Budget för koldioxid ska rädda världen

Parisavtalets mål är att begränsa den globala uppvärmningen till max två grader. Hur det ska gå till är dock inte klart. En tänkbar lösning kan vara koldioxidbudgetar. Det är ett vetenskapligt sätt som utgår från att man räknar ut den totala mängden koldioxidutsläpp som vi kan tillåta för att nå klimatmålen, och sedan fördelas de tillåtna utsläppen på både nationell och lokal nivå.

Om koldioxidutsläppen fortsätter i samma takt som idag, år 2020, har världen redan om 18 år släppt ut den mängd koldioxid som är ”tillåten” för att uppnå Parisavtalet. Det betyder att 660 miljarder ton koldioxid kvarstår av jordens totala koldioxidbudget – om vi ska klara målet att hålla ökningen av jordens medeltemperatur under 2 grader.

Det stora frågetecknet är hur koldioxidutsläppen ska fördelas.

Läs artikeln om koldioxidbudget på forskning.se

Svara på följande frågor:

  1. Vad innebär Parisavtalet?
  2. Vad innebär begreppet ”den globala koldioxidbudgeten”?
  3. Vad är en lokal koldioxidbudget?
  4. Ungefär hur många procent av den globala uppvärmningen som orsakas av växthusgaser står koldioxid för?
  5. Hur stor är förändringen av utsläppen av koldioxid i världen idag jämfört mot för 50 år sedan? Ge exempel på orsaker till förändringen.
  6. Vem räknar fram den globala koldioxidbudgeten?
  7. Vilka har utvecklat koldioxidbudgetmetoden?
  8. Ange några fördelar med att alla länder, regioner och kommuner använder sig av en lokal koldioxidbudget i sitt miljöarbete.
  9. Ge exempel på några som redan idag tillämpar metoden och har tagit fram egna lokala koldioxidbudgetar.
  10. Ge exempel på utmaningar i arbetet med att implementera koldioxidbudgetar.
  11. När och var sker nästa stora klimatmöte, och vad ska det förhandlas om vid mötet?

Diskussionsfråga eller fokusfråga vid idégenerering i en Innov8-process:

Ta fram förslag på tekniska lösningar för hur kommuner, företag, organisationer eller privatpersoner kan kartlägga, följa upp och sänka sina egna koldioxidutsläpp, baserat på koldioxidbudgetmetoden.

Källa: Artikel på forskning.se https://www.forskning.se/2020/11/10/budget-for-koldioxid-ska-radda-varlden/

Inomhuscykling i en virtuell värld

Förbättrad teknik och innovativa möjligheter har gjort att inomhuscykling blivit allt mer populärt. Det finns en mängd fantastiska cykeltrainers och plattformar som gör det stimulerande och roligt att cykla inomhus. RGT Cycling är en ny plattform som erbjuder riktiga rutter från hela världen som du kan välja att cykla med på. Det finns en gratis version som är full av fantastiska funktioner och en prenumerationsversion som låter dig importera träningspass från andra plattformar, samt cykla på fler banor eller rutter.

BKool Smart Pro 2 – Smart Trainer

Kolla in filmen så får du lära dig vilka möjligheter en modern virtuell cykeltrainer kan erbjuda i form av träning inomhus på din cykel med en autentisk upplevelse i en virtuell värld.

Läs mer om RGT Cycling på https://www.rgtcycling.com/ .

Läs om BKool:s cykel-simulatorer: https://www.bkool.com/en/cycling-simulator

Information om hur man kan skapa egna virtuella rutter i BKool Simulator från en riktig cykeltur ute i verkligheten:
https://www.smartbiketrainers.com/riding-real-courses-create-ride-real-courses-using-bkool-simulator-3237

Entreprenörskap och Innovation i skolan

Skolverket har släppt en 2 minuters informationsfilm om entreprenörskap i skolan. Den sätter fingret på varför innovatörer, entreprenörer och tänka-utanför-boxare är så viktiga för samhället.
Filmen vänder sig till huvudmän, rektorer och skolpersonal som är intresserade av att utveckla arbetet med entreprenörskap i skolan.

Entreprenörskap och innovation i skolan handlar om förhållningssätt och att skapa en grogrund för nyfikenhet och kreativitet.

Det handlar om förmågan att ta idé till handling. Om att gå från läroplan till aktivitet.

Det är skolans uppgift att ge eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper, öva upp sina förmågor att lösa problem, att pröva och ompröva en idé och att lära sig samarbeta.

Det är lärarnas uppgift att skapa en elevaktiv miljö där framtidens innovatörer får utrymme att växa. En plats där alla elevers initiativ uppmuntras, där de får träna, öva och utvecklas mot att möta arbetslivets krav på samarbetsförmåga, flexibilitet och att hantera frihet under ansvar.

Tänk om vi skulle sluta tänka OM…

Se filmen ovan (2 minuter) och svara sedan på frågan: 

Varför är det viktig att du som elev får jobba med teknik, entreprenörskap och innovation i skolan? Vad behöver du lära dig och träna på i skolan, förutom rena ämneskunskaper, för att klara av framtidens arbetsliv?

Vad krävs av morgondagens medarbetare i framtidens byggbransch?


Samhällsbyggnadssektorn är en av de sista branscherna på digitaliseringsbollen. Men nu börjar det röra på sig och traditionella tekniska kompetenser såsom ingenjörer och konstruktörer behöver utvecklas för att passa ett digitaliserat arbetsliv. För digitalisering handlar mer om kultur och ledarskap än just teknik.

Hur väl rustade är byggbranschen inför de nya kompetensbehoven? Det var knäckfrågan på Nordic Contech Talks andra webbinar den 27 augusti, som samlade flera branschföreträdare för att diskutera branschens nuläge och framtid.

Webbinaret inleddes med en framtidsblick där Erik Herngren, Senior Partner på Kairos Future, målade upp morgondagens utmaningar och möjligheter. Han pratade om en fygital framtid där det fysiska och digitala möts i arbetslivet. Och där förmågan att ständigt kunna hantera nya situationer och osäkerhet kommer att vara en framgångsfaktor.

– Digitaliseringen är egentligen inte en teknikfråga utan en kulturfråga. Det handlar främst om hur företagen kan förändra sin egen organisation och arbetsprocess för att lyckas bättre.

Erik Herngren uppmanade branschen att våga bejaka AI-utvecklingen som sker inom alltfler områden. För AI kommer att vara en central del i att skapa effektivare processer och bättre intern kommunikation på företagen, menade han.

– Men i takt med att AI tar över vissa arbetsmoment, kommer samtidigt kompetenskraven för befintliga byggyrken att höjas. Tidigare handlade exempelvis installatörsyrket om att dra kabel. Nu krävs det också att du ska kunna konfigurera system och interagera med kunder. Arbetsrollerna blir mer multikomplexa och urvalet av lämpliga kandidater blir därmed mindre.

Livslångt lärande

Yrkeshögskolorna spelar en viktig roll för kompetensförsörjningen till byggsektorn och där blir digitaliseringen en allt viktigare del i utbildningarna, berättar Jenny Sörby som är kommunikationschef på Myndigheten för yrkeshögskolan.

– Den digitala insikten i branschen börjar alltmer speglas i utbildningarnas titlar och byggföretagen har en jättestor möjlighet att utforma de här utbildningarna enligt deras kompetensönskemål, menar Jenny Sörby.

Numera erbjuder yrkeshögskolan även kortare utbildningar på mellan 6 veckor och 6 månader, med flexibla koncept så att yrkesverksamma kan kombinera studier och jobb.

– Att redan yrkesverksamma på detta sätt ges möjlighet att spetsa sin kompetens är mycket betydelsefullt. Det livslånga lärande slår verkligen igenom i och med digitaliseringen.

Branschen behöver nya talanger

Under webbinarets andra del fick fyra representanter från byggsektorn ge sin syn på branschens kompetensförsörjning under ledning av programledaren Fredrik Bauer. Det konstaterades bland annat att branschen måste bli bättre på att locka nya talanger som kanske inte har en traditionell byggbakgrund.

– Vi behöver se över våra kompetenskrav när vi söker ny personal för att få in medarbetare med andra förmågor. Vi har till exempel precis anställt en före detta spelutvecklare till Skanska, berättade Anna Wenner, HR-direktör på Skanska Sverige.

Hon ansåg också att byggsektorn behöver bli bättre på att behålla och utveckla medarbetarna. Samt att titta på hur andra branscher har hanterat omställningen till det digitala för att hämta inspiration därifrån.

Tobias Andersson, koncernchef på Sveab, var även han inne på att branschen behöver bli bättre på att locka nya typer av talanger och betonade nödvändigheten i att medarbetarna är nyfikna och ständigt vill utveckla sig själva och sina kollegor.

– Vi går också mot mer specialiserade yrkesroller där gränsen mellan tjänstemän och yrkesarbetare alltmer kommer att suddas ut, menade han.

Inte tillräckliga incitament

Men hur kommer det sig då att just byggbranschen är den sektor som är minst digitaliserad? Petter Bengtsson, CEO på Zynka BIM, lyfte problemet med den långsamma produktivitetsökningen i byggsektorn:

– Idag finns inte tillräckliga incitament att jobba snabbare. Där måste vi börja prata mer om total cost of ownership – det vill säga, vad kostar en byggnad under hela dess livscykel?

Petter Bengtsson menade också att branschen behöver bli bättre på att planera och bygga digitalt innan man sätter spaden i backen.

– Jag ser framför mig att byggplatsen blir mer av en montageplats, med stort inslag av industrialiserat byggande.

Térèse Kuldkepp, energi- och hållbarhetsstrateg på Incoord, framhöll att byggsektorn behöver bli bättre på att arbeta mellan organisationer och bryta gamla affärskulturer för att kunna uppmuntra till nytänkande.

– Jag hoppas också att en större mångfald i branschen och andra perspektiv kring kompetens ska lyfta sektorn i framtiden.

AI servar kunden

Finansbranschen har på senare år genomgått en stor förändring i och med digitaliseringen vilket radikalt har förändrat dess arbetsprocesser. Sara Öhrvall som är Chief Digital, Customer Experience and Communication officer på SEB, gav exempel på den AI-resa som hennes egen arbetsplats gått igenom. Till exempel kan upp till 90 % av inkommande kundsamtal få svar av deras AI-bot Aida, vilket medför att medarbetarna på kundtjänst kan koncentrera sig på mer kvalificerade samtal.

– Effekterna av de här AI-systemen har vi nog bara börjat nosa på. Det viktiga i det här läget är att vi ser till att våra medarbetare blir riktigt duktiga på att arbeta med systemen, så att vi får ut den fulla potentialen av dem, konstaterade hon.

Kombinera jobb och utbildning

Webbinaret avslutades med reflektioner från två av arrangörerna, nämligen Camilla Byström, programchef för InfraSweden2030 och Pär Lundström, Expert inom kompetensförsörjning på Installatörsföretagen. Pär Lundström lyfte behovet av en flexibel utbildning:

– Jag skulle gärna se en större möjlighet att anställa folk som inte har någon tidigare erfarenhet av byggsektorn och ge dem en chans att kombinera lärande på arbetsplatsen med vuxenutbildning. Då kanske det behöver införas någon typ av kompetensavdrag för att företagen ska våga satsa.

Camilla Byström framhöll att ett skifte i just byggbranschen inte är det lättaste eftersom det som byggs behöver ha en mycket lång livslängd.

– Det gör det lite svårt att våga prova nya metoder eller nya sätt att handla upp. Men enda vägen framåt är att våga testa – inte minst med tanke på de nya klimatmålen som gör det omöjligt att fortsätta på samma sätt som tidigare.


Webbinaret anordnades av Svensk Byggtjänst och Smart Built Environment tillsammans med Infra Sweden 2030, Byggföretagen och Installatörsföretagen. Nästa Nordic ConTech Talk hålls den 8 oktober.

Källa: Artikel från Svensk Byggtjänst

Använd utbildningspaketet i din undervisning

Som lärare har du kostnadsfri tillgång till utbildningspaketet från Svensk Byggtjänst. För att få tillgång till utbildningspaketet kontakta Susanne Nyberg – susanne.nyberg@byggtjanst.se

Vill du veta mer om utbildningspaketet?

Har du frågor om till exempel vad som ingår i paketet, för vilket skede i byggprocessen de olika webbtjänsterna passar bäst eller frågor om aktiveringslänk, användarkonto eller inloggning, kontakta gärna Susanne Nyberg – susanne.nyberg@byggtjanst.se

Versionshantering med GIT och Github

Ett versionshanteringssystem används för att hålla reda på ändringar i en eller flera filer över tid. Det blir då enkelt att spåra ändringar i dina filer och din kod, även om ni är fler som samarbetar i samma projekt. Många versionshanteringsverktyg (som t ex Git och Github) ger dig även möjlighet att backa tillbaka till en tidigare version av koden om du skulle behöva. Det finns även möjlighet att skapa nya parallella versioner av koden för att testa olika saker eller helt enkelt lansera olika varianter med vissa skillnader för olika målgrupper.

Ett bra sätt att lära sig om versionshantering, Git och Github är att kolla på någon av alla tutorials och föreläsningar som finns på youtube. Jag har sammanställt några alternativ här på denna sida.

Föredrar du att läsa för att lära dig grunderna och mycket mer om versionshantering generellt och Git specifikt rekommenderar jag boken Pro Git book som du hittar längre ner på denna sida. Första kapitlet finns översatt på svenska och hela boken kan läsas online eller laddas ner kostnadsfritt.

Learn Git in 15 minutes. In this video, we’ll go over all the important stuff you need to know to get started using Git. We cover git add, git commit, git branch, git checkout, and git merge!
Learn Github in 20 minutes. Learn how to use Git & Github to share code and collaborate with other developers. This video covers: creating github repos, pushing & pulling, cloning, forking, making pull requests, and open-source contribution workflows.

Information med steg-för-steg-instruktioner som komplement till filmen Learn Github in 20 minutes finns här –>>

Mycket utförlig online-föreläsning om versionshantering med Git

Lecture 6: Version Control (git) (2020)
2 feb. 2020 CAMBRIDGE (1:24:59)

Mer information om Git, kommandon och lektionsövningar kopplade till föreläsningen i filmklippet ovan hittar du här ->>

Lär dig interaktivt med Learn Git Branching

Vill du lära dig Git genom ett visuellt och interaktivt webbgränssnitt med steg-för-steg-instruktioner i olika nivåer av svårighetsgrader så ska du definitivt prova ”Learn Git Branching”.

Learn Git Branching

Korta introfilmer om Git

På git-scm.com finns dessa fyra korta introfilmer som behandlar vad versionshantering är, vad Git är, hur du kommer igång med Git och varför du ska använda Git.

Download Ebook Pro Git – Everything You Need To Know About Git

2nd Edition (2014)

The entire Pro Git book, written by Scott Chacon and Ben Straub and published by Apress, is available here. All content is licensed under the Creative Commons Attribution Non Commercial Share Alike 3.0 license. Print versions of the book are available on Amazon.com.

  1. 1. Kom igång
    1. 1.1 Om versionshantering
    2. 1.2 En kort historik av Git
    3. 1.3 Vad är Git?
    4. 1.4 Kommandoraden
    5. 1.5 Installera Git
    6. 1.6 Använda Git för första gången
    7. 1.7 Få hjälp
    8. 1.8 Sammanfattning
  2. 2. Git Basics
    1. 2.1 Getting a Git Repository
    2. 2.2 Recording Changes to the Repository
    3. 2.3 Viewing the Commit History
    4. 2.4 Undoing Things
    5. 2.5 Working with Remotes
    6. 2.6 Tagging
    7. 2.7 Git Aliases
    8. 2.8 Summary
  3. 3. Git Branching
    1. 3.1 Branches in a Nutshell
    2. 3.2 Basic Branching and Merging
    3. 3.3 Branch Management
    4. 3.4 Branching Workflows
    5. 3.5 Remote Branches
    6. 3.6 Rebasing
    7. 3.7 Summary
  4. 4. Git on the Server
    1. 4.1 The Protocols
    2. 4.2 Getting Git on a Server
    3. 4.3 Generating Your SSH Public Key
    4. 4.4 Setting Up the Server
    5. 4.5 Git Daemon
    6. 4.6 Smart HTTP
    7. 4.7 GitWeb
    8. 4.8 GitLab
    9. 4.9 Third Party Hosted Options
    10. 4.10 Summary
  5. 5. Distributed Git
    1. 5.1 Distributed Workflows
    2. 5.2 Contributing to a Project
    3. 5.3 Maintaining a Project
    4. 5.4 Summary
  6. 6. GitHub
    1. 6.1 Account Setup and Configuration
    2. 6.2 Contributing to a Project
    3. 6.3 Maintaining a Project
    4. 6.4 Managing an organization
    5. 6.5 Scripting GitHub
    6. 6.6 Summary
  7. 7. Git Tools
    1. 7.1 Revision Selection
    2. 7.2 Interactive Staging
    3. 7.3 Stashing and Cleaning
    4. 7.4 Signing Your Work
    5. 7.5 Searching
    6. 7.6 Rewriting History
    7. 7.7 Reset Demystified
    8. 7.8 Advanced Merging
    9. 7.9 Rerere
    10. 7.10 Debugging with Git
    11. 7.11 Submodules
    12. 7.12 Bundling
    13. 7.13 Replace
    14. 7.14 Credential Storage
    15. 7.15 Summary
  8. 8. Customizing Git
    1. 8.1 Git Configuration
    2. 8.2 Git Attributes
    3. 8.3 Git Hooks
    4. 8.4 An Example Git-Enforced Policy
    5. 8.5 Summary
  9. 9. Git and Other Systems
    1. 9.1 Git as a Client
    2. 9.2 Migrating to Git
    3. 9.3 Summary
  10. 10. Git Internals
    1. 10.1 Plumbing and Porcelain
    2. 10.2 Git Objects
    3. 10.3 Git References
    4. 10.4 Packfiles
    5. 10.5 The Refspec
    6. 10.6 Transfer Protocols
    7. 10.7 Maintenance and Data Recovery
    8. 10.8 Environment Variables
    9. 10.9 Summary
  11. A1. Appendix A: Git in Other Environments
    1. A1.1 Graphical Interfaces
    2. A1.2 Git in Visual Studio
    3. A1.3 Git in Eclipse
    4. A1.4 Git in Bash
    5. A1.5 Git in Zsh
    6. A1.6 Git in PowerShell
    7. A1.7 Summary
  12. A2. Appendix B: Embedding Git in your Applications
    1. A2.1 Command-line Git
    2. A2.2 Libgit2
    3. A2.3 JGit
    4. A2.4 go-git
    5. A2.5 Dulwich
  13. A3. Appendix C: Git Commands
    1. A3.1 Setup and Config
    2. A3.2 Getting and Creating Projects
    3. A3.3 Basic Snapshotting
    4. A3.4 Branching and Merging
    5. A3.5 Sharing and Updating Projects
    6. A3.6 Inspection and Comparison
    7. A3.7 Debugging
    8. A3.8 Patching
    9. A3.9 Email
    10. A3.10 External Systems
    11. A3.11 Administration
    12. A3.12 Plumbing Commands

Info-affisch om desinformation och fake news

F-L-I-C-C – Ny informationsaffisch om de vanligaste knepen vid desinformation.

Vare sig det handlar om coronaviruset, klimatförändringarna eller vaccinationers effektivitet, så är grundläggande vetenskapliga fakta ofta felaktiga i den politiska diskursen. I en informationsaffisch i storformat från Klimafakten.de förklaras de fem vanligaste strategierna som desinformationsmakarna använder sig av.

FLICC – Disinformation 101

I flera månader har det nya coronaviruset (Sars-cov-2) infekterat människor över hela världen med Covid-19. Men falska rapporter om pandemin sprids nästan lika fort. Tyvärr är det inte ovanligt att missledande information sprids, utan det sker även inom många andra vetenskapliga områden som t ex klimatförändringarna, vaccinationer, mobilstrålning eller hälsoeffekterna av rökning eller bilavgaser.

Vid sådana missledande rapporter används ofta samma trick om och om igen, oavsett vilket ämne det handlar om. T ex att pseudo-experter blandas med riktiga experter, konspirationsteorier sprids, eller så använder man s k cherry-picking vilket innebär att bara de data som passar och stöder den egna tesen används, samtidigt som man bortser från resten av en större mängd tillgänglig data som kanske visar på annat resultat.

Desinformation har nu fått ett namn: F-L-I-C-C

För att hjälpa allmänheten att förstå dessa desinformationstrick bättre, och känna igen dem i olika kampanjer, har klimafakten.de skapat en informationsaffisch i storformat. Baserat på många års arbete av John Cook, grundaren av partnerportalen SkepticalScience.com, och visualiserad av den Hamburg-baserade illustratören Marie-Pascale Gafinen, förklarar grafiken fem metoder vid spridning av desinformation: Fake experts (falska experter), Logical fallacies (logiska felbedömningar), Impossible expectations (omöjliga förväntningar), Cherry-picking (plocka russinen ur kakan), and Conspiracy theories (konspirationsteorier).
Affischens namn är en akronym som kommer från de första bokstäverna i dessa fem knep: FLICC.

Mer information om FLICC och informationsaffischen (på engelska) finns här ->>

Informationsaffischen finns elektroniskt tillgänglig i olika filformat för fri användning online eller för nedladdning och utskrift på papper.
I pdf format (ca. 1.3MB), i jpg format (ca 1MB) och i png format (ca 1MB). Som all information på klimafakten.de kan affischen distribueras och användas om källan nämns (CC BY-ND 4.0).

Simulering med Fusion 360

I följande instruktionsfilm av Lars Christensen får du lära dig hur du steg för steg gör en belastningssimulering i Fusion 360. I exemplet används en hyllkonsol i form av en L-vinkel, och din CAD-uppgift är att rita en liknande L-vinkel och sedan utföra samma typ av belastningssimulering som visas i instruktionsfilmen.
En viktig fördel med att använda 3D-CAD i sitt konstruktionsarbete är att man enkelt kan testa hur olika material och variation på designen påverkar en produkts hållfasthet, genom att simulera lasterna i datorn.

Simulation for Absolute Beginners — Fusion 360 — And Your Comments & Questions— #LarsLive 61 (41:16)

Här nedan har jag gjort en sammanställning av instruktionsfilmens olika steg för att du snabbt och enkelt ska kunna repetera och hitta de inställningar du behöver när det är dags för dig att göra dina egna simuleringar.
Kommentarerna gör det lättare att komma ihåg och förstå vad de olika delarna innebär.

Skapa en 3D-modell av hyllkonsolen.
För att ha något att simulera med så behöver du skapa en liknande hyllkonsol som i instruktionsfilmen.
Börja med att CAD:a en L-formad vinkel i valfri godstjocklek. Du gör alltså en 2D-sketch som du sedan extruderar till 3D.
Lägg till en rundad avfasning (chamfer) på undersidan av 90-gradersvinkeln.
Rita in två hål för skruvar för infästning mot väggen. Skruvhålen ska ha en infällning för skruvskallarna på ungefär halva godstjockleken på djupet och ungefär dubbla diametern i förhållande till hålens diameter.

3D-modell av en hyllkonsol

Olika typer av simulering i Fusion 360

Olika typer av simuleringsstudier i Fusion 360
  • Static Stress är den enklaste typen av simulering.
    Det handlar om att applicera en last på någonting. Det kan t ex vara att sätta en vikt på ett hyllplan, slå till en yta med en hammare (impact) eller en belastning som trycker på en balk. Det fungerar på t ex metall, men inte för mjuka material som gummi eller plast. Dessa behöver NonLinear Static Stress.
  • Modal Frequencies används för att simulera vibrationer och dess frekvenser som t ex kan ge upphov till buller och förslitningsskador på lager vid obalans för roterande delar som fläktar, axlar och hjul. 
  • Med en Thermal Study kan du simulera vad som händer med materialen när de utsätts för värme.
  • En Thermal Stress Study simulerar vad som händer med komponenterna när de utsätts för både värme och strukturell mekanisk belastning.
  • En Structural Buckling Study simulerar hur komponenterna deformeras och böjs vid belastning (de går inte av eller bryts sönder).
  • Nonlinear Static Stress är ett kraftfullt simuleringsverktyg som bl a kan användas för plaster och gummi där belastningen och materialens påverkan varierar över ytan och även över tid.
  • Event simulation handlar om att se hur ett material eller konstruktion påverkas över tid och efter multipla belastningscykler. Man kan simulera hur många gånger en mekanisk rörelse kommer fungera innan materialet utmattats och går sönder.
  • Shape Optimization är ett simuleringsverktyg som automatiskt kan designa en komponent eller konstruktion efter vissa kriterier. Om du t ex specificerar vilka krafter som konstruktionen ska tåla så ritar Shape Optimization-verktyget upp hur delen ska konstrueras beträffande godstjocklek etc.

Sammanfattning av de olika stegen för att göra en statisk simulering

  1. Välj simuleringstyp (Static Stress)
  2. Lägg till en mesh till din modell/konstruktion/part
  3. Ställ in så att du har fler är två trianglar på höjden av sidan på den delen som du ska belasta.
  4. Definiera vilka constraints du vill ha. I detta fall Fixed i förhållande till den del av din modell som kommer hållas på plats av skruvar mot väggen.
  5. Lägg till en last (Force), definiera vilken yta/plan som ska belastas, kraftens riktning, storlek och enhet.
  6. Sedan kan du köra igång din Simulation Study.

Här är en Google presentation med skärmdumpar och steg-för-steg-instruktioner från instruktionsfilmen med kommentarer på svenska.

Google presentation med skärmdumpar med steg-för-steg-instruktioner från instruktionsfilmen med kommentarer på svenska

Design-uppgift “Munskydd I Care 4 You”

Design-uppgift: Skapa skisser på design av munskydd till allmänheten för att motverka coronaspridningen i samhället.

Snyggare än så här borde man väl kunna göra ett munskydd?

Nästan hela världens befolkning sitter i karantän på grund av coronapandemin. Eftersom det ännu inte finns något vaccin eller botemedel mot covid-19 så har nästan hela världens befolkning uppmanats till social distansering. Man behöver undvika fysiska kontakter med andra människor för att minska smittspridningen av coronaviruset.

Din uppgift idag är att designa ett munskydd som man kan använda för att minska risken att smitta andra i sin omgivning, om man själv redan bär på viruset. Munskyddet behöver alltså inte skydda dig som bär det från att andas in virus från andra, utan syftet är att begränsa spridningen av eventuella droppar med virus från din mun när du andas, pratar, nyser eller hostar. Det finns redan många olika varianter av munskydd på marknaden, med de flesta är ganska tråkiga rent utseendemässigt. Det ska du ändra på nu!

Det är alltså det estetiska uttrycket som är i fokus idag.
Hur kan du designa munskyddet så att så många som möjligt i din valda målgrupp verkligen kommer använda munskyddet i de sammanhang där de träffar andra människor? Om alla bär munskydd på bussen, i mataffären, på jobbet eller i skolan så kan man kanske lätta upp kraven på social distansering lite.

Tips:

Gör flera skisser, gärna många! Testa olika idéer genom att rita, skissa och färglägg med olika färger och olika mönster. Tänk och prova dig fram genom att skissa. 

Jobba hellre snabbt med många olika designförslag istället för att lägga tid på detaljer.

Använd enkla grundformer till att börja med. Det är inte den fysiska formen på munskyddet som är huvudfokus i dagens uppgift.

Vilka känslor vill du att designen av ditt munskydd ska signalera? Ska det vara roligt, coolt, snyggt, knasigt, gulligt, lyxigt eller något annat?

Designkriterier: 

  • Enkel att tillverka
  • Billig att tillverka
  • Miljövänligt material
  • Ska minska smittspridningen av coronaviruset från den som bär munskyddet (droppsmitta med visst aerosolt inslag).
  • Snygg och tilltalande design för den valda målgruppen.
  • Gärna återanvändbar.

Detta ska ditt designprojekt innehålla:

  1. Välj målgrupp. Börja med en målgrupp men du kan göra designförslag till flera målgrupper om du vill och hinner. T ex privatpersoner, butikspersonal, busschaufförer, lärare, vuxna, pensionärer, ungdomar, barn, killar, tjejer.
  2. Minst tre designförslag i form av skisser på hur produkten ska se ut och gärna även funktionsskisser eller illustrationer som visar när det används. Du kan rita och skissa för hand på papper med penna eller på datorn med valfritt program. Motivera gärna ditt val av skissverktyg och metod.
  3. Produktbeskrivning som innehåller information om tänkt målgrupp, vilka behov munskyddet tillgodoser, hur och i vilka situationer det ska användas, produktegenskaper, vilket/vilka material det är tillverkat av och varför en användare skulle välja just din produkt istället för någon liknande produkt på marknaden (vilken är din produkts USP – Unique Selling Point). Produktbeskrivningen kan vara i ren text, som en broschyr eller Powerpoint.

Extramaterial och bakgrundsfakta gällande munskydd, andningsmasker och hur coronavirus sprids.

Lex Fridman berättar om andningsmaskers effekt på virusspridning

A video discussing latest research on masks (cloth, surgical, N95) and how they help in various transmission modes (aerosol, droplet) for source control and as PPE.

Slides for this video: https://bit.ly/2yCj5U3

References sheet: https://bit.ly/covid-transmission

OUTLINE:
0:00 – Overview
3:05 – Modes of transmission
11:03 – Do masks work?
14:42 – Takeaways KEY CITATIONS:

https://www.nature.com/articles/s4159… Respiratory virus shedding in exhaled breath and efficacy of face masks

https://bit.ly/3aMTkyr Testing the Efficacy of Homemade Masks: Would They Protect in an Influenza Pandemic?

Dr. John Campbell förklarar hur coronavirus kan spridas och varför man behöver använda munskydd.

Det råder stor brist på andningsmasker i världen

En artikel om hur svårt det är att tillverka skyddsmasker för sjukvården: COVID-19 Has Caused A Shortage Of Face Masks. But They’re Surprisingly Hard To Make March 16, 2020

Project CAROLA är ett opensource-projekt som går ut på att designa och konstruera en skalbar containerfabrik för skyddsmasktillverkning. Läs mer om projektet här: https://wikifactory.com/+carola/project-carola-alpha


Här länge är man sjuk om man drabbas av covid-19? Hur länge kan man smitta andra?
From Infection to Recovery: How Long It Lasts
Covid-19’s duration varies widely depending on severity, but now we know the rough range

Den som blir infekterad av coronaviruset och får covid-19 kan vara sjuk mellan 3 till 10 veckor. En del blir väldigt sjuka och ett fåtal kan till och med dö. De flesta får endast milda symtom men även personer som inte ens känner att de är sjuka kan sprida viruset och smitta andra.

Information om coronaviruset och covid-19 från Folkhälsomyndigheten:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/fragor-och-svar/
Vad gäller för användning av munskydd utanför vården?
Svar (uppdaterad: 2020-03-26 15:14): Munskydd behövs inte i vanliga situationer ute i samhället, då är det bättre att hålla avstånd till andra människor och att vara noga med att tvätta händerna.

Läs mer om hur du skyddar dig själv och andra från smittspridning.