, hamnar elprodukterna. Ett kilo elprodukter som inte tillverkas sparar nämligen motsvarande 305 kilometer bilkörning.

En mobiltelefon som säljs vidare istället för att skrotas och materialåtervinnas, sparar ungefär 60 kilo koldioxid, vilket motsvarar ungefär 460 kilometer bilkörning.

Sedan kommer textilierna. Ett kilo textil som inte tillverkas sparar motsvarande 200 kilometer bilkörning. Återanvändning av ett kilo använd textil sparar motsvarande 95 kilometer bilkörning.

Att återanvända kläder sparar exempelvis tio gånger mer koldioxid än att återvinna materialet för att skapa nya textilier.

Många bäckar små
Ett kilo matavfall från hushållet motsvarar två kilo koldioxid, eller 17 kilometer bilkörning. Ett kilo restavfall motsvarar 2,3 kilo koldioxid eller 18 kilometer bilkörning.

Rapporten visar att avfallsförebyggande åtgärder som minskad konsumtion, ger större klimatvinster än återvinning. Samtidigt är materialåtervinning av hushållsavfall i de flesta fall bättre för klimatet än energiåtervinning.

Till exempel ”kostar” ett kilo restavfall som går till energiåtervinningen, 0,2 kilo koldioxid, eller två kilometer med bil, medan samma mängd avfall som går till materialåtervinning ”sparar” cirka 1,5–1,8 kilo koldioxid för metaller och vissa elavfallsprylar.

Ersätter nya råvaror
På pappers- och glasförpackningar ”sparar” man 0,2-0,3 kilo koldioxid, per kilo och för gummidäcksavfall 0,1 kilo koldioxid, eller en kilometer med bil.

Det sker en besparing i koldioxid eftersom de återvunna materialen ersätter en ny råvara, som exepelvis metaller, skogsråvara eller energi från koleldade cementfabriker.

Den största klimatboven
Enligt rapporten kommer den största klimatbelastningen från farligt avfall, exempelvis har ett kilo lösningsbaserad färg en belastning på 1,5 kilo koldioxid, eller 12 kilometer med bil.

Källa: Ekocentrum.se, Miljö & Utveckling och IVL Svenska Miljöinstitutet

Apple Watch upptäckte oregelbunden hjärtrytm i stor amerikansk studie

Uppgiftskod: AWUOHISAS-TKSVBISH

Frågeställning: Hur kan bärbar konsumentelektronik och artificiell intelligens användas inom sjukvården för att rädda liv?

Bildresultat för apple watch 3 pulse
Bild på Apple Watch med tillhörande hälso-app för att mäta hjärtats puls.
Photo: Apple

Översatt artikel från : https://www.reuters.com/article/us-health-heart-apple/apple-watch-detects-irregular-heart-beat-in-large-u-s-study-idUSKCN1QX0EI

3-10 minuters lästid

(Reuters) – Apple Watch kunde upptäcka oregelbundna hjärtpulsfrekvenser som kan signalera behovet av ytterligare övervakning för att upptäcka ett allvarligt hjärtrytmproblem, enligt data från en stor studie finansierad av Apple Inc, som visar en potentiell framtida roll för bärbar konsumentelektronik (s k wearables) inom vården.

Bild på ett pumpande hjärta som visar hjärtats funktion.

Forskare hoppas att tekniken kan hjälpa till vid tidig upptäckt av förmaksflimmer eller hjärtflimmer (eng. Atrial Fibrillation, AF), den vanligaste formen av oregelbundna hjärtslag. Patienter med obehandlad förmaksflimmer har fem gånger större sannolikhet att drabbas av stroke.

Informationsfilm om förmaksflimmer 1:08

Resultat från den största förmaksflimmer-undersöknings- och detekteringstudien med över 400 000 Apple Watch-användare som var inbjudna att delta, presenterades på lördagen den 16 mars 2019 vid American College of Cardiology-mötet i New Orleans.

Av de 400 000 deltagarna fick 0,5 procent, cirka 2000 personer, meddelanden om en oregelbunden puls via appen i deras smarta klockor. Dessa personer fick sedan bära en mobil EKG-apparat (elektrokardiografi) för efterföljande detektion av förmaksflimmerepisoder.

En tredjedel av dem vars klockor upptäckte en oregelbunden puls bekräftades ha förmaksflimmer med hjälp av EKG-tekniken, sa forskarna.

84 procent av de oregelbundna hjärtpulsmeddelandena bekräftades senare ha varit hjärtflimmer-episoder, visade data.

”Läkaren kan använda informationen från studien, kombinera den med sin bedömning … och sedan styra kliniska beslut om vad man ska göra med en varning”, säger Dr. Marco Perez, en av studiens ledande utredare från Stanford School of Medicine.

Studien fann också att 57 procent av deltagarna som fick en alert på sin smarta klocka sökte läkarvård.

För företag som Apple ger den här typen av data en kraft i en ny riktning in i sjukvårdsbranschen. Apples nya smarta klocka, Apple Watch Series 4, som blev tillgänglig först efter studien började, och som alltså inte användes i den här studien, har förmågan att ta ett EKG (elektrokardiogram) för att upptäcka hjärtproblem. Den produkten krävde ett godkännande från US Food and Drug Administration (FDA).

Dr. Deepak Bhatt, en kardiolog (typ av hjärtspecialist) från Brigham and Women’s Hospital i Boston som inte var inblandad i försöken, kallade den en viktig studie, eftersom användningen av denna typ av bärbar teknik bara kommer att bli mer utbredd.
”Studien är ett viktigt första steg för att ta reda på hur kan vi använda dessa teknologier på ett sätt som bygger på bevis,” han sa.

Under de första lite drygt 2 minuterna i denna filmade intervju diskuterar Drs. Deepak Bhatt och Peter Block ”AFib detection using the Apple Watch” och beskriver det som en disruptiv teknologi som kan förändra sjukvården (Apple Heart – 00:30-02:30);

Forskare uppmanar till försiktighet av läkare att använda data från konsumentprodukter vid behandling av patienter. Men de ser också stor framtidspotential för denna typ av teknik.

”Förmaksflimmer är bara början, eftersom denna studie öppnar dörren för att ytterligare undersöka bärbar teknik och hur de kan användas för att förebygga sjukdom innan den slår ut,” säger Lloyd Minor, dekan för Stanford School of Medicine.

Uppgiftskod: AWUOHISAS-TKSVBISH

Diskussionsfrågor:

Syftet med följande diskussionsfrågor är att låta eleverna arbeta språkutvecklande med artikeln där de tränar, utvecklar och visar sina kunskaper och förmågor inom läsförståelse, att ta del av fakta, uttrycka sig i tal och skrift, argumentera, resonera, beskriva, förklara och tolka olika typer av texter. De kan även källkritiskt granska fakta och påståenden, hänvisa till olika källor, reflektera och ta ställning till egna personliga val gällande användningen av tekniska hjälpmedel för att främja vård och hälsa.
Lämpliga arbetsmetoder kan vara t ex EPA (Enskilt – Par – Alla), jobba i basgrupper eller individuellt.

  1. (TkBiSv) Vad handlar artikeln om? Sammanfatta det viktigaste.
  2. (TkBiSv) Vad är nyheten i artikeln?
  3. (TkBiSv) Är det en positiv, negativ eller neutral nyhet? Finns det flera perspektiv?
  4. (TkBiSv) Vem ligger bakom artikeln? Vem har skrivit den, vem är avsändaren, vem står som garant för faktan?
  5. (TkBiSv) Är artikeln trovärdig? Finns det några tveksamheter i artikeln? Motivera ditt svar med sakliga argument.
  6. (Sv) I vilken mån anser du att det är en argumenterande, beskrivande, förklarande, debatterande, påverkande, informerande eller problematiserande artikel?
  7. (TkBiId) Ge exempel på fler liknande produkter som kan användas för att mäta puls och hjärtrytm.
  8. (TkBiIdShSv) Vilka fördelar kan det finnas med att använda den här typen av teknik, som privatkonsument och inom vården?
  9. (TkBiIdShSv) Vilka eventuella nackdelar och risker kan det finnas med att använda den här typen av teknik, som privatkonsument och inom vården?
  10. (Tk) Har du själv, eller någon du känner, erfarenhet från att använda den här typen av teknologi?
  11. (Tk) Känner du någon person som skulle ha behov av att använda den här typen av teknologi?
  12. (TkBi) Skulle du själv kunna tänka dig att använda den här typen av teknologi för att få reda på om du har eller är på väg att få hjärtproblem?
  13. (TkBiShSyv) Vad behöver man kunna för att utveckla en sådan här produkt?
  14. (TkBiId) Vad behöver man kunna som konsument för att ha användning och nytta av en sådan här produkt?
  15. (TkBiSyv) Vad behöver vårdpersonalen kunna för att ha användning för en sådan här produkt inom sjukvården?
  16. (TkBiIdShSyv) Hur tror du att den här typen av produkter och teknologier kommer förändra vår hälsa, våra beteenden och framtidens sjukvård?
  17. (EnTkBi) Läs ursprungsartikeln på engelska och se filmklippet med intervjun 00:00-02.30. Gör en sammanfattning av vad det handlar om och översätt texten till svenska.
  18. (BiSvIdTk) Vad är puls? Var på kroppen kan man mäta puls och hur? Vad är hjärtrytm och vad innebär förmaksflimmer? Vad är stroke?
  19. (Ma) Hur många procents större risk har personer med obehandlad förmaksflimmer att drabbas av stroke?
  20. (MaSv) Hur många personer i undersökningen bekräftades ha förmaksflimmer med hjälp av EKG-tekniken?
  21. (Ma) Skapa visuella illustrationer till statistiken som presenteras i texten. T ex cirkeldiagram eller stapeldiagram.
  22. (BlTk) Skapa en annons eller ett reklamblad för en helt ny, tidigare okänd produkt, med den här teknologin och funktionen.
  23. (SvBiTk) Skriv en kritiskt argumenterande text som tar avstånd från att använda Apple Watch specifikt, eller den här typen av produkter och teknologier generellt för att detektera och förutspå sjukdomar och kartlägga vår hälsa.
  24. (TkBi) Utveckla en egen teknisk produkt, en uppfinning i form av wearable technology (bärbar teknik, kroppsnära teknik), som kan mäta din puls och hjärtrytm. (Använd gärna skolprogrammet ”Uppfinnarresan” från Finn upp)
  25. (BiSyv) Om du är intresserad av att veta mer om vad EKG är och hur man tolkar EKG kan du t ex läsa första kapitlet i kursen ”Introduktion till hjärtfysiologi och elektrokardiologi”. Webbsidan ekg.nu är en komplett e-bok och webbutbildning i klinisk EKG-diagnostik som vänder sig till läkare, sjuksköterskor, ambulanspersonal, studenter och forskare som vill lära sig EKG-tolkning. Sidan används på samtliga medicinska universitet och universitetssjukhus, så funderar du på att studera till ett vårdyrke så kan du få en inblick i vad du kommer att få lära dig.

Kopplingar till LGR 11:
Årskurs: 7-9
Ämne: Tk teknik, Sv svenska, Sh samhällskunskap, Bi biologi, En Engelska, Ma matematik, Id Idrott och Hälsa, Bl Bild, Syv Studie och Yrkes-vägledning.
Syftestext:
Centralt Innehåll:
Kunskapskrav:

Sidan uppdaterad 2019-03-18

Teknikutveckling – digitalisering av våra skrivbord

Uppgiftskod: TDAVS-TKSVSH

Digitalisering, teknologiska framsteg och olika tekniska innovationer har förändrat hur vi kommunicerar, arbetar, producerar och tar del av och sprider information på våra arbetsplatser.
Hur denna gradvisa förändring skett visualiseras på ett bra och tydligt sätt vid jämförelse av de många fysiska produkter och maskiner med specialiserade funktioner som har blivit föråldrade och försvunnit från våra arbetsplatser och skrivbord.
Ett team från Harvard Innovation Lab har försökt att visa detta i nedanstående video där vi kan se hur olika fysiska föremål vi tidigare använt på våra skrivbord ersätts av datorprogram och applikationer i våra smartphones mellan åren från 1980 till 2014.
Kalkylatorn/miniräknaren ersattes av datorprogrammet Microsoft Excel, ordboken av webbtjänsten Dictionary.com, faxmaskinen av PDF-filer etc. Under en digitaliseringsresa på lite drygt 30 år visar de hur ett skrivbord med en mängd olika maskiner, produkter och pappersprodukter helt och hållet ersatts av en bärbar dator och en smartphone, och lämnat ett skrivbord som kan avbildas som rent, distraktionsfritt och tomt.

1980 började de första desktop-datorerna dyka upp och tillsammans med en hel del andra prylar fyllde de våra skrivbord.
2005 hade bärbara datorer ersatt många stationära datorer, internet och e-post hade ersatt faxen och digitala kartor som Google Maps resulterade i att vi inte längre behövde jordgloben.
2014 hade alla funktioner vi tidigare haft olika specialiserade produkter digitaliserats och flyttats in i våra bärbara datorer och smartphones. Den fysiska arbetsplatsen ser ren, tom och distraktionsfri ut. ”Less is more” är nya tidens melodi som ska göra oss mer produktiva och kreativa. Men är det så?

Diskussionsfrågor:
Titta på filmen ovan och skriv ner dina tankar om den här processen, och diskutera med dina kollegor eller klasskamrater hur väl bilden stämmer med verkligheten. Hur ser det ut idag? (Använda gärna EPA-metoden).

Uppgiftskod: TDAVS-TKSVSH

  1. Har vår tillvaro blivit enklare när alla funktioner flyttats in i datorn och mobilen? Eller har den i realiteten blivit mer komplex och rörig?
  2. Är det verkligen så att antalet fysiska produkter och enheter minskat i o m digitaliseringen? Räcker det med enbart en bärbar dator och en mobil idag för allt vi behöver och vill göra?
  3. iPaden/surfplattan saknas i filmen, varför tror du? Borde inte den varit med?
  4. Vilka fördelar och nackdelar har denna utveckling fört med sig?
  5. Hur har detta påverkat arbetslivet? Ge några konkreta exempel på förändringar.
  6. Vilket behov har vi idag av kontorsarbetsplatser med skrivbord?
  7. Hur har denna utveckling påverkat det vi behöver kunna?
  8. Filmen har fokus på hur skrivbordet förändrats, men den tar inte upp hur tekniken gjort det möjligt för oss att bli mer mobila och arbeta var vi vill och när vi vill. Eller kanske snarare arbeta där vi behöver vara när det behövs. Vilka av alla saker som tas upp i filmen tycker du har fått störst nytta av att bli mobila när dessa funktioner flyttats in i bärbara datorer och mobiltelefoner? Gör en numrerad lista.
  9. Hur tror du att den närmaste framtidens utveckling ser ut gällande vad vi har på våra skrivbord (<10 år)? Hur kommer arbetsplatserna se ut?
  10. Hur tror du att den närmaste framtidens utveckling ser ut gällande hur och till vad vi använder bärbara datorer (<10 år)?
  11. Hur tror du att den närmaste framtidens utveckling ser ut gällande hur vi använder våra mobiltelefoner (<10 år)?
  12. Vilken typ av nya bärbara digitala enheter tror du kommer bli vanliga att använda inom de närmaste 10 åren? Motivera ditt svar och förklara hur, i vilka sammanhang och varför.

Sidan uppdaterad 2019-03-17