Skyddar munskydd och ansiktsmasker mot covid-19?

Covid-19 (akronym för engelskans Coronavirus disease 2019) är en viral luftvägsinfektion orsakad av coronaviruset SARS-CoV-2.
Användningen av munskydd kan minska spridningen av coronavirus och därmed minska smittspridningen av sjukdomen covid-19 i samhället.

Hur sprids sjukdomen?

Viruset som orsakar infektionssjukdomen covid-19 överförs huvudsakligen via små droppar som skapas när en infekterad person hostar, nyser eller andas ut. De här dropparna är för tunga för att hänga kvar i luften och faller snabbt mot golv och andra ytor. Du kan infekteras genom att du andas in viruset om du befinner dig nära någon som har covid-19. Du kan också vidröra en kontaminerad yta och sedan röra vid ögon, näsa eller mun.

Frågor och svar gällande munskydd och ansiktsmasker

Det finns många frågor kring munskydd och ansiktsmask i samband med covid-19. På sidan https://vetcov19.se/dokument/munskydd/ svarar ett antal svenska forskare och experter på frågorna och reder ut varför de i Vetenskapsforum covid-19 rekommenderar användning av munskydd.

Här kan du ta del av ett 20-tal studier gällande munskyddens effekter: https://vetcov19.se/dokument/studier-gjorda-pa-munskydd/

Diskussionsfrågor:

  1. I vilka situationer kan det vara lämpligt att ha munskydd?
  2. I vilka situationer kan det vara direkt olämpligt att använda munskydd?
  3. I vilka situationer är det onödigt att använda munskydd?
  4. Vilka negativa effekter kan ett omfattande användande av munskydd medföra?
  5. Vilken typ av munskydd känner du till och i vilka situationer är det tänkt att de ska användas?
  6. Vilka material används i munskydd?

Mask vs no mask calculator.

Mask vs no mask calculator är en webbsida som skapats för att hjälpa människor att förstå vikten av att bära ansiktsmasker offentligt. Genom att svara på några frågor kommer du få veta hur dina individuella åtgärder kan begränsa spridningen av COVID-19.

https://www.omnicalculator.com/health/mask-vs-no-mask

Så här fungerar den:
Svara på frågan ”Använder du en ansiktsmask/munskydd eller inte?” Om du gör det, välj vilken typ av munskydd du bär, eftersom de har olika filtreringseffektivitet.

Välj det ursprungliga reproduktionsnumret R₀. Detta bör uppskattas för samhället utan några epidemiska begränsningar införda, dvs i början av pandemin. Räknaren har ett standardvärde på 2,5, eftersom coronaviruset har ett R₀ på ungefär 2,4 till 4,0. Detta innebär att varje ny person i genomsnitt sprider sjukdomen till cirka 2 – 4 personer.

I det tredje avsnittet kan du välja hur många som bär en ansiktsmask korrekt.

Efter att ha fyllt i denna information får du resultatet – det beräknade antalet personer som kommer att skyddas från infektionen och antalet liv som räddats. Allt tack vare att du bär en mask!

Lek med resultaten för att se hur antalet förändras när fler och fler bär masker. Det finns även en inbäddat en graf för att visa denna information i en enklare, grafisk form. Kanske kommer du att kunna övertyga dina vänner och familj att bli en hjälte?

Coronavirus munskyddskalkylator

Fördelarna med att bära masker i allmänna utrymmen är obestridliga; många människor går igenom COVID-19 med lite eller inga symtom och kan därmed omedvetet sprida det även genom att bara prata. Det är därför det är så viktigt att ha en mask offentligt! Nya studier rapporterar att munskydd minskar överföringen av det nya coronaviruset med 50%, även om vissa nämner siffror som är ännu högre än så. Beroende på typ av mask kan de stoppa upp till 99% av viruspartiklarna (N99-filter). Även en vanlig, hemmagjord tygmask (vilket är vad CDC rekommenderar) räcker för att avsevärt minska risken för att sprida infektionen. En ny beräkningsmodell visar att den offentliga maskbärningen kan spara upp till 33 000 liv under de närmaste tre månaderna!

Munskyddskalkylatorn på https://www.omnicalculator.com/everyday-life/coronavirus-mask hjälper dig att fatta ett välgrundat beslut om vilken typ av mask du behöver för att skydda dig själv och andra. Med dess hjälp kan du uppskatta hur många masker eller filter du behöver för en viss tidsperiod och hur mycket pengar de kommer att kosta dig. Du kan även läsa om den vetenskapliga bakgrunden till ansiktsmaskernas betydelse, och kolla om du har använt din mask korrekt!

https://www.omnicalculator.com/everyday-life/coronavirus-mask

Hur fungerar munskyddsräknaren?
För de flesta av oss är ansiktsmasker något helt nytt, och vi tar vanligtvis inte hänsyn till dem i våra budgetar. Det finns dessutom fler olika typer och vilken ansiktsmask som är bäst för dig och hur länge den kan hålla kan vara svårt att veta. Därför finns coronavirusmunskyddsräknaren som är utformad för att göra ditt liv lite enklare genom att uppskatta kostnaderna för ansiktsmasker, samt berätta hur många masker (eller filter, beroende på vilken typ) du behöver för att möta dina behov.

Räknaren tar data om vilken typ av mask du använder och kombinerar den med mer information du ger.

När du använder den lär du dig:
Hur effektiv masken du använder är att skydda dig. Du kan klicka dig igenom de olika typerna och jämföra deras effektivitet för att göra bästa möjliga val när det gäller din säkerhet;
Hur många masker eller filter du behöver under en viss tidsperiod. Även om det inte längre är den kamp det var i början av pandemin, är det fortfarande viktigt att planera framåt.
Hur ofta behöver du byta mask (eller dess filter). Det är viktigt att komma ihåg att masker inte fungerar hur länge som helst. För att vara skyddad måste du se till att din mask är fräsch och underhålls ordentligt.
Hur mycket kostar masker och filter dig. Med den här informationen kan du ställa in en maskbudget för så länge du behöver.
Resultaten varierar beroende på vilken typ av mask du väljer.
Munskyddsräknaren låter dig välja bland de vanligaste typerna.

Info-affisch om desinformation och fake news

F-L-I-C-C – Ny informationsaffisch om de vanligaste knepen vid desinformation.

Vare sig det handlar om coronaviruset, klimatförändringarna eller vaccinationers effektivitet, så är grundläggande vetenskapliga fakta ofta felaktiga i den politiska diskursen. I en informationsaffisch i storformat från Klimafakten.de förklaras de fem vanligaste strategierna som desinformationsmakarna använder sig av.

FLICC – Disinformation 101

I flera månader har det nya coronaviruset (Sars-cov-2) infekterat människor över hela världen med Covid-19. Men falska rapporter om pandemin sprids nästan lika fort. Tyvärr är det inte ovanligt att missledande information sprids, utan det sker även inom många andra vetenskapliga områden som t ex klimatförändringarna, vaccinationer, mobilstrålning eller hälsoeffekterna av rökning eller bilavgaser.

Vid sådana missledande rapporter används ofta samma trick om och om igen, oavsett vilket ämne det handlar om. T ex att pseudo-experter blandas med riktiga experter, konspirationsteorier sprids, eller så använder man s k cherry-picking vilket innebär att bara de data som passar och stöder den egna tesen används, samtidigt som man bortser från resten av en större mängd tillgänglig data som kanske visar på annat resultat.

Desinformation har nu fått ett namn: F-L-I-C-C

För att hjälpa allmänheten att förstå dessa desinformationstrick bättre, och känna igen dem i olika kampanjer, har klimafakten.de skapat en informationsaffisch i storformat. Baserat på många års arbete av John Cook, grundaren av partnerportalen SkepticalScience.com, och visualiserad av den Hamburg-baserade illustratören Marie-Pascale Gafinen, förklarar grafiken fem metoder vid spridning av desinformation: Fake experts (falska experter), Logical fallacies (logiska felbedömningar), Impossible expectations (omöjliga förväntningar), Cherry-picking (plocka russinen ur kakan), and Conspiracy theories (konspirationsteorier).
Affischens namn är en akronym som kommer från de första bokstäverna i dessa fem knep: FLICC.

Mer information om FLICC och informationsaffischen (på engelska) finns här ->>

Informationsaffischen finns elektroniskt tillgänglig i olika filformat för fri användning online eller för nedladdning och utskrift på papper.
I pdf format (ca. 1.3MB), i jpg format (ca 1MB) och i png format (ca 1MB). Som all information på klimafakten.de kan affischen distribueras och användas om källan nämns (CC BY-ND 4.0).

Vad är 5G och är det farligt?

Trådlös mobil datakommunikation
Är 5g farligt? Det här säger vetenskapen

Läs artikeln i PC för alla från 2020-01-31 

https://pcforalla.idg.se/2.1054/1.729875/5g?fbclid=IwAR2ysB6UlKKd-gi6O7NmMVJ2VFbYDj1T8-QS4yZjR4ldgE9tZuukiRdhRi8

  1. Vad innebär 5G? Vilka är skillnaderna mot t ex 4G och 3G? Vilka är fördelar, och finns det några nackdelar?
  2. Vilka frekvenser/frekvensband används i 5G? (i Sverige)
  3. Vilka frekvenser/frekvensband används i 4G? (i Sverige)
  4. Vilka frekvenser/frekvensband används i 3G? (i Sverige)
  5. Vad är strålning? Ge några exempel på strålning.
  6. Vilka risker finns det med strålning av radiovågor?
  7. Vad innebär begreppet strålningsdos?
  8. Vilka risker finns det med 5G? Ge några exempel från texten och minst ett eget exempel som du kan komma på.
  9. Vad är Strålsäkerhetsmyndigheten för organisation? https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/ Vad gör de?
  10. Vad säger Strålsäkerhetsmyndigheten om strålningsriskerna med 5G?
  11. Vad är Strålskyddsstiftelsen? Vad gör de? https://www.stralskyddsstiftelsen.se/
  12. Vad säger Strålskyddsstiftelsen om strålningsriskerna med 5G?
  13. Hur trovärdiga anser du att de tre olika källorna är som hänvisas till i detta inlägg? Gradera dem gärna 1-10 efter trovärdighet och saklighet där 1 är mycket lågt och 10 mycket högt.

TIS-projekt Oceanhamnen

Drönarfoto över Oceanhamnen och Pixlapiren 22 januari 2020

Det händer mycket i Oceanhamnen i Helsingborg nu.
Oceanhamnen är första etappen av stadsutvecklings-projektet H+ i Helsingborg som fram till år 2035 ska omvandla en miljon kvadratmeter gammalt hamn- och industriområde till de fyra stadsdelarna Oceanhamnen, Universitetsområdet, Husarområdet och Gåsebäck och ge plats för 10 000 nya invånare. Syftet är att skapa framtidens smarta hållbara stad och då behöver vi självklart involvera eleverna på Innovationsgymnasiet i Helsingborg!

Alla viktiga projekt behöver en flygande start!
Först ut på bollen är teknikeleverna i årskurs 2 (TE18DP) som läser Design, Konstruktion, CAD och produktutveckling som, förutom att skapa 3D-ritningar med inredningsförslag till blivande bostadsrätter, kontor och hotell, även kommer bygga fysiska 3D-modeller av de nya bostäderna. Teknikeleverna i årskurs 1 (TE19) är också med i projektet och kommer jobba med fasadritningar och bygga skalenliga modeller av fastigheternas fasader inom kursen Teknik 1.
TE18DP ska även designa och konstruera förslag på smarta, kompakta och mobila modulära studentbostäder av återbruksmaterial.
Som en naturlig del i projektet väver vi in innovativa tekniska lösningar för smarta hem, intelligenta byggnader med lokal energiåtervinning och system för användarcentrerad feedback i syfte att minska varje individs energi- och vattenförbrukning och avfallsmängd. För de projekt och produktidéer som rör IoT (Internet Of Things) och digitala lösningar kommer våra elever (TE18IM) som läser Dator- och Nätverksteknik, Programmering, Webbutveckling och certifieringskursen Cisco IoT Fundamentals Connecting Things involveras.
Genomgående för uppdragen är tillämpning av principer för hållbar design och användandet av moderna professionella digitala design- och konstruktionsverktyg som Blender, Sketchup, Fusion 360, Meshroom, Autodesk Revit, Unity, Unity Reflect samt 3D-skrivare och återbruksmaterial för att skapa skalenliga fysiska modeller.
Under våren kommer natureleverna (NA19), som en del av projektet ”TIS-Tema Vatten”, titta närmare på den nya innovativa vattenreningsanläggningen Reco Lab (se mer info nedan) som är en modell för framtidens avloppssystem som håller på att byggas i Oceanhamnen.

Oceanhamnsområdet är just nu en inhägnad byggarbetsplats där förvandlingen till en levande stadsdel med de första 450 bostäder pågår för fullt så att de första invånarna kan flytta in redan nästa år. Här byggs också restauranger, handelsyta och Oceanhamnen Waterfront Business District, ett nytt affärsdistrikt med 32 000 kvadratmeter nya kontor. Området får endast besökas av behörig personal med ID06 passerkort, så vi har inte möjlighet att gå dit och göra fältstudier på nära håll med eleverna. Så för att få en inblick i hur arbetsprocesserna och bygget fortskrider får vi ta till andra kreativa metoder. I första hand söker vi samarbeten med de aktörer som är inblandade i olika delar av Oceanhamnen-projektet.

För att få lite perspektiv på projektet, fågelperspektiv alltså, så lyfte jag blicken och flög runt ett par varv och kollade in hur området ser ut idag, den 22 januari 2020.
Här nedan är ett litet filmklipp med en helikoptervy över området som vi kommer ha under luppen de närmaste månaderna.

För att få en känsla för hur det är tänkt att se ut när Oceanhamnen är färdigbyggd så är en 3D-visualisering med realistisk rendering ett bra och kraftfullt verktyg. Här nedan får du en förhandstitt i 3D på den nya stadsdelen som håller på att växa fram med ett spektakulärt läge vid havet, ett stenkast från Helsingborgs centralstation. För att skapa en sådan film kan man t ex använda programvaran Blender 2.81 som vi börjat använda i kurserna Design, Konstruktion och Cad.

Välkommen till Oceanhamnen – 3D visualisering (3:05)

Digitalisering möjliggör nya innovativa arbetssätt
Om man vill gå ett steg längre och erbjuda en interaktiv upplevelse så att besökaren själv kan navigera runt i 3D-miljön så kan man istället lägga in de 3D-objekt man skapat i t ex Fusion 360 eller Sketchup, i spelutvecklingsmiljön Unity, som vi använt i undervisningen i Programmering. I Unity kan man även skapa en interaktiv VR- eller AR-upplevelse. Med Unity Reflect kan man sedan koppla samman konstruktionsritningarna och projektplaneringsverktygen och följa hela byggprocessens alla olika steg i VR från en annan plats, eller med hjälp av AR-teknik se hur byggnaden steg för steg kommer att byggas upp precis där du står, trots att det ännu inte är klart. Det är som att i realtid kunna se in i framtiden, in genom väggar eller tillbaka till hur någonting såg ut innan.

Unity Reflect gör konstruktionsdokument och ritningar digitalt tillgängliga på byggarbetsplatsen i realtid via AR.

Här kan du se var byggherrarna bygger

Det är totalt sex byggherrar som ska bygga bostäder i den nya stadsdelen. Vi vill gärna samarbeta med dem på olika sätt inom ramen för de kurser eleverna läser, men även för SYV (Studie- och Yrkes-Vägledning). Det kan t ex handla om studiebesök, intervjuer, designuppdrag eller praktikplatser.
Kartan härunder visar var de ska bygga, och länkarna går till mer information om dem och deras projekt.

 Kartan visar var det ska byggas bostäder i oceanhamnen
Översiktskarta över Oceanhamnen med markeringar för placeringen av de olika byggherrarnas bostadsfastigheter.

Vid havet, mitt i centrum

Oceanpiren är en del av Oceanhamnen, ett nytt spännande bostadsområde mitt i Helsingborg. På bästa läge, längst ut på piren, bygger vi 69 bostadsrätter om 1-4 RoK – Brf Oceanpiren. Här bor du på första parkett vid havet, i hjärtat av stadsdelen, i ljusa, välplanerade bostadsrätter som är byggda för en hållbar livsstil. Samtidigt om vi uppför Brf Oceanpiren bygger vi fyra radhus i townhouse-stil. Vi kallar dem Oceanvillorna. De har både hållbarhetstänket och den magnifika havsutsikten gemensamt med Brf Oceanpiren.

Brf Oceanpiren

För mer information om Brf Oceanpiren se oceanpiren.se, den interaktiva presentationssidan för de olika bostadsobjekten eller de två faktabladen (pdf) för hus 1 och hus 2.

Interaktiv presentationssida för de olika bostadsobjekten.

Design-, konstruktions- och CAD-uppgifter till TE18DP
Här är en lista på exempel på arbeten och uppdrag som eleverna ska jobba med. Mer utförliga och detaljerande instruktioner ges under lektionerna, men de olika uppgifterna publiceras också på sidorna Designuppgifter för TE18DP och Konstruktions- och CAD-uppgifter för TE18DP.

  • Skapa en CAD-ritning på en av lägenheterna i Brf Oceanpiren. Utgå från planritningen.
  • Skapa ett komplett inredningsförslag till lägenheten.
  • Skapa konstruktionsritningar av väggsektioner, tak och golv i minst två olika material.
  • Skapa en materiallista och kostnadskalkyl för de ingående konstruktionselementen.
  • Gör hållfasthetsberäkningar och riskanalyser
  • Jämför materialalternativen med hänsyn till kostnad, hållfasthet, hållbarhet, miljöpåverkan, klimatavtryck och möjlighet till återvinning (livscykelanalys).

Oceanvillorna

De townhouse-inspirerade Oceanvillorna är Oceanpirens mest fulländade boende med spektakulära solnedgångar och en magnifik havsutsikt

https://public.wec360.se/midroc/oceanhamnen/a-1003/index.html

World Trade Center Helsingborg

World Trade Center Helsingborg i Oceanhamnen ska bli mötesplatsen för entreprenörer, scale-ups, etablerade företag och affärs- och helgresenärer.

MP_kontor_99493_WTC Oceanhamnen_Bröderna Pihls gränd_västerbild ([3149][@[resize:5200,2930][crop:34,0,5021,2919][autoorient:][background:%23ffffff][quality:80][strip:][extension:jpg][id:7]]).jpg
World Trade Center med Scandic Hotel Helsingborg på Bröderna Pihls gränd

WTC Helsingborg blir en kontors- och hotellfastighet som kommer bli ett landmärke i Helsingborg. Med sina fjorton våningar precis vid hamninloppet ger den dig närkontakt med sundet, båtarna och kontinenten. Här kommer finnas gemensam service som reception och konferensavdelning. Gym, relax, dusch- och omklädningsrum. Restaurangen med uteservering vid vattnet och takterasser är ytterligare fördelar som berikar både arbets- och privatliv. I källaren planeras för cykelgarage med möjligheter till reparationer och en laddstation för elcyklar.    

Fastighet är ritad av Juul Frost Arkitekter, men byggherren Midroc välkomnar kunderna tidigt in i processen för att kunna påverka lokalens utformning så att den passar verksamheten bäst. Att vara med och arbeta med förslag på lokalernas utformning kan vara ett bra elevprojekt!
Juul Frost Arkitekter är förövrigt experter på design av campusområden och studentbostäder, och hur man kan integrera dem i städer.

Läs mer om World Trade Center Helsingborg på följande länkar:
https://www.midroc.se/fastighetsutveckling/ny-lokal/nybyggnadsprojekt-lokaler/helsingborg-world-trade-center/

https://www.wtcmalmolundhelsingborg.se/fastigheter-och-lokaler/vara-fastigheter/helsingborg/broderna-phils-grand/

Se en typskiss på en kontorslokal i WTC:
https://www.wtcmalmolundhelsingborg.se/globalassets/lime/documents/483701-pdf-document.pdf

Oceanhamnen får ett innovativt nytt avloppssystem – Reco Lab med Tre Rör Ut

Innovativt avloppssystem i Oceanhamnen kräver nytänk (2:13)

Oceanhamnen kommer få en helt ny typ av klimatsmart avloppssystem med värmeåtervinning och lokalt producerad biogas. Varje fastighet ansluts till tre separata rör, ett för matavfall, ett för gråvatten och ett för svartvatten. Detta innovativa avloppssystem kräver att ingenjörerna tänker utanför boxen. I filmklippet ovan berättar VA-ingenjören Peter Winblad på Nordvästra Skånes vatten och avlopp, NSVA, om utmaningarna.

Reco Lab – en testbädd och showroom för framtidens källsorterande avloppssystem

Reco Lab kommer att bidra till att utveckla det världsunika systemet Tre Rör Ut för insamling och hantering av mat- och toalettavfall i fastigheterna på Oceanpiren i stadsdelen Oceanhamnen i centrala Helsingborg.

På uppdrag av NSVA har entreprenörföretaget NCC upphandlat det nederländska företaget Landustrie och det svenska företaget EkoBalans Fenix AB för att installera processteg i det unika Reco labs utvecklingsanläggning. Reco lab, som är en del av Öresundsverket i Helsingborg, ska behandla det källsorterade avloppet från Helsingborgs nya stadsdel, Oceanhamnen. Avloppshantering har en naturlig roll att spela i den cirkulära ekonomin då mycket av våra essentiella resurser, som vatten, näringsämnen och organiskt material passerar igenom stadens avlopp.

Det källsorterande avloppet innebär en reningsprocess med kraftigt ökad resursåtervinning. Miljövinsterna är flera:

  • ökad biogasproduktion
  • ökad näringsåtervinning
  • effektiv värmeåtervinning
  • mer energieffektiv läkemedelsrening
  • minskad klimatpåverkan
  • möjligheten för vattenåtervinning 

    Reco Lab planeras att vara färdigbyggt och driftsatt våren 2021 och inkluderar även ett showroom för utbildning samt en testbädd för teknikutveckling.
    Studiebesök hos NSVA för natureleverna (NA19) är planerat till maj 2020.
    Eleverna i NA18 borde också studera Reco Lab som en del av biologi- och kemikurserna, i synnerhet de som valt inriktningen mot natur och samhälle.

Bilder på bygget av Oceanhamnen

Bilder från fältstudie vid Oceanhamnen och Pixlapiren 2020-01-22 med drönaren DJI Spark:

Drönarvy | Helsingborg Oceanhamnen 2019-02-24 (Helsingborg då & nu)

Wikipedia crash course

Här är en crash course i att använda Wikipedia för att söka, hitta och navigera rätt bland digital information på webben.
Wikipedia är en källa som ofta nedvärderas av lärare och twittertroll som en opålitlig källa. Och ja, det finns ibland stora fel och utelämnanden, men Wikipedia är också Internets största allmänna referensverk och som sådant ett otroligt kraftfullt verktyg.
I följande filmklipp får du tips på hur du kan använda Wikipedia för ett gott syfte – för att hjälpa dig att få ett fågelperspektiv över ett visst innehåll, bättre kunna utvärdera information med lateral läsning och hitta pålitliga primära källor.

Using Wikipedia: Crash Course Navigating Digital Information #5 (14:15)

Vad är lateral läsning?

Lateral läsning är en lässtrategi som lämpar sig betydligt bättre för informationssökning på webben än traditionell vertikal läsning som man gör i tryckta böcker eller papperstidningar där man läser varje sida uppifrån och ner. Det handlar istället om att hoppa horisontellt mellan olika webbläsarflikar och läsa om en viss sak på flera olika sidor för att snabbt få en överblick från flera olika perspektiv.
Risken med att läsa vertikalt på enskilda webbsidor och bara leta efter tecken på om källan verkar seriös och trovärdig på den aktuella webbsidan kan sammanfattas i följande citat: ”Reading that way gives misinformation and disinformation more power. It allows people to hijack your consciousness, and it also makes you part of the problem.”


Check Yourself with Lateral Reading: Crash Course Navigating Digital Information #3 (13:51)

Mer information om lateral läsning kan du läsa i forskningsrapporten Lateral Reading: Reading Less and Learning More When Evaluating Digital Information från Wineburg, Sam and mcgrew, sarah, (October 6, 2017). Stanford History Education Group Working Paper No. 2017-A1 . Available at SSRN: https://ssrn.com/abstract=3048994 or http://dx.doi.org/10.2139/ssrn.3048994

Designa bebisar med CRISPR

Med CRISPR-tekniken kan vi förändra människans utveckling.
Vi kan genmanipulera embryons DNA så att bebisarna blir immuna mot vissa sjukdomar, får högre IQ eller minskar risken för att utveckla fetma.

Intresset för CRISPR/Cas9 har fullständigt exploderat pga låga kostnader för laborativa experiment och att det är en lättillgänglig och effektiv teknik med mycket stor potential.

CRISPR/Cas9 kan förenklat beskrivas som en gensax där proteinet Cas9 har förmågan att klippa av en DNA-kedja så att vissa DNA-fragment försvinner.
CRISPR-tekniken används bland annat av molekylärbiologer och
växtfysiologer för att göra ändringar i arvsmassan hos olika organismer genom att påverka DNA-strängar i cellkärnorna. Eftersom inget nytt främmande DNA tillförs utifrån har CRISPR hamnat i en gråzon för vad som annars betraktas som Genetiskt Modifierade Organismer (GMO) och som redan är hårt reglerat i många länder.

Exempel på sjukdomar som kan botas och tillstånd som kan förhindras med hjälp av CRISPR/Cas9-tekniken är:
Cancer, HIV, smittkoppor, kolera, Alzheimers, demens, fetma, åldrande m.m.

Många framgångsrika CRISPR-försök och behandlingar av redan sjuka människor har utförts runt om i världen. Men det finns internationella överenskommelser som reglerar och förbjuder genmodifiering av människors könsceller och embryon, eftersom det skapar en permanent modifiering av den mänskliga arvsmassan som sedan förs vidare till kommande generationer. Det finns risker med det som ännu inte är klarlagda.

Crispr kan förhindra svår fetma – NyTeknik 2018-12-13

Världens första genmodifierade bebisar har fötts!
I november 2018 hävdade en kinesisk forskare vid namn He Jiankui att han hjälpt till att skapa världens första genmodifierade tvillingbarn. Deras pappa var HIV-positiv, men He Jiankui och hans forskarteam genomförde fertilitetsbehandlingar där de använt gensaxen CRISPR/Cas9 för att ta bort CCR5-genen på embryona för att göra bebisarna immuna mot HIV. Behandlingen lyckades och resulterade i att två tvillingflickor föddes med ett genetiskt skydd mot hiv-smitta.
Här berättar han själv om sitt experiment som han påstår även ska kunna ge immunitet mot kolera och smittkoppor:


About Lulu and Nana: Twin Girls Born Healthy After Gene Surgery As Single-Cell Embryos

Diskussionsfrågor (E P A):
Svara först på frågorna Enskilt. Diskutera sedan frågorna och jämför era svar Parvis. Gå till slut igenom Alla svaren i helklass.
OBS! Skriv ner dina svar.

  1. Vad tycker du om He Jiankuis experiment med CRISPR/Cas9 på mänskliga embryon? Bra eller dåligt? Motivera ditt svar.
  2. Gjorde han rätt som använde CRISPR-tekniken på detta pars blivande bebisar? Motivera ditt svar.
  3. Vilka fler sjukdomar tycker du CRISPR borde användas mot för att förändra arvsmassan så att sårbarheten minskar eller helt elimineras? Motivera ditt svar.
  4. Tycker du att CRISPR borde få användas till att förändra andra genetiska egenskaper hos embryon innan barnen är födda? Vilka egenskaper i så fall? Motivera ditt svar.

Fortsättning …
Nyheten om världens första genmanipulerade barn slog ner som en bomb över hela världen och He Jiankui fick ta emot en massiv kritik för det som många forskare anser är oetiskt, riskfyllt och alldeles för outforskat.

AP News rapporterade om händelsen och gjorde följande kritiska reportage:
Chinese researcher claims first gene-edited babies, by MARILYNN MARCHIONE, November 26, 2018

AP News reports:
Chinese researcher claims first gene-edited babies

En kort tid efter det att nyheten om CRISPR-bebisarna presenterats blev He Jiankui fängslad och det ryktas om att han riskerar dödsstraff.

Crispr-forskaren He Jiankui uppges riskera dödsstraff – Ny Teknik 2019-01-09

Så vill WHO förhindra fler Crispr-bebisar 2018-12-18

En utförlig bakgrundsartikel från Science Magazine: The untold story of the ‘circle of trust’ behind the world’s first gene-edited babies, By Jon Cohen Aug. 1, 2019

Diskussionsfrågor (E P A):
Svara först på frågorna Enskilt. Diskutera sedan frågorna och jämför era svar Parvis eller i Basgrupper. Gå till slut igenom 8:e frågan gemensamt i helklass. OBS! Skriv ner dina svar.

5. Är det rätt att fängsla He Jiankui? Motivera ditt svar.

6. Vad handlar kritiken om? Sammanfatta och ge exempel på argument mot att använda CRISPR-behandling av embryon.

7. Läs igenom dina svar på frågorna 1-4 från första diskussionsuppgiften. Har du nu ändrat uppfattning på något sätt? Skriv ner dina nya svar ifall du ändrat dig. Motivera ditt svar och beskriv varför du ändrat uppfattning.

8. Kontrollera hur många i klassen som ändrat sin uppfattning i frågorna efter att ha läst de kritiska nyhetsartiklarna eller lyssnat på det kritiska nyhetsreportaget. Hur stor andel/procent av klassen är det? Åt vilket håll har det ändrats (för eller emot)? Varför har de ändrat uppfattning?

Fördjupningsartiklar och mer information om CRISPR/Cas9

CRISPR är en förkortning av engelska Clustered Regularly Interspaced Short Palindromic Repeats.

Vill du veta mer om vad CRISPR/Cas9-tekniken är, hur den fungerar och vad den kan användas till kan du titta på den animerade engelska filmen nedan. (Biologi och Engelska)

Genetic Engineering Will Change Everything Forever – CRISPR (16:03)
Designer babies, the end of diseases, genetically modified humans that never age. Outrageous things that used to be science fiction are suddenly becoming reality. The only thing we know for sure is that things will change irreversibly.

(Biologi/Engelska) Här nedan är en utförlig artikel i Nature om CRISPR/Cas9, genmanipulation, programmerbar DNA, RNA, RNAi, Epigenetik m.m. Det finns även en sammanfattande inspelad intervju på engelska länkad i artikeln. CRISPR: gene editing is just the beginning – The real power of the biological tool lies in exploring how genomes work. – nature, 07 March 2016

CRISPR har demokratiserat genmodifiering
En bidragande orsak till varför intresset för CRISPR ökat så mycket de senaste åren handlar om en kombination av att tekniken demokratiserats på så sätt att den är lättillgänglig för alla med ett labb till en låg kostnad. Den erbjuder stora möjligheter inom ett brett spektrum av olika tillämpningar. Tekniken ger ett snabbt resultat, vilket gör forskningen billigare och mer effektiv.

Vad händer i Sverige på CRISPR-fronten?
För en historisk återblick och exempel på svenska forskningsinitiativ och intervjuer med svenska forskare inom CRISPR-området rekommenderas följande artikel: Ny genteknik väcker etiska frågor
I den länkade artikeln ovan intervjuas Niklas Juth, som forskar i medicinsk etik vid centrum för hälso- och sjukvårdsetik vid Karolinska Institutet.
Fredrik Lanner vid Karolinska Institutets institution för klinisk vetenskap, intervention och teknik, enheten för obstetrik/gynekologi, håller på med en liknande forskning på mänskliga embryon kopplat till infertilitetsbehandling som den kinesiske He Jiankui gjorde. Han berättar sitt perspektiv och syn på det.
Giulia Gaudenzi, doktorand på institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet, och som forskar om hjärnans utveckling berättar också om hur och varför hon börjat använda CRISPR i sin forskning.

Addgene.org, som är en nonprofit-organisation, hjälper forskare att lagra, arkivera, dokumentera, informera och distribuera sina plasmider (ringformade DNA-molekyler) så att även andra forskare kan ta del av resultaten och jobba vidare med egen forskning. Addgene distribuerar fler än 70000 plasmider på uppdrag av över 4000 framstående laboratorium över hela världen. På Addgenes hemsida kan man söka efter DNA och beställa både plasmider och CRISPR-verktyg för att genomföra sina egna experiment.

Learn the benefits and logistics of depositing plasmids at Addgene.

Samtidigt som demokratiseringen av genredigering med hjälp av CRISPR har stora fördelar, kan det även få oväntade och oönskade effekter.

Diskussionsfrågor/uppgifter:

9. Vad händer när människan tar makt över evolutionen?
(Svenska, Biologi, Samhällskunskap, Etik, Teknik, Religion)

10. Vilka möjligheter, risker och konsekvenser kan CRISPR-tekniken innebära på samhället och ekosystemen med människan, djur, växter och vår miljö?
(Svenska, Biologi, Geografi, Samhällskunskap, Etik, Teknik, Religion)

11. Vilka yrken kommer påverkas som en konsekvens av en ökad användning av CRISPR-tekniken?
(SYV, Svenska, Biologi, Geografi, Samhällskunskap, Juridik, Teknik, Religion)

Olika lagar, regler och attityder i olika delar av världen
Här är en artikel från genteknik.se om hur Australien moderniserar sin gentekniklagstiftning.

I Sverige regleras genmodifiering, GMO och CRISPR i enlighet med EU-lagar och direktiv. Du kan läsa mer om det här:
https://genteknik.nu/lagstiftning/

När det kommer till det etiska frågorna finns det bra information på https://genteknik.nu/etik/

Elsparkcyklarna har blivit en symbol för arrogans och tvivelaktigt miljöansvar

Trafikkaos, nedskräpning och miljöfarligt avfall.
Elsparkcyklarna, eller elscooters, väcker starka känslor. Men de upprörda känslorna kring elscootrarna handlar om mer än så.

”Om ni tycker att Sverige är splittrat i synen på invandring, kan jag konstatera att det är inget mot polariseringen i hur vi ser på fenomenet elsparkcyklar.”, skrev nationalekonomen Andreas Bergh lite skämtsamt på Twitter.

Hur har det på så kort tid kunnat bli så här?

Elsparkcyklarna dök först upp i Kalifornien för ett par år sedan. Under det senaste året har företag som Voi, Lime, Tier och Bird spridit ut sina hyrfordon i en rad svenska och europeiska städer.

Det handlar om en snabb omvandling av stadsrummet. Det påverkar inte bara estetiskt hur staden ser ut och upplevs, utan också de mellanmänskliga relationerna, hur medborgare interagerar med varandra. Daniel Helldén (MP), som är trafikborgarråd i Stockholm, talar om ”en brytningstid för transporter”, och att vi kanske kommer att se ”en helt annan stad framöver”. Då är det ju inte konstigt att det här berör och upprör människor.

Men den svenska debatten om elsparkcyklarna handlar inte så mycket om denna kulturförändring. Det handlar mest om stök, säkerhet, olyckor, nedskräpning och arbetsvillkor. Om behovet av nya lagar och regler. Och om de nu är så miljövänliga egentligen, vilket de inte är.

Läs gärna följande artiklar gällande hur miljövänliga, eller rättare sagt icke miljövänliga elsparkcyklarna är:

Länk till artikel på engelska i The Verge:
https://www.theverge.com/2019/8/2/20751610/scooters-electric-dockless-carbon-emissions-study-life-cycle-analysis

Länk till forskningsrapporten (på engelska):
https://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/ab2da8

Länk till svensk artikel med vissa tillhörande beräkningar:
https://m3.idg.se/2.1022/1.721750/voi-elscooter-miljo
https://www.breakit.se/artikel/21197/ny-undersokning-elscootrar-slapper-ut-mer-vaxthusgaser-an-en-dieselbuss

https://www.mestmotor.se/recharge/artiklar/nyheter/20190806/forskarrapport-elsparkcyklar-ger-storre-co2-utslapp-an-att-aka-med-dieselbuss/

Hur som helst, inget av detta ovan är oviktigt, tvärtom. Men känslorna de väcker kan nog handla minst lika mycket om mer diffusa ting som har med värderingar och normer att göra. I Paris, elsparkcyklarnas kanske starkaste fäste i Europa, har såväl författare som filosofer och psykologer givit sig in i diskussionerna.

Elsparkcyklarna associeras med ett slags provocerande överlägsenhet, som understryks av hur de rör sig i stadsrummet, utanför etablerade normer, ett ”fordon med alla rättigheter”, enligt den franska filosofen och psykologen Elsa Godart.

Elsparkcykelns snabba utbredning på våra gator i städer har blivit en vardaglig symbol för ”disruption”, processen där ny teknik skakar om etablerade affärsmodeller.

På samma gång rubbas föreställningar om individens ansvar. Om någon parkerar cykeln så att den blockerar trottoaren skulle ingen komma på tanken att skylla på fabrikören.
Men i fallet med elsparkcyklarna finns inga individuella ägare att rikta ilskan mot. Då blir allt bolagens, tjänsteleverantörernas, fel. På samma gång känner sig många befriade från ansvar, såväl brukare som de som avskyr och rentav vandaliserar fordonen, och som stoltserar med detta på sociala medier.

Elsa Godart ser elsparkcyklarna som sinnebilder för det som hon kallar ”utan-ansträngning-samhället”.
Läs gärna mer i ursprungsartikeln av Svenska Dagbladets kulturchef Lisa Irenius.

Diskussionsfrågor:

Syftet med följande diskussionsfrågor är att låta eleverna arbeta språkutvecklande med innehållet i texten och de länkade svenska och engelska artiklarna och forskningsrapporten. De tränar, utvecklar och visar sina kunskaper och förmågor inom läsförståelse, att ta del av fakta, uttrycka sig i tal och skrift, argumentera, resonera, beskriva, förklara och tolka olika typer av texter. De kan även källkritiskt granska fakta och påståenden, hänvisa till olika källor, reflektera och ta ställning till egna personliga val gällande användning av transportmedel och hur de påverkar miljön, ekonomin och klimatet.
Lämpliga arbetsmetoder kan vara t ex EPA (Enskilt – Par – Alla), jobba i basgrupper eller individuellt.

  1. Vad tror du kommer hända härnäst gällande elsparkcyklarna?
  2. Hur kommer det se ut i framtiden? Om 5 år, om 10 år?
  3. Vilka fördelar ser du med elsparkcyklarna i städer?
  4. Vilka nackdelar ser du med elsparkcyklarna i städer?
  5. Vad krävs för att minska problemen men behålla fördelarna?
  6. Hur kan en bussresa med en dieseldriven buss bidra till lägre koldioxidutsläpp än motsvarande resa med en elsparkcykel?
  7. Gör ett diagram som visar en jämförelse mellan CO2-utsläpp för en resa från ditt hem till din skola med elsparkcykel och bil. Använd siffrorna från länkad artikel i M3 ovan.
  8. Gör ett diagram som visar fördelningen mellan hur stor andel elscooterfärder i USA som ersätter en bilresa, en promenad, cykeltur, kollektivtrafiktur eller där personen helt enkelt hade avstått från att åka. Använd siffrorna från länkad artikel i M3 ovan.
  9. Hur mycket längre livslängd anser du behövs för att elsparkcyklarna ska anses vara miljövänliga alternativ? Motivera ditt svar med beräkningar. Använd siffrorna från den länkade forskningsrapporten.
  10. Ta fram en teknisk uppfinning eller innovation som löser något eller några av dagens problem med elsparkcyklarna.
    (Använd gärna skolprogrammet ”Uppfinnarresan” från Finn upp)
  11. Vem ligger bakom forskningsrapporten gällande elsparkcyklarnas miljöavtryck som flera artikelskribenter hänvisar till?



Apple Watch upptäckte oregelbunden hjärtrytm i stor amerikansk studie

Uppgiftskod: AWUOHISAS-TKSVBISH

Frågeställning: Hur kan bärbar konsumentelektronik och artificiell intelligens användas inom sjukvården för att rädda liv?

Bildresultat för apple watch 3 pulse
Bild på Apple Watch med tillhörande hälso-app för att mäta hjärtats puls.
Photo: Apple

Översatt artikel från : https://www.reuters.com/article/us-health-heart-apple/apple-watch-detects-irregular-heart-beat-in-large-u-s-study-idUSKCN1QX0EI

3-10 minuters lästid

(Reuters) – Apple Watch kunde upptäcka oregelbundna hjärtpulsfrekvenser som kan signalera behovet av ytterligare övervakning för att upptäcka ett allvarligt hjärtrytmproblem, enligt data från en stor studie finansierad av Apple Inc, som visar en potentiell framtida roll för bärbar konsumentelektronik (s k wearables) inom vården.

Bild på ett pumpande hjärta som visar hjärtats funktion.

Forskare hoppas att tekniken kan hjälpa till vid tidig upptäckt av förmaksflimmer eller hjärtflimmer (eng. Atrial Fibrillation, AF), den vanligaste formen av oregelbundna hjärtslag. Patienter med obehandlad förmaksflimmer har fem gånger större sannolikhet att drabbas av stroke.

Informationsfilm om förmaksflimmer 1:08

Resultat från den största förmaksflimmer-undersöknings- och detekteringstudien med över 400 000 Apple Watch-användare som var inbjudna att delta, presenterades på lördagen den 16 mars 2019 vid American College of Cardiology-mötet i New Orleans.

Av de 400 000 deltagarna fick 0,5 procent, cirka 2000 personer, meddelanden om en oregelbunden puls via appen i deras smarta klockor. Dessa personer fick sedan bära en mobil EKG-apparat (elektrokardiografi) för efterföljande detektion av förmaksflimmerepisoder.

En tredjedel av dem vars klockor upptäckte en oregelbunden puls bekräftades ha förmaksflimmer med hjälp av EKG-tekniken, sa forskarna.

84 procent av de oregelbundna hjärtpulsmeddelandena bekräftades senare ha varit hjärtflimmer-episoder, visade data.

”Läkaren kan använda informationen från studien, kombinera den med sin bedömning … och sedan styra kliniska beslut om vad man ska göra med en varning”, säger Dr. Marco Perez, en av studiens ledande utredare från Stanford School of Medicine.

Studien fann också att 57 procent av deltagarna som fick en alert på sin smarta klocka sökte läkarvård.

För företag som Apple ger den här typen av data en kraft i en ny riktning in i sjukvårdsbranschen. Apples nya smarta klocka, Apple Watch Series 4, som blev tillgänglig först efter studien började, och som alltså inte användes i den här studien, har förmågan att ta ett EKG (elektrokardiogram) för att upptäcka hjärtproblem. Den produkten krävde ett godkännande från US Food and Drug Administration (FDA).

Dr. Deepak Bhatt, en kardiolog (typ av hjärtspecialist) från Brigham and Women’s Hospital i Boston som inte var inblandad i försöken, kallade den en viktig studie, eftersom användningen av denna typ av bärbar teknik bara kommer att bli mer utbredd.
”Studien är ett viktigt första steg för att ta reda på hur kan vi använda dessa teknologier på ett sätt som bygger på bevis,” han sa.

Under de första lite drygt 2 minuterna i denna filmade intervju diskuterar Drs. Deepak Bhatt och Peter Block ”AFib detection using the Apple Watch” och beskriver det som en disruptiv teknologi som kan förändra sjukvården (Apple Heart – 00:30-02:30);

Forskare uppmanar till försiktighet av läkare att använda data från konsumentprodukter vid behandling av patienter. Men de ser också stor framtidspotential för denna typ av teknik.

”Förmaksflimmer är bara början, eftersom denna studie öppnar dörren för att ytterligare undersöka bärbar teknik och hur de kan användas för att förebygga sjukdom innan den slår ut,” säger Lloyd Minor, dekan för Stanford School of Medicine.

Uppgiftskod: AWUOHISAS-TKSVBISH

Diskussionsfrågor:

Syftet med följande diskussionsfrågor är att låta eleverna arbeta språkutvecklande med artikeln där de tränar, utvecklar och visar sina kunskaper och förmågor inom läsförståelse, att ta del av fakta, uttrycka sig i tal och skrift, argumentera, resonera, beskriva, förklara och tolka olika typer av texter. De kan även källkritiskt granska fakta och påståenden, hänvisa till olika källor, reflektera och ta ställning till egna personliga val gällande användningen av tekniska hjälpmedel för att främja vård och hälsa.
Lämpliga arbetsmetoder kan vara t ex EPA (Enskilt – Par – Alla), jobba i basgrupper eller individuellt.

  1. (TkBiSv) Vad handlar artikeln om? Sammanfatta det viktigaste.
  2. (TkBiSv) Vad är nyheten i artikeln?
  3. (TkBiSv) Är det en positiv, negativ eller neutral nyhet? Finns det flera perspektiv?
  4. (TkBiSv) Vem ligger bakom artikeln? Vem har skrivit den, vem är avsändaren, vem står som garant för faktan?
  5. (TkBiSv) Är artikeln trovärdig? Finns det några tveksamheter i artikeln? Motivera ditt svar med sakliga argument.
  6. (Sv) I vilken mån anser du att det är en argumenterande, beskrivande, förklarande, debatterande, påverkande, informerande eller problematiserande artikel?
  7. (TkBiId) Ge exempel på fler liknande produkter som kan användas för att mäta puls och hjärtrytm.
  8. (TkBiIdShSv) Vilka fördelar kan det finnas med att använda den här typen av teknik, som privatkonsument och inom vården?
  9. (TkBiIdShSv) Vilka eventuella nackdelar och risker kan det finnas med att använda den här typen av teknik, som privatkonsument och inom vården?
  10. (Tk) Har du själv, eller någon du känner, erfarenhet från att använda den här typen av teknologi?
  11. (Tk) Känner du någon person som skulle ha behov av att använda den här typen av teknologi?
  12. (TkBi) Skulle du själv kunna tänka dig att använda den här typen av teknologi för att få reda på om du har eller är på väg att få hjärtproblem?
  13. (TkBiShSyv) Vad behöver man kunna för att utveckla en sådan här produkt?
  14. (TkBiId) Vad behöver man kunna som konsument för att ha användning och nytta av en sådan här produkt?
  15. (TkBiSyv) Vad behöver vårdpersonalen kunna för att ha användning för en sådan här produkt inom sjukvården?
  16. (TkBiIdShSyv) Hur tror du att den här typen av produkter och teknologier kommer förändra vår hälsa, våra beteenden och framtidens sjukvård?
  17. (EnTkBi) Läs ursprungsartikeln på engelska och se filmklippet med intervjun 00:00-02.30. Gör en sammanfattning av vad det handlar om och översätt texten till svenska.
  18. (BiSvIdTk) Vad är puls? Var på kroppen kan man mäta puls och hur? Vad är hjärtrytm och vad innebär förmaksflimmer? Vad är stroke?
  19. (Ma) Hur många procents större risk har personer med obehandlad förmaksflimmer att drabbas av stroke?
  20. (MaSv) Hur många personer i undersökningen bekräftades ha förmaksflimmer med hjälp av EKG-tekniken?
  21. (Ma) Skapa visuella illustrationer till statistiken som presenteras i texten. T ex cirkeldiagram eller stapeldiagram.
  22. (BlTk) Skapa en annons eller ett reklamblad för en helt ny, tidigare okänd produkt, med den här teknologin och funktionen.
  23. (SvBiTk) Skriv en kritiskt argumenterande text som tar avstånd från att använda Apple Watch specifikt, eller den här typen av produkter och teknologier generellt för att detektera och förutspå sjukdomar och kartlägga vår hälsa.
  24. (TkBi) Utveckla en egen teknisk produkt, en uppfinning i form av wearable technology (bärbar teknik, kroppsnära teknik), som kan mäta din puls och hjärtrytm. (Använd gärna skolprogrammet ”Uppfinnarresan” från Finn upp)
  25. (BiSyv) Om du är intresserad av att veta mer om vad EKG är och hur man tolkar EKG kan du t ex läsa första kapitlet i kursen ”Introduktion till hjärtfysiologi och elektrokardiologi”. Webbsidan ekg.nu är en komplett e-bok och webbutbildning i klinisk EKG-diagnostik som vänder sig till läkare, sjuksköterskor, ambulanspersonal, studenter och forskare som vill lära sig EKG-tolkning. Sidan används på samtliga medicinska universitet och universitetssjukhus, så funderar du på att studera till ett vårdyrke så kan du få en inblick i vad du kommer att få lära dig.

Kopplingar till LGR 11:
Årskurs: 7-9
Ämne: Tk teknik, Sv svenska, Sh samhällskunskap, Bi biologi, En Engelska, Ma matematik, Id Idrott och Hälsa, Bl Bild, Syv Studie och Yrkes-vägledning.
Syftestext:
Centralt Innehåll:
Kunskapskrav:

Sidan uppdaterad 2019-03-18

Teknikutveckling – digitalisering av våra skrivbord

Uppgiftskod: TDAVS-TKSVSH

Digitalisering, teknologiska framsteg och olika tekniska innovationer har förändrat hur vi kommunicerar, arbetar, producerar och tar del av och sprider information på våra arbetsplatser.
Hur denna gradvisa förändring skett visualiseras på ett bra och tydligt sätt vid jämförelse av de många fysiska produkter och maskiner med specialiserade funktioner som har blivit föråldrade och försvunnit från våra arbetsplatser och skrivbord.
Ett team från Harvard Innovation Lab har försökt att visa detta i nedanstående video där vi kan se hur olika fysiska föremål vi tidigare använt på våra skrivbord ersätts av datorprogram och applikationer i våra smartphones mellan åren från 1980 till 2014.
Kalkylatorn/miniräknaren ersattes av datorprogrammet Microsoft Excel, ordboken av webbtjänsten Dictionary.com, faxmaskinen av PDF-filer etc. Under en digitaliseringsresa på lite drygt 30 år visar de hur ett skrivbord med en mängd olika maskiner, produkter och pappersprodukter helt och hållet ersatts av en bärbar dator och en smartphone, och lämnat ett skrivbord som kan avbildas som rent, distraktionsfritt och tomt.

1980 började de första desktop-datorerna dyka upp och tillsammans med en hel del andra prylar fyllde de våra skrivbord.
2005 hade bärbara datorer ersatt många stationära datorer, internet och e-post hade ersatt faxen och digitala kartor som Google Maps resulterade i att vi inte längre behövde jordgloben.
2014 hade alla funktioner vi tidigare haft olika specialiserade produkter digitaliserats och flyttats in i våra bärbara datorer och smartphones. Den fysiska arbetsplatsen ser ren, tom och distraktionsfri ut. ”Less is more” är nya tidens melodi som ska göra oss mer produktiva och kreativa. Men är det så?

Diskussionsfrågor:
Titta på filmen ovan och skriv ner dina tankar om den här processen, och diskutera med dina kollegor eller klasskamrater hur väl bilden stämmer med verkligheten. Hur ser det ut idag? (Använda gärna EPA-metoden).

Uppgiftskod: TDAVS-TKSVSH

  1. Har vår tillvaro blivit enklare när alla funktioner flyttats in i datorn och mobilen? Eller har den i realiteten blivit mer komplex och rörig?
  2. Är det verkligen så att antalet fysiska produkter och enheter minskat i o m digitaliseringen? Räcker det med enbart en bärbar dator och en mobil idag för allt vi behöver och vill göra?
  3. iPaden/surfplattan saknas i filmen, varför tror du? Borde inte den varit med?
  4. Vilka fördelar och nackdelar har denna utveckling fört med sig?
  5. Hur har detta påverkat arbetslivet? Ge några konkreta exempel på förändringar.
  6. Vilket behov har vi idag av kontorsarbetsplatser med skrivbord?
  7. Hur har denna utveckling påverkat det vi behöver kunna?
  8. Filmen har fokus på hur skrivbordet förändrats, men den tar inte upp hur tekniken gjort det möjligt för oss att bli mer mobila och arbeta var vi vill och när vi vill. Eller kanske snarare arbeta där vi behöver vara när det behövs. Vilka av alla saker som tas upp i filmen tycker du har fått störst nytta av att bli mobila när dessa funktioner flyttats in i bärbara datorer och mobiltelefoner? Gör en numrerad lista.
  9. Hur tror du att den närmaste framtidens utveckling ser ut gällande vad vi har på våra skrivbord (<10 år)? Hur kommer arbetsplatserna se ut?
  10. Hur tror du att den närmaste framtidens utveckling ser ut gällande hur och till vad vi använder bärbara datorer (<10 år)?
  11. Hur tror du att den närmaste framtidens utveckling ser ut gällande hur vi använder våra mobiltelefoner (<10 år)?
  12. Vilken typ av nya bärbara digitala enheter tror du kommer bli vanliga att använda inom de närmaste 10 åren? Motivera ditt svar och förklara hur, i vilka sammanhang och varför.

Sidan uppdaterad 2019-03-17