Vad vet du om plaståtervinningen i världen?
Visste du att nästan ingenting av allt vi skickar till materialåtervinning i verkligheten återvinns?
Både konsumenter och myndigheter har förts bakom ljuset med bedrägliga och illegala metoder i ett smutsigt system av gigantiska proportioner.
Vissa länder har i decennier utnyttjats som dumpstationer för de rika ländernas sopor. Nu har dock många av skandalerna uppdagats och vi står inför en akut situation att hantera.
Vad kan DU göra åt de växande sopbergen eller för att få fart på materialåtervinningen på riktigt?

Hur fungerar plaståtervinningen i Storbritannien?
Tusentals ton plastskrot som samlats in för återvinning från brittiska hushåll har transporterats och dumpats på platser över hela världen.

Vi följer spåret efter Storbritanniens plastavfall genom hela landet och runt om i världen. Kan Storbritannien klara sig eftersom den största importören av världens återvinning, Kina, stänger dörren?
I juli 2017 satte Kina stopp för import av plastskräp från världens länder, efter det att det visat sig att Kina använts för att dumpa icke återvinningsbara sopor från världens alla hörn.

Dokumentärfilmen ovan, producerad av Sky News 2018, tar upp problemen i Storbritannien.
Det visar sig vid granskning att endast några få procent av all plast som samlas in för återvinning verkligen återvinns! Den officiella statistiken som påstår att över 40% av plasten återvinns har inte kontrollerats, utan är bara ett mått på hur mycket av den återvinningsbara plasten som sålts och skickats iväg från landet för återvinning (som dock inte sker). Många gånger har dock sopor blandats in vilket gör återvinningen praktiskt taget omöjlig.
Men hur ser det ut i resten av världen?

Ett intressant återvinningsinitiativ i Tyskland
Tyska hushåll sorterar sitt skräp i fyra separata sopkärl med olika färger. Gul för plast, brun för kompost, blå för papper och svart för icke-återvinningsbara sopor.
I Tyskland landar två och en halv miljon ton plastförpackningar i de gula sopkärlen varje år.
Men endast 5 % av den plast som samlas in i de gula behållarna återvinns till ny plast.
Problemet är att plasten som kommer in till återvinningscentralerna är osorterad och består av en blandning av olika plastsorter som inte går att återvinna tillsammans. Det är svårt och resursintensivt (dyrt) att sortera och separera olika typer av plast, så det mesta eldas istället upp för energiåtervinning i värmekraftverk eller i stål- och cementfabriker.

I filmen ”Recycling plastics – Resource efficiency with an optimized sorting method” från VDI Resource Efficiency Center, får vi se ett exempel på cirkulär ekonomi där materialåtervinning av plast med hjälp av en optimerad sorteringsmetod ger plasten nytt liv och sluter livscykeln.

MEILO, ett företag i Gernsheim beläget i södra Hesse, sorterar plastavfall från de gula sopkärlen i 30 repetitiva sorteringsprocesser tills den maximala renheten av variation har uppnåtts. Plast separeras först efter storlek och utsätts sedan för en luftseparator. I följande steg skannar en nära infraröd skanner plasten på transportbandet när de passerar och kommunicerar till en tryckluftsstråle vid slutet av transportbandet vilken plast som kan återvinnas. Slutligen blåser tryckluftsstrålen detta material åt sidan. Således sorteras varierande plast med en upp till 98% renhet av variation. Förutom de tre viktigaste värdefulla plasten, HPDE, PP och PET, hämtas fyra andra välåtervinningsbara plastvaror från skräpfloden.

Totalt går den återvinningsbara plasten igenom sorteringsprocessen ett 30-tal gånger för att till slut nå en sorteringsgrad på upp till 98 %. Förutom de tre viktigaste värdefulla plasterna, HPDE, PP och PET, sorteras fyra andra återvinningsbara plastvaror ut bland det som ursprungligen kastats som skräp.

Problemet med att tillverka nya andra produkter av återvunnet plast är att dessa produkter ofta har en begränsad livslängd och sedan kanske inte återvinns. För ett helt cirkulärt system behöver gamla plastflaskor bli nya plastflaskor. För att detta ska kunna ske behöver den återvunna plasten processas ytterligare och göras ännu renare.

På Systec Plastics GmbH i Eisfeld, Thuringia, bearbetas plaster vidare, som sorterats av MEILO GmbH, för att producera en premiumråvara för plastindustrin. Här strimlas, rengörs och sorteras plastflingorna efter färg innan de smälts ner till granulat. De 99 % rena granulaten fylls sedan i behållare och transporteras till plasttillverkare för att bli nya produkter.

Werner & Mertz GmbH, som tillverkar tvättmedel och rengöringsmedel, använder Systec Plastics GmbH-granulat för att producera sina förpackningsflaskor. Granulatet bearbetas enkelt i Werner & Mertz GmbHs standardproduktionsanläggningar i Mainz. Deras HDPE-flaskor och PP-lock är av 100% återvunnen plast från de gula sopkärlen. Deras PET-flaskor består av 20% återvunnen PET från gula sopkärl och 80% återvunnen plast från insamlade returflaskor.

Hur ser det ut med plaståtervinningen i Sverige?

Naturvårdsverket har gjort en kartläggning av plastflöden i Sverige. Kartläggningen visar att mer material behöver materialåtervinnas. När plasten istället går till energiåtervinning bidrar den till utsläpp av växthusgaser vilket går emot Sveriges klimatmål.
Det finns dock flera tecken på en positiv utveckling, men vi har samtidigt en hel del utmaningar.

• Samlad information om Naturvårdsverkets arbete för en hållbar plastanvändning
• Rapport: Kartläggning av plastflöden i Sverige, SMED 2019 (pdf 2 MB)

Hinder för materialåtervinning

Många av de hinder för materialåtervinning som finns är gemensamma för flera typer av plastmaterial. Några av de generella hinder som utredningen Det går om vi vill – förslag till en hållbar plastanvändning (SOU 2018:84) listar som begränsar materialåtervinning av plast är:

• Svart plast är svår att sortera med IR-teknik.
• Färgad plast missfärgar övrig ofärgad plast.
• Laminat består ofta av flera olika typer av plast som sammanfogats i lager vilket försvårar återvinning.
• Nedbrytbar plast passar inte i dagens återvinningssystem.

Till dessa kan kartläggningen addera följande begränsningar:

• Begränsad sorterings- och upparbetningskapacitet (tvätt och kvarning) i Sverige.
• Begränsad efterfrågan på återvunnet material, särskilt efter Kinas importrestriktioner.
• Lågt marknadsvärde och varierande kvalitet på materialet.
• Bristande information längs värdekedjorna och över tid avseende innehåll av tillsatsämnen.
• Relativt lågt pris på jungfrulig plastråvara.
• Innehåll av ämnen som är problematiska att cirkulera
  
  
•  Rapport: Ökad plaståtervinning – potential för utvalda produktgrupper
• Det går om vi vill – förslag till en hållbar plastanvändning (SOU 2018:84) (regeringen.se)