Att skapa framtiden med teknik

Oavsett vad vi själva gör så kommer världen i framtiden se annorlunda ut än vad den gör idag eller hur den såg ut igår.
Tekniska innovationer påverkar utvecklingen av hur vi gör saker, vad som är möjligt och skapar förutsättningar för att lösa olika utmaningar vi står inför. Men användningen av teknik innebär inte alltid bara lösningen på ett problem, utan kan ibland även skapa helt nya problem och oönskade effekter.
Det som är bra eller bättre för någon eller något kanske är dåligt eller sämre för någon annan eller något annat.
Hur tar vi hänsyn till det när vi designar nya tekniska lösningar, produkter och tjänster?
Vilka designkriterier ska vi prioritera, och vem är det som bestämmer vad som är bäst?
Genom att fundera över hur framtiden kan komma att se ut baserat på olika teknologiska scenarier, och genom att driva förändring och innovation i nuet mot hur vi vill att det ska bli, kan vi vara med och forma och påverka framtiden.

Alexandra Daisy Ginsberg on shaping the future through design

Alexandra Daisy Ginsberg är en konstnär, författare och designer bosatt i Storbritannien. Hon forskar på hur man kan använda design, syntetisk biologi och bioteknik för att forma en bättre framtid.
Efter att ha studerat många olika projekt och produkter utmanar Ginsberg tanken att ”design gör saker bättre”. Med hjälp av exempel, bland annat en energibesparande glödlampa, en plastpåse och en plastflaska, belyser hon hur design och teknik kan lösa ett befintligt problem, men samtidigt skapar ett nytt och ofta större problem för framtiden. Plast har använts eftersom det är billigt och slitstarkt men i slutändan skapar det ett massivt avfallsproblem, eftersom det inte är biologiskt nedbrytbart – och ändå använder vi det varje dag.
Ginsberg anser att designers behöver göra mer än att lösa befintliga problem och behöver fråga mer relevanta frågor. ”Om detta görs kan design hjälpa oss att förstå vad vi menar med bättre, skapa nya möjligheter och utveckla livet och vår gemensamma framtid som den skulle kunna vara”, säger hon.

Diskussionsfrågor: 
(EPA)

  • Vad tycker du om designerns roll och ansvar? Håller du med Daisy Ginsberg?
  • Vilka perspektiv och designkriterier tycker du är viktiga och behövs för en produkt eller tjänst ska anses vara så bra som möjligt?
  • Hur behöver design- och innovationsprocessen förändras och se ut för att man ska få in fler perspektiv och i synnerhet det som du tycker är viktigt?
  • Ge exempel på befintliga produkter eller tjänster som du anser är bra för några men samtidigt dåliga för andra, och ge förslag på hur de kan förbättras.

Teknikutveckling – digitalisering av våra skrivbord

Uppgiftskod: TDAVS-TKSVSH

Digitalisering, teknologiska framsteg och olika tekniska innovationer har förändrat hur vi kommunicerar, arbetar, producerar och tar del av och sprider information på våra arbetsplatser.
Hur denna gradvisa förändring skett visualiseras på ett bra och tydligt sätt vid jämförelse av de många fysiska produkter och maskiner med specialiserade funktioner som har blivit föråldrade och försvunnit från våra arbetsplatser och skrivbord.
Ett team från Harvard Innovation Lab har försökt att visa detta i nedanstående video där vi kan se hur olika fysiska föremål vi tidigare använt på våra skrivbord ersätts av datorprogram och applikationer i våra smartphones mellan åren från 1980 till 2014.
Kalkylatorn/miniräknaren ersattes av datorprogrammet Microsoft Excel, ordboken av webbtjänsten Dictionary.com, faxmaskinen av PDF-filer etc. Under en digitaliseringsresa på lite drygt 30 år visar de hur ett skrivbord med en mängd olika maskiner, produkter och pappersprodukter helt och hållet ersatts av en bärbar dator och en smartphone, och lämnat ett skrivbord som kan avbildas som rent, distraktionsfritt och tomt.

1980 började de första desktop-datorerna dyka upp och tillsammans med en hel del andra prylar fyllde de våra skrivbord.
2005 hade bärbara datorer ersatt många stationära datorer, internet och e-post hade ersatt faxen och digitala kartor som Google Maps resulterade i att vi inte längre behövde jordgloben.
2014 hade alla funktioner vi tidigare haft olika specialiserade produkter digitaliserats och flyttats in i våra bärbara datorer och smartphones. Den fysiska arbetsplatsen ser ren, tom och distraktionsfri ut. ”Less is more” är nya tidens melodi som ska göra oss mer produktiva och kreativa. Men är det så?

Diskussionsfrågor:
Titta på filmen ovan och skriv ner dina tankar om den här processen, och diskutera med dina kollegor eller klasskamrater hur väl bilden stämmer med verkligheten. Hur ser det ut idag? (Använda gärna EPA-metoden).

Uppgiftskod: TDAVS-TKSVSH

  1. Har vår tillvaro blivit enklare när alla funktioner flyttats in i datorn och mobilen? Eller har den i realiteten blivit mer komplex och rörig?
  2. Är det verkligen så att antalet fysiska produkter och enheter minskat i o m digitaliseringen? Räcker det med enbart en bärbar dator och en mobil idag för allt vi behöver och vill göra?
  3. iPaden/surfplattan saknas i filmen, varför tror du? Borde inte den varit med?
  4. Vilka fördelar och nackdelar har denna utveckling fört med sig?
  5. Hur har detta påverkat arbetslivet? Ge några konkreta exempel på förändringar.
  6. Vilket behov har vi idag av kontorsarbetsplatser med skrivbord?
  7. Hur har denna utveckling påverkat det vi behöver kunna?
  8. Filmen har fokus på hur skrivbordet förändrats, men den tar inte upp hur tekniken gjort det möjligt för oss att bli mer mobila och arbeta var vi vill och när vi vill. Eller kanske snarare arbeta där vi behöver vara när det behövs. Vilka av alla saker som tas upp i filmen tycker du har fått störst nytta av att bli mobila när dessa funktioner flyttats in i bärbara datorer och mobiltelefoner? Gör en numrerad lista.
  9. Hur tror du att den närmaste framtidens utveckling ser ut gällande vad vi har på våra skrivbord (<10 år)? Hur kommer arbetsplatserna se ut?
  10. Hur tror du att den närmaste framtidens utveckling ser ut gällande hur och till vad vi använder bärbara datorer (<10 år)?
  11. Hur tror du att den närmaste framtidens utveckling ser ut gällande hur vi använder våra mobiltelefoner (<10 år)?
  12. Vilken typ av nya bärbara digitala enheter tror du kommer bli vanliga att använda inom de närmaste 10 åren? Motivera ditt svar och förklara hur, i vilka sammanhang och varför.

Sidan uppdaterad 2019-03-17

IKT-Labbet Makerspace@school

Sedan 2012 har IKT-Labbets mobila makerspace låtit skolor, lärare och elever testa och utvärdera IKT-verktyg, datorer, programmerbara robotar, digitala läromedel, 3D-skrivare, radiostyrda helikoptrar och drönare, Virtual Reality, Augmented Reality, Mixed Reality och elektronik i undervisningen, kostnadsfritt utan krav på att köpa.
Detta för att möjliggöra seriösa förstudier, lesson studies, aktionsforskning och framtagande av evidensbaserade beslutsunderlag i skolutvecklingsprojekt, inför upphandlingar och för att förbättra undervisningen inom teknik, fysik, biologi, kemi, bild, slöjd och matematik (STEAM).
IKT-Labbet har sedan starten varit ett ideellt non profit-initiativ som drivits och finansierats av Niclas Ekholm (@iktlabbet på sociala medier).

Tillsammans med kompetenta pedagoger från grundskolor, gymnasium och högskolor, och representanter från industri, näringslivet och akademin, har vi konkretiserat begreppet adekvat digital kompetens och utvecklat, testat och utvärderat mängder av lektionsupplägg i allt från traditionella till dynamiska och flexibla lärmiljöer där en naturlig kombination av fysiska artefakter och digitala verktyg förstärker lärprocessen.

Med ett makerspace i skolan tillåts elever nyfiket testa, utforska, upptäcka, uppleva, skapa och lära med hjälp av 3D-skrivare, programmerbara robotar, Raspberry Pi, Arduino, elektronik, radiostyrda drönare m.m.

Denna blogg och hemsida har inte varit speciellt aktiv eftersom  information om IKT-Labbet och dokumentation i form av tusentals bilder, filmklipp, kommentarer från klassbesök, tips, idéer och lektionsförslag gällande makerspace i skolan istället publicerats via andra kanaler som t ex Twitter (@iktlabbet), Instagram (@iktlabbet), Facebook, i diverse tidningsartiklar, och i huvudsak i skolornas och klassernas egna system.
Under 2019 kommer dock hemsidan uppdateras en del med vissa lektionsplaneringar som kan vara av intresse för andra lärare.

Twitter: @iktlabbet
Instagram: @iktlabbet
Facebook: https://www.facebook.com/niclas.ekholm
Makerspace i skolan: http://makerskola.se/
Digitalverkstan: http://www.digitalverkstan.com/
Finn Upp: https://www.finnupp.se/