Rengöra extruder och igensatt munstycke (nozzle) på en Prusa Mini 3D-skrivare

Denna instruktion är en svensk översättning av den engelska instruktionen på https://help.prusa3d.com/en/article/clogged-nozzle-hotend-mini_112011.

Ett igensatt munstycke (nozzle) eller hotend är ett vanligt problem för FFF / FDM-skrivare. Om det inte finns några problem trycks filamentet (plasttråden) in i hotend, smälts och extruderas sedan genom munstycket. Om PTFE-röret är skadat (ärrigt, förvrängt) eller om det finns föroreningar i filamentet, kan det dock fastna i hotend och täppa till 3D-skrivaren.

Hur upptäcker jag igensatt munstycke (nozzle)/hotend?

Visuell kontroll

  • Når filamentet munstycket? Kontrollera det långa Bowden PTFE-röret.
  • Kommer filamentet ut ur munstycket? Var uppmärksam när du laddar filamentet.
  • Delvis igensatt munstycke – luckor/glapp i utskriften och saknade skikt.
  • Delvis igensatt munstycke – filament slingrar sig uppåt och fastnar på undersidan av munstycket.

Ljudcheck

  • klickande ljud från extrudern

Saknade skikt kan vara ett tecken på ett delvis igensatt munstycke

Delvis igentäppt munstycke

Ibland fastnar det lite smuts eller plastrester inuti munstycket så att det blir partiellt igentäppt. Det betyder att skrivaren är i stånd att tryck igenom lite filament, men det räcker inte för att skriva ut objektet ordentligt, vilket leder till synliga luckor och saknade lager. Ett tidigt tecken på ett igensatt munstycke är att filamentet inte strängsprutas konsekvent rakt ner, utan krullas upp och fäster vid munstyckets undersida.

Extrudern klickar

Hotend eller munstycket är delvis eller helt igensatt och det inre motståndet mot filamentflödet är större än vad kugghjulen klarar av. Som ett resultat hoppar kugghjulen vilket leder till ”klickande” ljud och i de flesta scenarier också till slipning av filamentet.

Det är viktigt att notera att stopp i matningen kan förekomma på flera ställen längs plasttrådsbanan. Därför är det viktigt att felsöka systematiskt och leta efter var felet sitter. Exempelvis så löser det ju inte problemet att byta munstycke om matningen av filamentet kärvar på grund av ett skadat PTFE-rör. 

Hur fixar jag den igensatta skrivaren?

Att välja rätt metod beror på om du åtminstone delvis kan ladda/lossa filamentet eller om filamentet fastnat helt i skrivaren.

Innan du börjar fixa skrivaren, försök ladda bort filamentet (unload) och ta bort det helt. Om du inte kan göra det kan det tyda på ett allvarligare problem, men vi kommer också att hantera det här.

Flytta också skrivarhuvudet uppåt med LCD-menyn – Inställningar – Flytta axel – Z-axel eller genom att trycka länge på kontrollratten, så får du bättre tillgång till de delar som är igensatta.

Extruderns tomgångsskruv

Tomhjulsskruven finns precis nedanför PTFE-röret där du laddar filamentet (vänster bild). Detta justerar plasttrådens tryck mot matarkugghjulet.

Om du upptäcker att strängspruttrådens remskiva är full av plastrester kan tomgångsskruven ha justerats för hårt. Den kan justeras med insexnyckeln på 2,5 mm. Skruvskallen ska skruvas in så att den ligger precis i nivå med plastdelen som pressar in mot extrudern när filamentet inte är laddat.

Löparskruven ska vara i jämnhöjd med plastdelen när filamentet INTE är laddat.

Kalldragning (lastning / lossning möjlig)

Om du kan ladda och lossa filamentet, men ändå fortfarande upplever partiella matningsproblem, försök först med denna teknik, som använder en delvis smält filamenttråd för att plocka upp skräp inuti hotend och dra ut det. Vi har förberett en detaljerad artikel om Cold pull (MINI).

När du är klar, gå till punkten i den här artikeln för att lära dig hur man letar efter en smutsig extruderrulle.

Tvinga igensättningen (omöjligt att ladda filament)

Ibland kan inte kugghjulen mata igenom filamentet, men det betyder inte att du måste börja med demonteringen på  en gång. Genom att höja temperaturen ytterligare över smältpunkten kan du kanske ta bort täppan tillsammans med skräpet.

Försök med följande:

  1. Gå till LCD-menyn – Inställningar – Temperatur – Munstycke och höj temperaturen cirka 40-50 ° C över den normala utskriftstemperaturen (för PLA-användning 260 ° C, för PETG-användning 280 ° C).
  2. När munstycket har nått den önskade temperaturen, vänta i cirka 2-3 minuter – filamentet ska smälta helt och börja droppa ut.
  3. Använd den medföljande akupunkturnålen (0,3 mm) och tryck in den i munstycket underifrån. Skjut in och ut flera gånger, i flera riktningar. Ta sedan bort den och försök ladda filamentet igen.
  4. Om nålen inte hjälpte, ta bort Bowden PTFE från skrivhuvudet och skjut in filamentet manuellt. Glöm inte att hålla i slutet av X-axeln med den andra handen, annars kan du vrida axeln.
  5. Om filamenttäppan inträffade med PLA kan du försöka ladda ett material som smälter vid högre temperaturer, till exempel ASA, ABS, PC.
  6. Den sista utvägen är en styv metalltråd (1,5 mm diameter, 100 mm längd). För in den från toppen istället för filamentet. Skjut ner den genom hotend, men var försiktig och varsam. Du kan av misstag skrapa PTFE-röret.
  7. När du är klar med täppan, gå till det sista kapitlet, kontrollera om det finns smutsig extruderrulle.
  8. Om du inte kan skjuta filamentet eller tråden igenom måste du ta isär hotend och hitta den plats där filamentet sitter fast. Se nästa metod.

Demontering av hotend

(ladda / lossa omöjligt)

Vissa ingentäppande plastrester kan inte tas bort lätt och kräver att du demonterar hotend delvis. Filamentet sitter antingen fast i PTFE-röret eller i munstycket. Vi rekommenderar att du ser vår mer omfattande guide om hur man byter ut ett hotend PTFE-rör (MINI / MINI +), men har beskrivit proceduren nedan.

  1. Ta bort Bowden-röret som kommer från extrudern och mässingsbeslaget som håller PTFE-röret med din 10 mm blocknyckel. Om munstycket värms upp kommer du nu att kunna dra ut något filament med Bowden-röret.
  1. Dra försiktigt ut det gamla PTFE-röret från kylflänsen med en tång eller en pincett.
  1. Undersök PTFE-röret. Kontrollera PTFE-röret för eventuella skador och byt ut det vid behov. En extra PTFE ingår i skrivaren.
  2. Rengör rester av filament från hotend. Värmeblockets botten ska vara ren och blank. Du kan ta bort alla filament genom att göra ett kalldrag utan att PTFE-röret är installerat.
  1. Sätt in PTFE-röret i värmeblocket igen och skruva fast mässingsbeslaget hela vägen och skruva sedan loss det 1/3 varv. Vi komprimerar/pressar ihop PTFE-röret i nästa steg för att säkerställa korrekt funktion. I vissa scenarier kan det räcka att rengöra hotend, sätt tillbaka PTFE och dra åt kopplingen ordentligt.
  1. Lossa de 3 ställskruvarna på sidan av kylflänsen med en 1,5 mm insexnyckel och tryck sedan upp värmeblocken innan du drar åt ställskruvarna igen. Först därefter, dra åt kopplingen i kylflänsen (den 1/3 varv) och komprimera PTFE-röret.

Se till att munstycket och värmarblocket är kallt innan du rör vid det.

Du kan nu fästa Bowden-röret som leder till extrudern. Innan du testar skrivaren rekommenderar vi att du kontrollerar de två sista punkterna nedan.

Efter fixering av täppan kan

alla ovan nämnda frågor bidra till att filamentet slipas mellan remskivan och lagret. När tänderna på remskivan blir fulla av filamentdammet kommer extrudern inte att kunna ladda filamentet ordentligt.

Du kan antingen använda inspektionsluckan (se bilden nedan) för att kontrollera om remskivan är ren. Använd tryckluft för att bli av med dammet. För en mer grundlig rengöring, följ den här guiden Så här får du tillgång till och rengör extruderskivan (MINI / MINI +)

Använd inspektionsluckan för att kontrollera remskivan

Innovationsutmaning: Konstruera skydd mot översvämningar

Innovationsutmaning (TE18DP och TE18IM):
Komma på tekniska konstruktionslösningar som lösningar på problemen med översvämningarna i Halland och Blekinge.

Varför ska vi göra det?
De akuta översvämningarna ger upphov till stora materiella och ekonomiska skador och även säkerhetsrisker för miljön, människor och djur som bor i dessa områden. 

Vad ska vi göra och hur?
Målsättningen är att komma på flera fungerande tekniska konstruktionslösningar som kan förhindra eller minska skadorna vid framtida översvämningar i Halland och Blekinge. Vi ska arbeta med en innovationsprocess där vi utgår från autentiska case och user stories.

  • Sätta oss in i problemet genom att titta på problembeskrivningen.
  • Skaffa mer information om problemet och tänkbara lösningar genom att göra research.
  • Formulera fokusfrågor.
  • Göra en riskanalys och prioriteringslista.
  • Ta fram många tänkbara förslag på lösningar genom en kreativ idégenerering.
  • Utvärdera och välja ut de bästa förslagen.
  • Utveckla och konkretisera de bästa förslagen.
  • Presentera de konkretiserade förslagen.

Problembeskrivning

Några av våra åar svämmar över vissa år. Varje gång det sker ger översvämningarna upphov till stora materiella skador på fastigheter, vägar och miljön, men även säkerhetsrisker för människor och djur som bor och vistas på platser runt dessa vattendrag. Det sker inte varje år så det har varit svårt att planera förebyggande insatser eller göra permanenta preventiva lösningar. När det sker översvämningar så är folket och samhället inte förberedda, så de flesta hinner inte skydda sina ägor innan översvämningarna och skadorna är ett faktum. Klimatförändringarna bidrar till allt fler extrema väder vilket ökar risken för att detta ska hända oftare i framtiden. Flera av de akuta åtgärder som sätts in idag är inte effektiva och bidrar ibland till icke gynnsamma bieffekter. Det är därför angeläget att hitta nya bättre lösningar för att bättre klara av utmaningarna i framtiden.

Research och diskussionsfrågor

Skaffa mer information om problemet och tänkbara lösningar genom att göra research. Använd gärna diskussionsfrågorna nedan som utgångspunkt för din research. Läs igenom tidningsartiklarna nedan.

  • Varför sker översvämningarna? 
  • Hur ofta sker det? 
  • Hur mycket vatten handlar det om? 
  • Vad är det som händer vid översvämningarna? 
  • Vilka skador kan uppstå på egendom, natur, samhället och individer?
  • Vilka är de drabbade?
  • Hur brukar liknande utmaningar lösas? 
  • Hur har man gjort tidigare? 
  • Hur gör man idag? 
  • Hur löser man det på andra platser, i andra länder? 
  • Vilka aktörer är inblandade för att lösa problemen? 
  • Vems ansvar är det att skydda egendom?
  • Vems ansvar är det att förebygga så att översvämningarna inte sker?
  • Vem är det som ska betala för skadorna?
  • Vem är det som ska investera i lösningarna?

Bakgrundsmaterial, tidningsartiklar och korta filmade nyhetsinslag om de aktuella översvämningarna

Vattnet kryper närmare husen

SMHI varnar för höga vattenflöden i flera län

Räddningstjänsten i Halmstad begär nationell förstärkning

Hydrologen om vattennivåerna: ”Kommer fortsätta stiga i Lagan”

Christers djur hotas av extrema vattennivån: ”Hönsen har fått simma”

De bygger skyddsvallar för att rädda företaget

Susanne i Knäred hade en meter vatten i källaren

Se översvämningarna i Knäred från luften

Avloppsvatten pumpas ut i Lagan – reningsverk överbelastat


Risken för ras och skred ökar – var uppmärksam när vattnet sjunker undan

När det varit höga flöden och vattnet sedan börjar sjunka undan ökar risken för ras och skred. Jord, grus, sten och sand kan komma i rörelse.

När en översvämning pågår tränger vatten in i jorden i det översvämmade området. Grundvattennivån blir förhöjd och vattentrycket ökar i jordens porer (höjt portryck). När portrycket höjs försämras jordens hållfasthet.

När vattnet sedan sjunker undan, sjunker inte den förhöjda grundvattenytan av i samma takt. Särskilt långsamt sjunker grundvattenytan undan i täta, finkorniga jordar som lera och silt. Siltjord har så små korn att man inte kan urskilda dem med ögat.

Om dessutom en tung vall har lagts ut för att förhindra översvämningens utbredning, tillkommer även vallens vikt som en pådrivande faktor.

Vilka tecken på jordskred kan jag hålla utkik efter?

  • Färska erosionsskador i slänter mot vattendrag.
  • Plötsliga sprickor och sättningar i marken.
  • Brott på ledningar och kablar i marken.
  • Träd och stolpar som börjar luta.

Fokusfrågor 

  • Hur kan vi minimera skadorna från översvämningarna när de väl sker? 
  • Hur kan vi begränsa översvämningarna på de mest känsliga platserna (t ex vid viktiga vägar, broar, hus, byggnader)?
  • Hur kan vi med hjälp av digitalisering och modern teknik som t ex IoT, internetuppkopplade sensorer, webbtjänster och appar skapa lösningar för att hjälpa oss att hantera, reagera på, styra och förhindra översvämningarna?

Riskanalys

Vad kan hända vid dessa översvämningar? 
Vilka skador kan uppstå på egendom, natur, samhället och individer?
Vilka är de mest prioriterade riskerna?

Ta fram förslag på lösningar

Ta fram många förslag på tänkbara lösningar på hur man skulle kunna lösa utmaningarna i fokusfrågorna ovan.
Använd en kreativ idégenereringsprocess och brainstorming i första steget.

  • Jobba enskilt tyst och skriv upp så många förslag du kommer på.
  • Jobba i grupper (samma grupper som i Fashiontech-projektet).
    Utse en i gruppen som sammanställer allas idéer i en gemensam lista som alla får ta del av.
  • Bygg vidare på varandras idéer. Kom på ännu fler idéer, kanske nya kombinationer av flera förslag. Här är även elever från TE18IM som läser Dator- och Nätverksteknik, Ciscos IoT-kurs, Webbutveckling och Programmering med i projektgrupperna för att få in förslag på digitala lösningar.
  • Utvärdera era idéer. Vilka är akuta lösningar? Vilka är förebyggande proaktiva lösningar? Vilka idéer är mest realistiska och genomförbara? Vilka idéer tror ni har bäst effekt på att lösa problemen? Vilka anser ni borde prioriteras?
  • Välj ut de tre bästa idéerna/förslagen som ni i gruppen vill bygga vidare på, utveckla och konkretisera. Låt alla i gruppen vara med och rösta på alla förslagen (topp 3).
  • Presentera och beskriv era tre bästa förslag för de andra projektgrupperna.

Utveckla och konkretisera ert bästa förslag

Konkretisera ert bästa förslag från igår gällande lösningar mot översvämningarna.

  • Jobba tillsammans i projektgruppen
  • Dela upp ansvarsområden så att alla i gruppen får en uppgift och arbetar.
  • Ni ska konstruera er lösning. Hur ska den se ut? Var ska den installeras? Hur ska den byggas? Vilka material och delar ska den bestå av? Vilka krafter kommer den utsättas för och vad krävs för att den ska hålla och fungera?
  • Ta fram en prototyp eller modell. Skapa en skiss eller 3D-modell på hur den ska se ut. Bygg en fysisk modell eller prototyp. Använd material vi har i Makerspace för att konstruera och bygga er modell.

Implementering

Presentation av idéerna, förslagen och modellerna för Region Halland, MSB, Räddningstjänsten, företag och de kommuner som är mest berörda. Eventuellt en artikel om arbetet och förslagen i media.
Hur vill ni presentera era idéer?

Bilder från fältstudie längs Lagan vid Knäred att använda till era presentationer.

Satellitbilder från Google Maps ->>


Allt fler vill bygga hus i trä

Ökad efterfrågan på byggnader av trä

Att bygga bostäder och andra hus i trä har blir allt populärare och flerbostadsbyggandet i trä har växt kraftigt sedan 2015. Under 2017 växte det med 29 %. Enligt TMF:s senaste statistik levererades under första halvåret 2019 totalt 2 199 lägenheter med stomme av trä, en ökning med 18 procent jämfört med samma period 2018. Orderingången under första halvåret 2019 var 2 935 lägenheter, en ökning med 39 procent jämfört med första halvåret 2018. Statistiken kommer från Trähusbarometern från TMF (Trä- och Möbelföretagen).

Korslimmat trä banar väg för höga trähus – ”Alla pratar trä”
Artikel i Ny teknik 2020-01-28
I Skellefteå bygger staden ett trähus med 20 våningar i korslimmat trä. Det är ett svenskt exempel på trenden att bygga riktigt högt med träkonstruktioner.

Sara Kulturhus, uppkallat efter författaren Sara Lidman, byggs just nu i Skellefteå. Huset ska stå färdigt 2021. Foto: White arkitekter

Nu har Norge världens högsta trähus

Världens högsta trähus finns i Norge. I september 2018 lades den sista balken på Mjøstårnet som då mätte 85,4 meter.
Läs mer här –>

Mjøstårnet, Norge, 85,4 meter och 18 våningar högt. Foto: Erik Johansen
 De tio understa våningarna är tillverkade av trä, medan de övre våningarna är tillverkade av betong för att hålla ihop konstruktionen.
De tio understa våningarna är tillverkade av trä, medan de övre våningarna är tillverkade av betong för att hålla ihop konstruktionen. FOTO: METSÄ WOOD
Brock Commons, Kanada, 53 meter, 18 våningar. Foto: Steven Errico

Norden satsar mer på träbyggande

De nordiska länderna ska satsa mer på träbyggande. Det är en av punkterna i den gemensamma klimatdeklaration som undertecknats av nordiska ministrar.
Läs mer i artikeln från 5 februari 2019 –>

Betongstaden Skövde blir trästad

Skövde har nyligen byggt kanske Europas största sammanhängande bostadsområde med flervåningshus i trä. När bostadsområdet Frostaliden är klart 2020 kommer det att finnas 369 lägenheter i de höga husen. Det är fyra olika bolag som bygger området. Förutsättningen för att få vara med och forma det nya bostadsområdet var att man byggde klimatsmarta hus med trästomme.
Läs mer i artikeln från 15 december 2018 –>

 Frostaliden är ett bostadsområde i Skövde där det byggs 369 lägenheter i höga trähus.
Frostaliden är ett bostadsområde i Skövde där det byggts 369 lägenheter i höga trähus. FOTO: MARIE HENNINGSSON

Ett helt kvarter i trä när Stockholm växer

Ett kvarter i trä ingår i det vinnande förslaget när Årstafältet i Stockholm ska bli nytt bostadsområdet. Projektet kan bli ett ”skyltfönster för träbyggandets snabba utveckling”, hoppas arkitekten.
Arkitektfirman White har tillsammans med byggherrarna Nordfeldt och Lindbäcks vunnit Stockholms stads markanvisningstävling för Årstafältet i Stockholm. I deras förslag Symbios finns 180 bostäder i trähus.
”Trä är framtidens smartaste byggmaterial. Genom att kombinera det med särpräglad arkitektur kan vi nu skapa ett bostadsområde där människor, djur och insekter lever och möts i en modern stadsmiljö med känslan av ”mitt i naturen”. Detta är ett stort steg ur många aspekter”, säger ansvarig arkitekt Jan Larsson i ett pressmeddelande.

I husen som White ritat används trä i stomme, tak, bjälklag, fasader och balkonger. Betong används i bland annat garage och källarplan.

 Nästan 200 lägenheter i trähus vill White bygga på Årstafältet.
Nästan 200 lägenheter i trähus vill White bygga på Årstafältet. FOTO: WHITE

Artikel om fuktsäkert byggande vid massivträhus.

Lågenergihus i massivträ i Valla Berså i Linköping. Text och foto: Peter Karnehed

I Valla Berså Linköping förverkligar Peter Lindstén sina ambitioner att bygga ett lågenergihus med massivträstomme i fem våningar. I denna artikel vill jag visa goda exempel på hur en konstruktion med massivträ kan byggas kostnadseffektivt och fuktsäkert. I och med denna byggnation, Valla Berså, har man skapat ett unikt hus där byggaren med lite inlärningsproblem lärt sig hantera byggande i massivträ på ett imponerande sätt. Läs hela artikeln här –>

Effektivare sortering kan ge bättre återvinning av textil

I Sverige slänger vi i genomsnitt knappt åtta kilo kläder i soporna varje år. En hel del av dem skulle kunna återanvändas men än så längre saknas bra metoder, framför allt för återvinning i större skala. Men det pågår flera projekt för att ta fram sådana metoder. Ett av dem är projektet WargoTex Development som startade 2018 i Vargön utanför Vänersborg och ska pågå i två år.

– Mycket textil återanvänds inte därför att det saknas bra funktioner för sortering, säger Maria Ström, verksamhetsledare på Wargön Innovation som driver projektet.

Maria Ström,. verksamhetsledare Wargön Innovation.
Maria Ström,. verksamhetsledare Wargön Innovation.

Utvecklingsprojektet, som fått stöd av Energimyndigheten, samlar 25 samarbetspartner under ett tak. Bland dem högskolor, kommunala energibolag, välgörenhetsorganisationer, återvinningsföretag och klädkedjor.

– Vi vill förstå hur man kan sortera textilierna mer effektivt. Vi har fått lokaler med en processhall där vi ska testa olika saker. Vi har fem demoprojekt, bland dem ett som tittar på robotteknik och ett som håller på med industriell redesign, säger Maria Ström.

Behövs industriell kapacitet

Projektet kom enligt henne till därför att flera olika aktörer inom återvinning hade nya idéer om vad man kan göra med uttjänt textil, men de hade insett att det i Sverige saknas industriell kapacitet för textilsortering.

– Vi såg en lucka just i sorteringsfunktionen. Om ett stort företag ser att de skulle kunna göra en produkt med återvunnen textil, då kanske de vill ha 10 000 ton på ett år, men den volymen finns inte framme i dag, säger hon.

I sorteringen gäller det att skilja ut de textilier som kan återanvändas – till exempel klädesplagg –  från de uttjänta som ska återbrukas, det vill säga förvandlas till ny textilråvara eller annan råvara.

Råvaran måste sorteras

– Får man in en stor hög med textilier kan där finnas allt från urtvättade barntröjor till Armanikostymer. Det pågår många projekt inom det här området, det finns till exempel minst två svenska projekt som arbetar med att separera bomull och polyester. Men allt kräver att det finns en sorterad råvara, säger Maria Ström.

Kläder återvinning textilsortering
I stället för att brännas kan de begagnade plaggen återanvändas eller återvinnas. Foto: Jerry Lövberg

Det finns många aktörer som arbetar med återvinning och återbruk av textilier på olika sätt. Därför är det så många olika samarbetspartner med i projektet i Vargön – alla kan bidra med sina erfarenheter och kunskaper.

– Vi behöver också utveckla textilinsamlingen. Andra länder, som Tyskland, Frankrike och våra nordiska grannländer samlar in mer än vi. Alldeles för mycket textil slängs fortfarande, säger Maria Ström.

”En utmaning för oss som medborgare”

Hon framhåller att vi i Sverige har en hög konsumtion av kläder.

– Mycket blir bara liggande, ibland utan att man ens tagit bort prislappen. Det här är en utmaning för oss som medborgare – att handla mer second hand, vara rädda om våra kläder, lämna ifrån oss det vi inte använder.

Design- och konstruktionsuppgift:
(Kurser: Design 1, Konstruktion 1, Teknik 1, Uppfinnarresan)

Uppfinn en fungerande klädsorteringsmaskin.

  • Vad behöver maskinen kunna göra? Förklara och beskriv sorteringsprocessen steg för steg.
  • Skapa en funktionsbeskrivning som förklarar hur sorteringsanläggningen eller din maskin fungerar och vilka delar den består av.
  • Designa, skissa, rita och konstruera en modell eller prototyp.

—————————————————————————————————————-

Se en presentation om Textilåtervinningens miljönytta och utmaningar: resursanvändning och kemikalier. http://wasterefinery.se/media/2017/04/2-Textil%C3%A5tervinningens-milj%C3%B6nytta-och-utmaningar.pdf


TIS-projekt Oceanhamnen

Drönarfoto över Oceanhamnen och Pixlapiren 22 januari 2020

Det händer mycket i Oceanhamnen i Helsingborg nu.
Oceanhamnen är första etappen av stadsutvecklings-projektet H+ i Helsingborg som fram till år 2035 ska omvandla en miljon kvadratmeter gammalt hamn- och industriområde till de fyra stadsdelarna Oceanhamnen, Universitetsområdet, Husarområdet och Gåsebäck och ge plats för 10 000 nya invånare. Syftet är att skapa framtidens smarta hållbara stad och då behöver vi självklart involvera eleverna på Innovationsgymnasiet i Helsingborg!

Alla viktiga projekt behöver en flygande start!
Först ut på bollen är teknikeleverna i årskurs 2 (TE18DP) som läser Design, Konstruktion, CAD och produktutveckling som, förutom att skapa 3D-ritningar med inredningsförslag till blivande bostadsrätter, kontor och hotell, även kommer bygga fysiska 3D-modeller av de nya bostäderna. Teknikeleverna i årskurs 1 (TE19) är också med i projektet och kommer jobba med fasadritningar och bygga skalenliga modeller av fastigheternas fasader inom kursen Teknik 1.
TE18DP ska även designa och konstruera förslag på smarta, kompakta och mobila modulära studentbostäder av återbruksmaterial.
Som en naturlig del i projektet väver vi in innovativa tekniska lösningar för smarta hem, intelligenta byggnader med lokal energiåtervinning och system för användarcentrerad feedback i syfte att minska varje individs energi- och vattenförbrukning och avfallsmängd. För de projekt och produktidéer som rör IoT (Internet Of Things) och digitala lösningar kommer våra elever (TE18IM) som läser Dator- och Nätverksteknik, Programmering, Webbutveckling och certifieringskursen Cisco IoT Fundamentals Connecting Things involveras.
Genomgående för uppdragen är tillämpning av principer för hållbar design och användandet av moderna professionella digitala design- och konstruktionsverktyg som Blender, Sketchup, Fusion 360, Meshroom, Autodesk Revit, Unity, Unity Reflect samt 3D-skrivare och återbruksmaterial för att skapa skalenliga fysiska modeller.
Under våren kommer natureleverna (NA19), som en del av projektet ”TIS-Tema Vatten”, titta närmare på den nya innovativa vattenreningsanläggningen Reco Lab (se mer info nedan) som är en modell för framtidens avloppssystem som håller på att byggas i Oceanhamnen.

Oceanhamnsområdet är just nu en inhägnad byggarbetsplats där förvandlingen till en levande stadsdel med de första 450 bostäder pågår för fullt så att de första invånarna kan flytta in redan nästa år. Här byggs också restauranger, handelsyta och Oceanhamnen Waterfront Business District, ett nytt affärsdistrikt med 32 000 kvadratmeter nya kontor. Området får endast besökas av behörig personal med ID06 passerkort, så vi har inte möjlighet att gå dit och göra fältstudier på nära håll med eleverna. Så för att få en inblick i hur arbetsprocesserna och bygget fortskrider får vi ta till andra kreativa metoder. I första hand söker vi samarbeten med de aktörer som är inblandade i olika delar av Oceanhamnen-projektet.

För att få lite perspektiv på projektet, fågelperspektiv alltså, så lyfte jag blicken och flög runt ett par varv och kollade in hur området ser ut idag, den 22 januari 2020.
Här nedan är ett litet filmklipp med en helikoptervy över området som vi kommer ha under luppen de närmaste månaderna.

För att få en känsla för hur det är tänkt att se ut när Oceanhamnen är färdigbyggd så är en 3D-visualisering med realistisk rendering ett bra och kraftfullt verktyg. Här nedan får du en förhandstitt i 3D på den nya stadsdelen som håller på att växa fram med ett spektakulärt läge vid havet, ett stenkast från Helsingborgs centralstation. För att skapa en sådan film kan man t ex använda programvaran Blender 2.81 som vi börjat använda i kurserna Design, Konstruktion och Cad.

Välkommen till Oceanhamnen – 3D visualisering (3:05)

Digitalisering möjliggör nya innovativa arbetssätt
Om man vill gå ett steg längre och erbjuda en interaktiv upplevelse så att besökaren själv kan navigera runt i 3D-miljön så kan man istället lägga in de 3D-objekt man skapat i t ex Fusion 360 eller Sketchup, i spelutvecklingsmiljön Unity, som vi använt i undervisningen i Programmering. I Unity kan man även skapa en interaktiv VR- eller AR-upplevelse. Med Unity Reflect kan man sedan koppla samman konstruktionsritningarna och projektplaneringsverktygen och följa hela byggprocessens alla olika steg i VR från en annan plats, eller med hjälp av AR-teknik se hur byggnaden steg för steg kommer att byggas upp precis där du står, trots att det ännu inte är klart. Det är som att i realtid kunna se in i framtiden, in genom väggar eller tillbaka till hur någonting såg ut innan.

Unity Reflect gör konstruktionsdokument och ritningar digitalt tillgängliga på byggarbetsplatsen i realtid via AR.

Här kan du se var byggherrarna bygger

Det är totalt sex byggherrar som ska bygga bostäder i den nya stadsdelen. Vi vill gärna samarbeta med dem på olika sätt inom ramen för de kurser eleverna läser, men även för SYV (Studie- och Yrkes-Vägledning). Det kan t ex handla om studiebesök, intervjuer, designuppdrag eller praktikplatser.
Kartan härunder visar var de ska bygga, och länkarna går till mer information om dem och deras projekt.

 Kartan visar var det ska byggas bostäder i oceanhamnen
Översiktskarta över Oceanhamnen med markeringar för placeringen av de olika byggherrarnas bostadsfastigheter.

Vid havet, mitt i centrum

Oceanpiren är en del av Oceanhamnen, ett nytt spännande bostadsområde mitt i Helsingborg. På bästa läge, längst ut på piren, bygger vi 69 bostadsrätter om 1-4 RoK – Brf Oceanpiren. Här bor du på första parkett vid havet, i hjärtat av stadsdelen, i ljusa, välplanerade bostadsrätter som är byggda för en hållbar livsstil. Samtidigt om vi uppför Brf Oceanpiren bygger vi fyra radhus i townhouse-stil. Vi kallar dem Oceanvillorna. De har både hållbarhetstänket och den magnifika havsutsikten gemensamt med Brf Oceanpiren.

Brf Oceanpiren

För mer information om Brf Oceanpiren se oceanpiren.se, den interaktiva presentationssidan för de olika bostadsobjekten eller de två faktabladen (pdf) för hus 1 och hus 2.

Interaktiv presentationssida för de olika bostadsobjekten.

Design-, konstruktions- och CAD-uppgifter till TE18DP
Här är en lista på exempel på arbeten och uppdrag som eleverna ska jobba med. Mer utförliga och detaljerande instruktioner ges under lektionerna, men de olika uppgifterna publiceras också på sidorna Designuppgifter för TE18DP och Konstruktions- och CAD-uppgifter för TE18DP.

  • Skapa en CAD-ritning på en av lägenheterna i Brf Oceanpiren. Utgå från planritningen.
  • Skapa ett komplett inredningsförslag till lägenheten.
  • Skapa konstruktionsritningar av väggsektioner, tak och golv i minst två olika material.
  • Skapa en materiallista och kostnadskalkyl för de ingående konstruktionselementen.
  • Gör hållfasthetsberäkningar och riskanalyser
  • Jämför materialalternativen med hänsyn till kostnad, hållfasthet, hållbarhet, miljöpåverkan, klimatavtryck och möjlighet till återvinning (livscykelanalys).

Oceanvillorna

De townhouse-inspirerade Oceanvillorna är Oceanpirens mest fulländade boende med spektakulära solnedgångar och en magnifik havsutsikt

https://public.wec360.se/midroc/oceanhamnen/a-1003/index.html

World Trade Center Helsingborg

World Trade Center Helsingborg i Oceanhamnen ska bli mötesplatsen för entreprenörer, scale-ups, etablerade företag och affärs- och helgresenärer.

MP_kontor_99493_WTC Oceanhamnen_Bröderna Pihls gränd_västerbild ([3149][@[resize:5200,2930][crop:34,0,5021,2919][autoorient:][background:%23ffffff][quality:80][strip:][extension:jpg][id:7]]).jpg
World Trade Center med Scandic Hotel Helsingborg på Bröderna Pihls gränd

WTC Helsingborg blir en kontors- och hotellfastighet som kommer bli ett landmärke i Helsingborg. Med sina fjorton våningar precis vid hamninloppet ger den dig närkontakt med sundet, båtarna och kontinenten. Här kommer finnas gemensam service som reception och konferensavdelning. Gym, relax, dusch- och omklädningsrum. Restaurangen med uteservering vid vattnet och takterasser är ytterligare fördelar som berikar både arbets- och privatliv. I källaren planeras för cykelgarage med möjligheter till reparationer och en laddstation för elcyklar.    

Fastighet är ritad av Juul Frost Arkitekter, men byggherren Midroc välkomnar kunderna tidigt in i processen för att kunna påverka lokalens utformning så att den passar verksamheten bäst. Att vara med och arbeta med förslag på lokalernas utformning kan vara ett bra elevprojekt!
Juul Frost Arkitekter är förövrigt experter på design av campusområden och studentbostäder, och hur man kan integrera dem i städer.

Läs mer om World Trade Center Helsingborg på följande länkar:
https://www.midroc.se/fastighetsutveckling/ny-lokal/nybyggnadsprojekt-lokaler/helsingborg-world-trade-center/

https://www.wtcmalmolundhelsingborg.se/fastigheter-och-lokaler/vara-fastigheter/helsingborg/broderna-phils-grand/

Se en typskiss på en kontorslokal i WTC:
https://www.wtcmalmolundhelsingborg.se/globalassets/lime/documents/483701-pdf-document.pdf

Oceanhamnen får ett innovativt nytt avloppssystem – Reco Lab med Tre Rör Ut

Innovativt avloppssystem i Oceanhamnen kräver nytänk (2:13)

Oceanhamnen kommer få en helt ny typ av klimatsmart avloppssystem med värmeåtervinning och lokalt producerad biogas. Varje fastighet ansluts till tre separata rör, ett för matavfall, ett för gråvatten och ett för svartvatten. Detta innovativa avloppssystem kräver att ingenjörerna tänker utanför boxen. I filmklippet ovan berättar VA-ingenjören Peter Winblad på Nordvästra Skånes vatten och avlopp, NSVA, om utmaningarna.

Reco Lab – en testbädd och showroom för framtidens källsorterande avloppssystem

Reco Lab kommer att bidra till att utveckla det världsunika systemet Tre Rör Ut för insamling och hantering av mat- och toalettavfall i fastigheterna på Oceanpiren i stadsdelen Oceanhamnen i centrala Helsingborg.

På uppdrag av NSVA har entreprenörföretaget NCC upphandlat det nederländska företaget Landustrie och det svenska företaget EkoBalans Fenix AB för att installera processteg i det unika Reco labs utvecklingsanläggning. Reco lab, som är en del av Öresundsverket i Helsingborg, ska behandla det källsorterade avloppet från Helsingborgs nya stadsdel, Oceanhamnen. Avloppshantering har en naturlig roll att spela i den cirkulära ekonomin då mycket av våra essentiella resurser, som vatten, näringsämnen och organiskt material passerar igenom stadens avlopp.

Det källsorterande avloppet innebär en reningsprocess med kraftigt ökad resursåtervinning. Miljövinsterna är flera:

  • ökad biogasproduktion
  • ökad näringsåtervinning
  • effektiv värmeåtervinning
  • mer energieffektiv läkemedelsrening
  • minskad klimatpåverkan
  • möjligheten för vattenåtervinning 

    Reco Lab planeras att vara färdigbyggt och driftsatt våren 2021 och inkluderar även ett showroom för utbildning samt en testbädd för teknikutveckling.
    Studiebesök hos NSVA för natureleverna (NA19) är planerat till maj 2020.
    Eleverna i NA18 borde också studera Reco Lab som en del av biologi- och kemikurserna, i synnerhet de som valt inriktningen mot natur och samhälle.

Bilder på bygget av Oceanhamnen

Bilder från fältstudie vid Oceanhamnen och Pixlapiren 2020-01-22 med drönaren DJI Spark:

Drönarvy | Helsingborg Oceanhamnen 2019-02-24 (Helsingborg då & nu)

Tips för bättre 3D-utskrifter med Cura

Cura är ett open-source slicer-program. Det är ursprungligen utvecklat av företaget Ultimaker som en slicer till deras 3D-skrivare, men fungerar lika bra till nästan alla andra 3D-skrivare på marknaden. Det är ett av de mest populära programmen för detta ändamål.

För att skriva ut saker i en en 3D-skrivare behövs ett så kallat slicer-program. Det är ett program som gör om en STL-fil till G-code som 3D-skrivaren kan tolka. Slicern skivar upp 3D-modellen i olika lager där G-coden bestämmer var det ska läggas ut filament och hur.
Här är ett antal parametrar man kan justera i inställningarna för sin 3D-utskrift:

  • Layer height: Höjden på varje lager i utskriften
  • Wall thickness: Tjockleken på väggarna i utskriften
  • Top/bottom thickness: Tjockleken på “tak” och “golv” i utskriften
  • Infill density: Hur mycket av insidan ska täckas upp med material?
  • Printing temperature: Temperatur på munstycke – beror på vilket material vi väljer
  • Build plate temperature: Temperatur på byggplatta – beror på vilket material vi väljer
  • Travel speed: Hur fort munstycket rör sig när det inte extruderar plast
  • Enable print cooling: Om vi vill kyla plasten med “part cooling fan” när det kommer ut
  • Build plate adhesion: Olika metoder för att få bättre fäste vid byggplatta
  • Enable supports: Om det automatiskt ska genereras stödstrukturer
  • Support placement: Vart stödstrukturer ska genereras
  • Support density: Hur mycket stödstrukturer ska genereras
  • Support overhang angle: Vart stödstrukturer ska genereras
  • Print speed: Utskriftshastighet – hur fort munstycket rör sig när det extruderar plast

I nedanstående filmklipp visar Chuck dig tre Cura Slicer-inställningstrick för nybörjare som han använder på sina ENDER 3 och CR-10 Mini hela tiden. Dessa Cura-tricks är särskilt användbara för alla som precis kommit igång med 3D-printing.

3 Cura Slicer Setting Tricks For Beginners (8:19)

Support eller stödstrukturer

Om ett 3D-objekt du vill skriva ut har delar med överhäng behöver du använda supportmaterial eller s k stödstrukturer. Det finns olika sätt att lägga till stödstrukturer till ett en 3D-modell. Hur du ställer in Cura Tree Supports (trädstöd) och Simple Support och vilka inställningar du kan göra hittar du i nedanstånde avsnitt av Filament Friday med Chuck. Han använder en enkel testutskrift för att se vilket Cura-stöd som fungerar bäst och varför. Han visar hur enkla de är att ta bort och hur bra utskriften ser ut när du är klar.

CURA – Tree Supports vs Standard Supports (8:27)

Med en plugin till Cura går det att skapa mer precisa manuella stödstrukturer bara just där du vill ha dem, så att du kan spara plast och snabba upp utskrifterna jämfört mot att använda de automatiska verktygen.

Custom Manual Supports in Cura 4.3 (7:45)

Build plate adhesion – Skirt, Brim and Raft


Build plate adhesion – Skrit, Brim, Raft (3:16)

How to get your 3d printed parts to stick to the bed and avoid curling/warping

(15:31)

Planerat åldrande

Planerat åldrande eller inbyggt åldrande är det svenska begreppet för engelskans planned obsolescence och är inom industridesign den medvetna process som syftar till att göra en vara obsolet eller obrukbar för att hålla konsumtionen uppe. Det innebär att en produkts livslängd begränsas och därigenom går sönder efter en viss tid eller att den inte längre anses önskvärd, även om den annars fortfarande skulle kunna fungera felfritt.

Det finns tusentals exempel på varor och produkter som medvetet designats med inbyggt åldrande. Allt från bilar, mobiltelefoner, datorer, elektronik, hushållsmaskiner, mat, mediciner, lampor och kläder. Det gäller även programvaror där företaget bakom programvaran kan välja att avbryta support och uppdateringar av äldre versioner för att kunderna ska tvingas köpa och uppgradera till nya versioner.

Glödlampskonspirationen

Den här dokumentärfilmen berättar historien om hur de produkter du köper är designade för att gå sönder, så att du ska köpa nya. Det är inte något enskilt fenomen – det är en av hörnstenarna i tillväxtekonomin och motorn i modern marknadsekonomi.

Miljontals gamla datorer skeppas tvärs över klotet för att dumpas istället för att lagas. Vem bestämmer hur länge en skrivare ska fungera? Kan en glödlampa verkligen hålla i hundra år?

Filmen förklarar fenomenet ”planerat åldrande” genom exempel med glödlampor, nylonstrumpor och Apples iPods. Hur kan vi börja tänka och agera för att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle? Vilket ansvar har du?

Dokument utifrån – Glödlampskonspirationen

Diskussionsfrågor:

Syftet med följande diskussionsfrågor är att låta eleverna arbeta språkutvecklande med den länkade engelska wikipedia-artikeln om planned obsolescence och/eller filmen där de tränar, utvecklar och visar sina kunskaper och förmågor inom läsförståelse, att ta del av fakta, uttrycka sig i tal och skrift, argumentera, resonera, beskriva, förklara och tolka olika typer av texter eller filmer. De kan även källkritiskt granska fakta och påståenden, hänvisa till olika källor, reflektera och ta ställning till egna personliga val gällande konsumtion och användning av produkter, varor och tjänster som påverkar miljön, ekonomin och klimatet.
Lämpliga arbetsmetoder kan vara t ex EPA (Enskilt – Par – Alla), jobba i basgrupper eller individuellt.

  1. Vad handlar artikeln och filmen om? Sammanfatta det viktigaste. (TkSv,Design, Konstruktion)
  2. Vad var nytt för dig i artikeln och i filmen? (TkSv)
  3. Är det en positiv, negativ eller neutral artikel/dokumentärfilm? Finns det flera perspektiv? (TkSv)
  4. Vem ligger bakom dokumentärfilmen? Vem har skrivit manus, vem är avsändaren, vem står som garant för faktan? (TkSv)
  5. Är filmen trovärdig? Finns det några tveksamheter i filmen? Motivera ditt svar med sakliga argument. (TkSv)
  6. I vilken mån anser du att det är en argumenterande, beskrivande, förklarande, debatterande, påverkande, informerande eller problematiserande dokumentärfilm? (Sv)
  7. Ge exempel på fler produkter som du tror är designade och konstruerade för planerat åldrande. (Tk,Design, Konstruktion)
  8. Vilka fördelar kan det finnas med att använda planerat åldrande, för privatkonsumenter, för företagen och för samhället? (TkShSv,Design, Konstruktion)
  9. Vilka nackdelar och risker kan det finnas med att använda planerat åldrande, för privatkonsumenter, för företagen, för samhället och för miljön? (TkShSv,Design, Konstruktion)
  10. Ge exempel på saker som du själv köpt som har gått sönder eller slutat fungera snabbare än du trodde att de skulle göra. (Tk,Design, Konstruktion)
  11. Ge exempel på saker som du själv har eller haft som gått sönder och inte gått att laga. Varför har det inte gått att laga?(Tk,Design, Konstruktion)
  12. Vad behöver man kunna för att utveckla produkter med planerat åldrande? (TkShSyv,Design, Konstruktion)
  13. Vad krävs för att man ska kunna utveckla bra, konkurrenskraftiga, hållbara produkter, och samtidigt tjäna pengar, utan att använda sig av planerat åldrande? (TkMaSHSyv,Design, Konstruktion)
  14. Vad kan man göra och vad behöver man kunna som konsument för att inte bli lurad av tillverkare som bygger in planerat åldrande i sina produkter? (TkMaHkk,Design, Konstruktion)
  15. Välj en valfri produkt och ta reda på vilka reservdelar och förbrukningsartiklar det finns till den. Gör en lista på priserna för dem och beräkna den totala användningskostnaden och livslängden på produkten. Jämför användningskostnaden med inköpspriset av en ny likadan produkt istället för att lägga pengar på reservdelar/förbrukningsmaterial. (TkMaHkk,Konstruktion)
  16. Vad behöver inköpare och säljare i butiker kunna för att de ska kunna sälja och rekommendera bra hållbara produkter till sin kunder? (TkSyv,Design)
  17. Hur tror du att förekomsten av planerat åldrande kommer förändras i framtiden? Blir det ännu vanligare eller mindre vanligt? Argumentera för ditt svar. (TkHkkShSyv,Design, Konstruktion)
  18. Skapa en annons eller ett reklamblad för en helt ny produkt, där planerat åldrande inte använts. (BlTkDesign)
  19. Skriv en kritiskt argumenterande text som tar avstånd från att använda planerat åldrande. (SvTk,Design, Konstruktion)
  20. Utveckla en egen teknisk produkt, en uppfinning i form av wearable technology (bärbar teknik, kroppsnära teknik), som kan användas i kläder (eller andra produkter) för att t ex logga hur ofta och länge produkten används. Hitta på ett sätt att premiera och belöna både konsumenten och tillverkaren ju mer, desto oftare och längre produkten används. (Använd gärna skolprogrammet ”Uppfinnarresan” från Finn upp).
    (Tk, Design, Konstruktion)
Lektionsinstruktion om planerat åldrande 2019-10-01

Kopplingar till LGR 11/Gy11:
Årskurs: 7-9, Gymnasiet
Ämne: Tk teknik, Sv svenska, Sh samhällskunskap, En Engelska, Ma matematik, Hkk Hem- och KonsumentKunskap, Bl Bild, Syv Studie och Yrkes-vägledning, Design, Konstruktion.
Syftestext:
Centralt Innehåll:
Kunskapskrav:

3D-print kan få företag att blomstra

Detta är en artikel från Sign & Print 2019-09-03

Enligt Wohlers Report 2019 används additiv tillverkning framför allt för tillverkning av delar för slutanvändning, men även för prototyper. Tillsammans hamnar jiggar, fixturer och verktyg på en stabil tredjeplats på 18,5 procent.
Enligt Wohlers Report 2019 används additiv tillverkning framför allt för tillverkning av delar för slutanvändning, men även för prototyper. Tillsammans hamnar jiggar, fixturer, formar och verktyg på en stabil tredjeplats på 18,5 procent.

Wohlers har identifierat 3d-print som ett verktyg för företag att spara tid och pengar. Bland annat för att tillverka jiggar, verktyg och fixturer. Men för att 3d-tekniken ska växa krävs en större förståelse för teknikens möjligheter bland företagsledare.

Den amerikanska konsultfirman Wohlers Associates menar att den additiva tillverkningstekniken kan få företag att spara både tid och pengar. Tre tillämpningsområden där företag kan använda 3d-print är att skriva ut jiggar, verktyg samt formar och fixturer. Enligt årets Wohlers Report representerar dessa tre områden 18,5 procent av all den totala additiva tillverkningen som företag använder sig av i dag.

”Krävs bredare förståelse”

För att tekniken ska kunna fortsätta växa krävs en utökad förståelse. Främst företagens ledningsgrupper behöver se möjligheterna med tekniken.

– För att nå full potential med den additiva tekniken krävs en bredare förståelse om både möjligheterna och utmaningarna med tekniken, säger Ray Huff, ingenjör och kursinstruktör inom additiv tillverkning på Wohlers Associates och fortsätter:

Rapporten ges ut årligen av Wohlers Associates.

Wohlers Report ges ut årligen och visar hur 3d-skrivarbranschen ser ut i dag. Siffrorna i rapporten baseras på uppgifter från 3d-tillverkare, tjänsteleverantörer och producenter från 32 länder, däribland Sverige.

– Precis som ett produktutvecklingsteam måste tänka om kring hur en produkt ska designas, måste företagsledningen se fördelarna med de nya metoderna och mjukvaruprogrammen.

Håller i kurser

För att lyfta frågan bland ledningsgrupper arrangerar Wohlers och America Makes en endagskurs på fyra orter i USA den 28 oktober.

Dessa föreläsningar och praktiska workshops kommer bland annat beröra hur man konsoliderar flera delar till en. Hur man optimerar en komponents material, styrka och vikt. Men även hur man skapar nätstrukturer, modellerar och simulerar innan utskrift.