Återvunnet och mer klimatneutralt material i byggbranschen

Sverige har som mål att bli ett av de första länderna i världen som år 2045 når nollutsläpp av växthusgaser. En av de största utmaningarna i denna omställning är övergången till användning av material som är klimatneutralt producerade i byggnader och infrastruktur. Historiskt har minskade växthusgasutsläpp från konstruktionsmaterial inte varit prioriterat, varken av politiken eller av branschen i Sverige. Fokus har istället legat på att införa olika typer av funktions- och säkerhetskrav på konstruktionsmaterialen.

Hur får vi byggbranschen att använda mer klimatneutrala material?

Det råder kunskapsbrist kring hur valet av konstruktionsmaterial påverkar utsläppen av växthusgaser och byggnaders funktionalitet i ett livscykelperspektiv. Det talar för att staten inte bör förorda något specifikt material i omställningen till klimatneutrala byggnader. På så vis skapas bättre förutsättningar för flervåningshus i trä och möjligheter för utveckling av klimatneutral cement.

Ökad träbyggnation försvåras idag av att existerande regelverk är anpassade efter andra konstruktionsmaterial och det saknas kunskap om klimateffekterna av att gå från användning av existerande byggmaterial till trä. Regelverk behöver därför ses över och staten kan behöva stödja utveckling och tester av trämaterial och kombinationer av olika material i byggnader som möjliggör minskade utsläpp av växthusgaser utan att funktion och säkerhet äventyras.

Det finns ingen svensk samsyn om omställningen

För att en omställning ska kunna ske behövs det enligt forskning en samsyn om hur eventuella marknadshinder, flaskhalsar och risker ska hanteras. Med samsyn menas att stat, företag och akademi är tillräckligt överens om omfattningen av olika marknadshinder och risker samt vilka medel som eventuellt kan användas för att nå en omställning till klimat­neutrala material. Om samsyn saknas finns ofta en betydande risk för att en omställning inte kan realiseras och att det investeras för lite eller inte alls.

Enligt Tillväxtanalys.se saknas en samsyn kring vilken väg Sverige ska gå. När det gäller klimatneutrala konstruktionsmaterial har flera kommuner tagit fram specifika träbyggnadsstrategier och vikten av att bygga trähus som klimatåtgärd har också förekom­mit i Riksdagsmotioner och interpellationer. Byggindustrin delar emellertid inte denna uppfattning utan förordar istället en omställning till klimatneutrala konstruktionsmaterial som säkerställer funktions- och säkerhetskrav vilket de menar att trä inte har. Inom akademin finns underlag som visar på stora osäkerheter kring klimatnyttan av en övergång till flerbostadshus i massivträ.

Det finns stora institutionella utmaningar för svenskproducerad klimatneutral cement. Återigen är regelverken inte anpassade till CCS. Givet att målet är att byggnader ska kunna produceras klimatneutralt i Sverige i framtiden innebär detta att icke klimatneutral cement kan behöva importeras. Det är dock osäkert om något land kommer att kunna och vilja exportera klimatneutral cement till Sverige

Tillväxtanalys har i en studie analyserat statens potentiella roll och möjligheter i omställ­ningen till klimatneutrala konstruktionsmaterial i byggnader utifrån ett näringspolitiskt perspektiv.
De lägger i studien särskilt fokus på omställningen till ökat byggande av hus med massivträ samt klimatneutral cement/betong. Sverige är ett av få länder i världen där det finns en fysisk potential som möjliggör ett omfattande trähusbyggande. Men nästan alla länder är, och kommer att vara, beroende av cement som konstruktionsmaterial, något som därmed behöver produceras klimatneutralt.

Under mer är hundra år var det förbjudet att bygga trähus i mer än två våningar i Sverige. Förbudet togs bort år 1994 men det är först under senare år som det blivit vanligare med dessa byggnader. Att det under mer än hundra år var förbjudet att bygga flervåningshus i trä har inneburit att mycket av dagens reglering är anpassat efter att andra material ska användas. Precis som alla andra flervåningshus behöver trähus leva upp till kraven enligt 8 kap. 4 § i Plan och Bygglagen (PBL) om att hänsyn vid val av byggmaterial ska tas till de tekniska egenskapskraven, det vill säga funktions- och säkerhetskraven.

Husisolering av återvunna textilier och kläder

Det är mycket svårt att materialåtervinna kläder så att det går att tillverka nya kläder av de återvunna textilfibrerna. Med befintliga tekniker blir textilfibrerna för korta och av för dålig kvalitet. Det vi dock kan göra med materialet är att tillverka andra produkter som t ex isolering till bilar och hus, trasor eller stoppning i kuddar och nallar.

Företaget Bonded Logic Inc är ett exempel på en tillverkare som producerar isoleringsmaterial av återvunna kläder.

UltraTouch Denim Insulation – värme- och ljudisolering till väggar av återvunna jeans

Konstruktionsexempel för väggar av trä

Konstruktionsexempel för väggar av trä

En byggnad består av olika typer av väggar som konstrueras och byggs på lite olika sätt beroende på deras funktion och de krav vi ställer. Väggar kan byggas av olika material eller av en kombination av material. På denna sida kommer vi titta på några vanligt förekommande väggtyper av trä.
(källa: https://www.traguiden.se/konstruktion/konstruktionsexempel/vaggar/ )

Yttervägg – generella lösningar

Ytterväggen ingår vanligen i byggnadens stomme. Den byggs oftast upp med regelverk såväl när det gäller bärande som icke bärande ytterväggar. Även korslimmat trä, KL-trä förekommer som stommaterial, särskilt i flervånings trähus.

Yttervägg med liggande panel

2D-ritning av yttervägg med liggande panel
2D-ritning av yttervägg med liggande panel

3D-ritning av yttervägg med liggande panel
3D-ritning av yttervägg med liggande panel

Ingående material

  1. Liggande panel.
  2. Spikläkt.
  3. Luftspalt/kapillärbrytande spalt.
  4. Vindskydd.
  5. Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
  6. Vertikal väggregel.
  7. Värmeisolering.
  8. Ångspärr.
  9. Horisontell väggregel, så kallat installationsskikt.
  10. Invändig väggbeklädnad.

Material

Spikläkt: läkt 34×45 mm, sort G4-3 eller bättre..
Vertikal och horisontell väggregel: konstruktionsvirke 45 mm.
Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Invändig beklädnad: beklädnadsskivor eller träpanel.

Alternativ 1:

Liggande profilerad panel av trä utomhus: tjocklek ≥ 22 mm, bredd <113 mm (täckande bredd). Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8 för bräder < 32 mm, varmfözinkad trådspik 100-3,4 för bräder ≥ 32 mm.

Alternativ 2:

Liggande panel av trä på förvandring utomhus: tjocklek ≥ 22 mm, bredd <175 mm. Fästdon: varmförzinkad trådspik 100-3,4.

Utförande

Spikläkt monteras med varmförzinkad trådspik 100-3,4 i stående väggregel.
Liggande profilerad panel av trä monteras med en spik 30 mm från brädans underkant och med spikavstånd 600 mm.
Liggande panel på förvandring monteras med en spik 25 mm från underkant. Spikavståndet bör vara ≤ 600 mm. Spiken ska inte gå igenom den bakomliggande brädan. Spikarna bör vara så långa att de tränger in minst cirka 34 mm i läkt eller spikreglar.

Om lättreglar eller lättbalkar används i ytterväggens bärande konstruktion, bör den vertikala spikläkten ha sådan tjocklek att ytterpanelens spikar huvudsakligen fäster i spikläkten och inte riskerar att spjälka lättbalken eller lättregeln. Varmförzinkad spik bör användas dels för att ge en lång livslängd, dels för att inte förorsaka rostgenomslag i ytbehandlingen. Ytterpanel som ska täckmålas eller laseras ska vara grundad före uppsättning.

Bottenbräda ska målas innan lockbräda eller lockläkt monteras. I annat fall finns stor risk för att omålade partier framträder när virket krymper. Av samma anledning bör heltäckande panel, till exempel spontad eller diagonalställd panel, grundas före uppsättningen.

yttervägg med liggande panel
Bild 1. Liggande panel skarvas genom att panelbräder kapas vinkelrätt och monteras dikt an mot varandra. Spikhålen förborras och bräderna skråspikas, alternativt används självborrande panelskruv. Skarvar bör fördelas jämnt över fasadytan.

Ladda ned CAD-ritning

Yttervägg med stående panel

2D-ritning av yttervägg med stående panel
2D-ritning av yttervägg med stående panel
3D-ritning av yttervägg med stående panel
3D-ritning av yttervägg med stående panel

Ingående material

  1. Lockbräda/lockläkt.
  2. Bottenbräda.
  3. Luftspalt/kapillärbrytande spalt.
  4. Spikläkt.
  5. Vindskydd av oorganiskt material.
  6. Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
  7. Vertikal väggregel.
  8. Värmeisolering.
  9. Ångspärr.
  10. Horisontell väggregel, så kallat installationsskikt.
  11. Invändig väggbeklädnad.

Material

Spikläkt: 34×70 mm G4-3 eller bättre med lutande översida.
Vertikal och horisontell väggregel: konstruktionsvirke 45 mm.
Vindskydd: skivmaterial utvändigt godkänd och fukttålig skiva.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Invändig beklädnad: beklädnadsskivor eller träpanel.

Alternativ 1:

Stående panel av trä med lockläkt: tjocklek bottenbräda ≥ 22 mm, bredd ≤ 175 mm. Lockläktens dimension bestäms bland annat med hänsyn till utseendet.
Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8, alternativt panelskruv längd 48-60 mm, till bottenbräder <25 mm, varmförzinkad trådspik 100-3,4, alternativt panelskruv längd 75-90 mm, till bräder ≥ 25 mm samt till lockbräder och lockläkt.

Alternativ 2:

Stående panel av trä med lockbräder: tjocklek bottenbräda ≥ 19 mm, bredd ≥ 50 mm; tjocklek lockbräda ≥ 22 mm, bredd ≤ 150 mm.
Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8, alternativt panelskruv längd 48-60 mm, för bottenbräder <25 mm, varmförzinkad trådspik 100-3,4, alternativt panelskruv längd 75-90 mm, för bottenbräder ≥ 25 mm och för lockbräder.

Alternativ 3:

Spontad eller falsad panel, stående eller diagonalställd: tjocklek ≥ 22 mm, bredd ≤ 150 mm. Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8, alternativt panelskruv längd 48-60 mm.

Utförande

Bottenbräder spikas med en spik centriskt. Spikavståndet bör vara ≤ 1 200 mm. Lockbräder i lockpanel ska sättas upp med minst 20 mm överlapp på vardera av de två underliggande bräderna. Bräderna dubbelspikas/skruvas utan att spikarna går igenom bottenbräderna. Spikavståndet bör vara ≤ 600 mm. Lockläkt ska spikas/skruvas centriskt med centrumavstånd ≤ 600 mm.
Spontad eller falsad panel med bredd ≤ 113 mm ska spikas/skruvas dolt med varmförzinkad 75-2,8 trådspik, alternativt panelskruv 48-60 mm. Bredare bräder än 113 mm dubbelspikas. Diagonalställd panel spikas mot vertikal spikläkt.

Spik i yttervägg bör vara varmförzinkad för att ge lång livslängd och för att inte förorsaka rostgenomslag genom ytbehandlingen. Spikarna bör vara så långa att de tränger in minst 34 mm i spikläkt eller spikregel.

Mellan spikläkten och vindskyddet ska fästas vertikal luftningsläkt eller distansplattor av till exempel 8 mm board för att säkra luftningen och hindra vatten på spikläktens ovansida att tränga in i och skada väggkonstruktionen. Detta är särskilt viktigt vid lockläkts- och spontad panel. I lockpanelen anses luftningen kunna tillgodoses genom själva konstruktionen med panel och spikläkt. I det fall särskild läkt eller distansstycken används bakom spikläkten bör spikläktens tjocklek vid platsbyggda ytterväggar uppgå till minst 34 mm för att läkten ska kunna spänna fritt.

Ytterpanel som ska täckmålas eller laseras ska vara grundad före uppsättning. Bottenbräda ska målas innan lockbräda eller lockläkt monteras. I annat fall finns stor risk för att omålade partier framträder när virket krymper. Av samma anledning bör heltäckande panel, till exempel spontad eller diagonalställd panel, grundas före uppsättningen.

Brädändar ska dubbelspikas med ett spikavstånd av 100-150 mm från änden. Det är lämpligt att förborra spikhålen, alternativt använda självborrande panelskruv, vid brädändarna för att minska risken för sprickor. Stående panel bör i största utsträckning utföras så att skarvning undviks. Stumskarvar bör undvikas.

Skarvar kan lämpligen utföras med längsgående plåtbeslag som skyddar underliggande fria brädände.

Yttervägg med stående panel
Bild 1. Lockbräder i lock/lockläktspanel ska sättas upp med minst 20 mm överlapp på vardera av de två underliggande panelbräderna. Bräderna dubbelspikas/skruvas utan att spikarna går igenom bottenbräderna.
Yttervägg med stående panel
Bild 2. Stående panelbräder skarvas över längsgående droppbleck. Blecket monteras mot vindskyddet, under spikregeln. Spikregelns läge avpassas så att spikens avstånd från paneländen är 100-150 mm. Vid spikning är det lämpligt att förborra för spikarna eller använda självborrande panelskruv om avståndet till paneländen är mindre än 150 mm. Mellanrummet mellan droppbleck och panelkant ska vara minst 20 mm för att möjliggöra underhåll.

Ladda ned CAD-ritning


Bärande yttervägg av konstruktionsvirke eller lättreglar – principlösning

3D-ritning - principlösning för bärande yttervägg av konstruktionsvirke
3D-ritning – principlösning för bärande yttervägg av konstruktionsvirke

Ingående material

  1. Väggreglar av konstruktionsvirke, centrumavstånd ≤ 600 mm.
  2. Ångspärr av åldersbeständig plastfolie.
  3. Horisontell väggregel, så kallat installationsskikt.
  4. Invändig beklädnad av skivmaterial.
  5. Vindskydd av diffusionsöppet material, till exempel vindskyddsduk eller cementbaserad skiva.
  6. Utvändig beklädnad av träpanel.
  7. Luftspalt, ventilerande och kapillärbrytande.
  8. Spikläkt av konstruktionsvirke med underliggande vertikal distans/luftning.
  9. Övre syll av konstruktionsvirke ≥ 45 mm.
  10. Nedre syll av konstruktionsvirke ≥ 45 mm.
  11. Värmeisolering med mineralullsskivor.
  12. Kantbalk, längsgående balk, av konstruktionsvirke. Samma dimension som golvbalkarna.
  13. Kortling av konstruktionsvirke 45×45 mm, G4-2 eller bättre.

Tekniska data

Vägg med stomme av träreglar med minsta tvärsnitt 45×120 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm och med minst 120 mm mineralullsisolering, på båda sidor försedd med minst 13 mm beklädnadsskiva med densitet ≥ 450 kg/m3, uppfyller brandteknisk klass REI 30.

Råd och anvisningar

Trävirke ska vid inbyggnad ha en ytfuktkvot av högst 18 %. Spik, skruv och byggbeslag ska vara av varmförzinkat stål eller ha motsvarande korrosionsskydd.

Bärande yttervägg av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot grundmur

2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot grundmur
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot grundmur
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot grundmur
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot grundmur

Ingående material

  1. Lockbräda/lockläkt.
  2. Bottenbräda.
  3. Luftspalt/kapillärbrytande spalt.
  4. Spikläkt med underliggande vertikal distans/luftning.
  5. Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
  6. Vindskydd av oorganiskt material .
  7. Övre syll.
  8. Syll.
  9. Syllisolering.
  10. Vertikal regel.
  11. Värmeisolering.
  12. Ångspärr.
  13. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  14. Invändig väggbeklädnad.
  15. Kortling.
  16. Ångspärr kläms.
  17. Grundmur.

Material

Väggreglar: vertikala reglar av konstruktionsvirke 45×145 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Horisontella reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm.
Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Spikläkt: konstruktionsvirke 34×70 mm, G4-3 eller bättre, med lutande översida.

Utförande

Väggreglar monteras på övre syllen. Horisontella reglar spikas mot syll, hammarband och väggreglar. Spikläkt för ytterväggspanel spikas mot vindskydd och mot horisontella reglar. Den nedersta, och eventuellt den översta, placeras så att avståndet från panelände till infästningen blir 100-150 mm. Ångspärren monteras med minst ≥ 200 mm överlapp och kanten kläms mellan golvskiva och kortling/vinkelprofil.

Ladda ned CAD-ritning

Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot betongplatta på mark

2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot betongplatta på mark
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot betongplatta på mark
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot betongplatta på mark
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot betongplatta på mark

Ingående material

  1. Stående fasadpanel.
  2. Spikläkt.
  3. Vindskydd av oorganiskt material.
  4. Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
  5. Värmeisolering.
  6. Väggregel.
  7. Ångspärr.
  8. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt
  9. Invändig beklädnad.
  10. Syll.
  11. Syllisolering.

Material

Väggreglar: stående lättreglar 45×220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Syll: av lättregeltyp.
Syllisolering: EPDM cellgummilist med polyetenfilm.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Fästdon: expanderande skruv till syll-betongplatta.

Utförande

Väggreglar monteras på syllen. Spikläkt för ytterpanel fästs vid användning av distanshylsor via dessa genom vindskyddet och det yttre isolerskiktet fast mot de vertikala reglarna. Alternativt används horisontella reglar i det yttre isolerskiktet och då fästes spikläkten i dessa. Den nedersta, och eventuellt den översta, placeras så att avståndet från panelände till infästningen blir 100-150 mm. Ångspärren monteras så att nederkanten kläms mot plattan.

Ladda ned CAD-ritning

Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot mellanbjälklag

2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag

Ingående material

  1. Horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
  2. Vindskydd av oorganiskt material.
  3. Syll.
  4. Kantbalk.
  5. Hammarband.
  6. Vertikal väggregel.
  7. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  8. Invändig väggbeklädnad.
  9. Klämd ångspärr.
  10. Kortling.
  11. Golvbjälke.

Material

Väggreglar: vertikala reglar av konstruktionsvirke 45×145-220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Horisontella reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm.
Hammarband, syll: konstruktionsvirke med samma dimensioner som väggreglarna.
Kortlingar: konstruktionsvirke med samma dimensioner som golvbjälkarna.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva.
Värmeisolering: skivor av mineralull. Mot yttervägg fylls bjälklaget fullt till en bredd av 600 mm.

Utförande

Innan golvbjälkarna monteras bör en > 700 mm bred våd av ytterväggens ångspärr sättas upp längs bjälklagets kanter. Golvbjälkarna lhängs in i kantbjälken enligt konstruktionsritningar. Väggreglar monteras på syllen och spikas.

Ladda ned CAD-ritning

Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot mellanbjälklag – väggreglar

2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag – väggreglar
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag – väggreglar
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag – väggreglar
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag – väggreglar

Ingående material

  1. Vindskydd. Vindskydd av oorganiskt material. 
  2. Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
  3. Syll.
  4. Hammarband.
  5. Värmeisolering.
  6. Ångspärr.
  7. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  8. Invändig väggbeklädnad.
  9. Kantbjälke.
  10. Väggregel.
  11. Bjälklag.

Material

Väggreglar: stående reglar 45×220 mm, centrumavstånd ≥ 600 mm.
Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva.
Värmeisolering: skivor av mineralull. Mot yttervägg fylls bjälklaget fullt till en bredd av 600 mm.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Invändig beklädnad: beklädnadsskivor eller träpanel.

Utförande

Innan golvbjälkarna monteras bör en >700 mm bred våd av ytterväggens ångspärr sättas upp längs bjälklagets kanter. Golvbjälkarna läggs upp på hammarbandet och skråspikas. Minsta upplagslängd 70 mm. Väggreglar monteras på syllen och spikas i golvbjälkarna.

Ladda ned CAD-ritning

Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot vindsbjälklag och inklädd takfot

2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och inklädd takfot
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och inklädd takfot
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och inklädd takfot
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och inklädd takfot

Ingående material

  1. Takfotspanel.
  2. Insektsnät.
  3. Lockbräda/lockläkt.
  4. Bottenbräda.
  5. Spikläkt.
  6. Vindskydd.
  7. Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
  8. Kortling.
  9. Hammarband.
  10. Vindskydd.
  11. Värmeisolering.
  12. Ångspärr.
  13. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  14. Invändig väggbeklädnad.

Material

Vindskydd i vägg: skivmaterial, utvändig godkänd och fukttålig skiva.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Utvändig beklädnad: stående träpanel.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.

Utförande

Bottenbräderna spikas med passning i överkant mot bräda 28×70 mm mot vilken lockbräda eller locklist monteras. Vid tjock bjälklagsisolering bör vindskyddsskivan fixeras upptill. Detta kan åstadkommas genom att stödläkt eller vinkelprofiler i plåt monteras mot underram och överram samt kortling alternativt vinkelprofil mellan takstolarnas överramar. Färdiga skivprodukter för att säkerställa luftspalt vid takfot finns också att tillgå.

Ladda ned CAD-ritning

Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot vindsbjälklag och öppen takfot

2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och öppen takfot
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och öppen takfot
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och öppen takfot
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och öppen takfot

Ingående material

  1. Insektsnät.
  2. Lockbräda/lockläkt.
  3. Bottenbräda.
  4. Vindskydd.
  5. Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
  6. Spikläkt.
  7. Kortling.
  8. Ångspärr.
  9. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  10. Vindskydd.

Material

Väggreglar: konstruktionsvirke 45×195 mm.
Horisontella reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm.
Vindskydd i vägg: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva.
Värmeisolering i vägg: skivor av mineralull.
Utvändig beklädnad: stående träpanel.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.

Utförande

Den översta spikläkten monteras så att avståndet från panelbrädernas ände till spik blir 100-200 mm. Vid tjock bjälklagsisolering bör vindskyddsskivan ha bakomliggande stöd upptill. Detta kan åstadkommas genom att stödläkt alternativt vinkelprofiler i plåt monteras mot underram och överram samt kortling eller vinkelprofil mellan takstolarnas överramar. Luftspalten mellan tak och värmeisolering bör vara 25 mm och den ska förses med insektsnät.

Ladda ned CAD-ritning

Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot ytterväggshörn – korsande regelverk

2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn - korsande regelverk
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn – korsande regelverk
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn - korsande regelverk
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn – korsande regelverk

Ingående material

  1. Utvändig beklädnad.
  2. Spikläkt.
  3. Luftspalt/kapillärbrytande spalt.
  4. Vindskydd.
  5. Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
  6. Hörnregel.
  7. Ångspärr.
  8. Horisontell väggregel, så kallade installationsskikt.
  9. Invändig väggbeklädnad.
  10. Vertikal väggregel

Material

Ytterväggsreglar: vertikala reglar av konstruktionsvirke 45×145-220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Horisontella reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm, respektive 45×70 mm.
Vindskydd: Vindskydd av oorganiskt material.
Hörnregel: konstruktionsvirke 45×45 mm.
Värmeisolering: skivor av mineralull. Utvändig beklädnad: stående träpanel.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.

Utförande

För att stabilisera vägghörnet utan att åstadkomma köldbryggor monteras en hörnregel mot det horisontella regelverket. Vindskyddsskivor skruvas i regelverket. Alternativet till hörnregel är hörnprofil i plåt.

Ladda ned CAD-ritning

Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot ytterväggshörn, enkelt regelverk – massivreglar

2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn, enkelt regelverk – massivreglar
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn, enkelt regelverk – massivreglar
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn, enkelt regelverk – massivreglar
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn, enkelt regelverk – massivreglar

Ingående material

  1. Hörnbräda.
  2. Hörnbräda.
  3. Spikläkt.
  4. Vindskydd av oorganiskt material.
  5. Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
  6. Spaxskruv.
  7. List.
  8. Värmeisolering.
  9. Väggregel.
  10. Ångspärr.
  11. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  12. Invändig beklädnad.

Material

Väggreglar: stående massivreglar 45×145-220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Utvändig beklädnad: stående träpanel.
Spikläkt: konstruktionsvirke 34×70 mm, G4-2 eller bättre, med lutande översida och underliggande vertikal distans/luftning.

Ladda ned CAD-ritning


Icke bärande yttervägg – principlösning

3D-ritning av en icke bärande yttervägg
3D-ritning av en icke bärande yttervägg

Ingående material

  1. Väggreglar av konstruktionsvirke, centrumavstånd ≤600 mm.
  2. Byggnadsstomme av betong.
  3. Syll av konstruktionsvirke.
  4. Ångspärr av 0,20 mm åldersbeständig plastfilm.
  5. Kantisolering av mineralull.
  6. Värmeisolering av mineralull.
  7. Vindskydd av skivbeklädnad.
  8. Vindskydd över elementfogar av skivmaterial. Tätad översida.
  9. Drevning av mineralull.
  10. Infästningsbeslag.
  11. Invändig beklädnad av beklädnadsskivor eller träpanel.
  12. Luftspalt.

Tekniska data

Egentyngd: cirka 0,30 kN/m2.

Råd och anvisningar

Det förtillverkade väggelementet monteras så långt ut i fasadliv som möjligt för att möjliggöra isolering av bjälklagskant och bärande innervägg och därigenom nedbringa köldbryggeeffekterna. Detta ställer dock höga krav på infästningar och luft- och brandtätning mellan element och vägg samt på arbetsutförandet.

Väggelementet sätts på plats med mellanlägg av icke fuktkänsligt material, till exempel plast, fästs med beslag och expanderande skruv i stommen. Drevningen runt elementet bör vara av åldringsbeständigt material. Ångspärren i väggen kläms slutligen med cellgummilist i spalten mellan elementets yttersidor och stommen. Gäller runt om elementet.

Typdetaljer

På separata sidor länkade nedan redovisas träbyggnadstekniska typdetaljer för icke bärande yttervägg med förtillverkade väggelement med stomme av konstruktionsvirke:


Fönster i ytterväggar – principlösning

3D-ritning av fönster i ytterväggar - principlösning
3D-ritning av fönster i ytterväggar – principlösning

Ingående material

  1. Invändig väggbeklädnad av skivmaterial eller spontad träpanel.
  2. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  3. Ångspärr av åldersbeständig plastfolie.
  4. Väggreglar av konstruktionsvirke.
  5. Invändig fönsterbänk.
  6. Smyglist.
  7. Fönsterkarm.
  8. Tätningslist av EPDM cellgummi eller massivgummi.
  9. Drevning av remsor av inplastad mineralull.
  10. Fönsterbleck av plåt.
  11. Droppnäsa.
  12. Smygbräda av hyvlat virke.
  13. Foderbräder av hyvlat virke.
  14. Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
  15. Vindskydd av diffusionsöppet oorganiskt material.
  16. Spikläkt av konstruktionsvirke.
  17. Luftspalt, ventilerande och kapillärbrytande.
  18. Utvändig beklädnad av träpanel.

Råd och anvisningar

Trävirke ska vid inbyggnad ha en fuktkvot av högst 18 %. Spik, skruv och byggbeslag ska vara av varmförzinkat stål eller ha lägst motsvarande korrosionsskydd.

Innan fönstret monteras ska ångspärren skäras till så att en cirka 200 mm bred remsa lämnas i fönsterhålet. Ångspärren kläms mellan fönsterkarm och sidostycken eller motsvarande med hjälp av bottningslist av EPDM-gummi. I hörn, där ångspärren skurits i 45° vinkel, skarvas plastfolien och kläms med påsalning alternativt fönsterbänk. Fönstret passas in i fönsterhålet med hjälp av kilar. Därefter skruvas fönstrets karmsidostycken i regelverket. Kilar får inte förekomma mellan karmöverstycke och regelverk eftersom vertikala laster inte får överföras till fönstret. Drevning sker utifrån mot bottningslisten.

Det är viktigt att montera droppbleck så att fönsterkarm och båge skyddas mot regn. Det innebär att blecket bör monteras mot väggregelkonstruktionen innan vindskyddet monteras. Droppblecket monteras mot stödläkt som täcker spalten mellan fönsterkarm och byggnadsstomme.

Fönsterbleck monteras så att dels luftning av ytterväggspanelen medges, dels tillräcklig lutning av blecket möjliggörs. I vissa fall kan en särskild stödprofil vara befogad för att inte ett långt utskjutande fönsterbleck ska riskera att brytas.

De inre smygbräderna spikas mot regelverket så att en klämning mot karmsidostycket erhålls. Fönsterfoder eller bottenbräda spikas så att smygbrädans kant döljs. För att ge en bättre ljusspridning till rummet är det önskvärt att smygbräderna vinklas eller lutas. Om fönstret placeras indraget i fasaden kan det vara en utseendemässig fördel om även de yttre smygbräderna vinklas.

Fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, vertikalsektion

2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, vertikalsektion
2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, vertikalsektion

3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, vertikalsektion
3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, vertikalsektion

Ingående material

  1. Lockbräda/Lockläkt.
  2. Bottenbräda.
  3. Luftspalt.
  4. Spikläkt.
  5. Väggreglar.
  6. Ångspärr.
  7. Fönsterbleck.
  8. Droppbleck.
  9. Invändig beklädnad.
  10. Smygbräda.

Material

Väggreglar: vertikala reglar av konstruktionsvirke 45×145 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Horisontella reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Utvändig beklädnad: stående träpanel.
Ångspärr: 0,20 mm åldringsbeständig plastfolie.
Spikläkt: virke 34×70 mm, lutande översida.
Drevning: remsor av inplastad mineralull.
Tätningslist: bottningslist av EPDM-gummi.
Distansläkt: brädstycken, centrumavstånd ≤ 600 mm, med samma tjocklek som ytterpanelens bottenbräda.

Utförande

Ångspärren kläms mot bottningslist och skarvas med lös filmremsa i smygen. Droppbleck monteras mot stödprofil av trä. Spikläkten och den horisontella regeln under karmbottenstycket placeras så att god lutning av fönsterblecket erhålls.

Ladda ned CAD-ritning

Fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, horisontalsnitt, vinklad smyg

2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, horisontalsnitt, vinklad smyg
2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, horisontalsnitt, vinklad smyg

3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, horisontalsnitt, vinklad smyg
3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, horisontalsnitt, vinklad smyg

Ingående material

  1. Utvändig beklädnad.
  2. Spikläkt.
  3. Vindskydd.
  4. Foderbräda.
  5. Tunn vertikal läkt för luftning.
  6. Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
  7. Drevning.
  8. Fönsterbleck.
  9. Värmeisolering.
  10. Ångspärr.
  11. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  12. Invändig väggbeklädnad.
  13. Väggregel.
  14. Smygbräda.
  15. Fönsterbänk.

Material

Väggreglar: vertikala regelverk av konstruktionsvirke 45×145-220 mm,
centrumavstånd ≤ 600 mm.
Enkelt horisontellt reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Utvändig beklädnad: stående fasspontad träpanel.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Spikläkt: konstruktionsvirke 34×70 mm, lutande översida.
Drevning: remsor av inplastad mineralull.
Tätningslist: bottningslist av EPDM-gummi eller motsvarande.

Utförande

Ångspärren kläms mot drevningslist och skarvas vid behov i hörn. För att minska risken för kondens i fönstrets nedre del lutas karmunderstyckets smygbräda och en lös fönsterbänk monteras på konsoler. Även sidostycken av smyg- bräder kan med fördel vinklas för att ge större ljusutbyte till rummet.

Ladda ned CAD-ritning

Fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, vertikalsektion

2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, vertikalsektion
2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, vertikalsektion

3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, vertikalsektion
3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, vertikalsektion

Ingående material

  1. Droppbleck.
  2. Fönsterbleck.
  3. Lockbräda/Lockläkt.
  4. Bottenbräda.
  5. Spikregel.
  6. Vindskydd.
  7. Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
  8. Värmeisolering.
  9. Invändig beklädnad.
  10. Drevning.
  11. Tätningslist.
  12. Fönsterbräda.
  13. Väggregel.
  14. Ångspärr.
  15. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  16. Invändig beklädnad.

Material

Väggreglar: lättreglar 45×220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Utvändig beklädnad: stående träpanel.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Spikläkt: konstruktionsvirke 34×70 mm, lutande översida.
Drevning: remsor av inplastad mineralull.
Tätningslist: bottningslist av EPDM-gummi eller motsvarande.

Utförande

Fönsterkarmen placeras i den värmeisolerade delen av väggen för att minimera verkan av köldbryggor. Ångspärren kläms mot drevningslist och skarvas vid behov i hörn. Smygfönsterbräda och smygbräder pressas mot fönsterkarm.

Ladda ned CAD-ritning

Fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, horisontalsnitt, rak smyg

2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, horisontalsnitt, rak smyg
2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, horisontalsnitt, rak smyg
3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, horisontalsnitt, rak smyg
3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, horisontalsnitt, rak smyg

Ingående material

  1. Utvändig beklädnad.
  2. Spikläkt.
  3. Tunn vertikal läkt för luftning.
  4. Vindskydd. ´
  5. Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
  6. Bakomliggande foderbräda.
  7. Drevning.
  8. Fönsterbleck.
  9. Värmeisolering.
  10. Ångspärr.
  11. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  12. Invändig väggbeklädnad.
  13. Väggreglar.
  14. Smygbräda.
  15. Fönsterbänk.

Material

Väggreglar: stående reglar, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Utvändig beklädnad: stående träpanel.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Smygbräda: 22 mm hyvlat virke med fals.
Drevning: remsor av inplastad mineralull.
Tätningslist: bottningslist av EPDM-gummi eller motsvarande.

Utförande

Ångspärren kläms mot drevningslist och skarvas vid behov i hörn. För att förbättra ljusspridningen till rummet vinklas den invändiga smygbrädan. Smygbrädan pressas mot karmsidostycket.

Ladda ned CAD-ritning

Fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i ett skikt – anslutning mot skalmur

2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i ett skikt – anslutning mot skalmur
2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i ett skikt – anslutning mot skalmur

3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i ett skikt – anslutning mot skalmur
3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i ett skikt – anslutning mot skalmur

Ingående material

  1. Murverk.
  2. Luftspalt.
  3. Yttre isolerskikt klädd med vindpapp, horisontell regel, alternativt distanshylsor.
  4. Droppbleck.
  5. Drevning.
  6. Tätningslist.
  7. Väggregel.
  8. Värmeisolering.
  9. Ångspärr.
  10. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  11. Invändig väggbeklädnad.

Material

Väggreglar: konstruktionsvirke 45×195-220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Utvändig beklädnad: murverk av tegel.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Drevning: remsor av inplastad mineralull.
Tätningslist: bottningslist av EPDM-gummi eller motsvarande.
Droppbleck, fönsterbleck: stålplåt eller kopparplåt.
Luftspalt: 30 mm.

Utförande

Fönsterkarmen förläggs i den värmeisolerade delen av väggen för att minimera verkan av köldbryggor. Övergången mellan murverk och den isolerade delen av väggen kläs in med plåtbeslag.

Ladda ned CAD-ritning


Bärande innervägg av konstruktionsvirke – principlösning

3D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke
3D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke

Ingående material

  1. Väggreglar av 45 mm konstruktionsvirke, centrumavstånd ≤600 mm.
  2. Invändig beklädnad av gipsskivor.
  3. Golvregel av 45 mm konstruktionsvirke.
  4. Kortling av konstruktionsvirke 45 mm.
  5. Spikregel av konstruktionsvirke 45×45 mm.
  6. Bandstål 50×1,0 mm som markerar bärande vägg, centrumavstånd 600 mm.

Tekniska data

Brandmotstånd: brandklass EI 30 för bärande vägg uppfylls i en vägg som består av 45×95 mm konstruktionsvirke med 12 mm beklädnadsskivor och stenull mellan skivorna.

Ljudisolering: för väggar i kontor och butikslokaler gäller kravet på ljudisolering mellan arbetsrum och rum utanför kontoret eller butiken, dock inte mellan trapphus eller korridor och arbetsrum: R’w ≥ 44 dB. För lägenhetsskiljande väggar i bostäder och i hotellrum, dock inte i sammanbyggda småhus, gäller: R’w ≥ 52 dB.

Råd och anvisningar

Den bärande väggen monteras tvärs golvbjälkarna, alternativt på golvbjälken, i dess längdriktning. Trävirke ska vid inbyggnad ha en fuktkvot på högst 18 %. Golvbeläggning eller undergolv ska ansluta mot golvreglarna så att golvet kan bytas utan att väggen behöver flyttas eller avlastas. För att markera att väggen är bärande och för att förstärka väggreglarna i veka riktningen innan beklädnadsskivorna monterats eller om de avlägsnas är det lämpligt att montera bandstål, centrumavstånd ≤ 600 mm, på reglarnas båda sidor. Under golvregeln monteras en stödregel – kortling – mellan golvbjälkarna i varje fack. Kortlingen vilar på spikreglar som monteras på golvbjälkarna. För att åstadkomma ljuddämpning mellan rummen är det lämpligt att till en tredjedel av bjälklagshöjden fylla utrymmet mellan reglarna med mineralull.

Bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot bottenbjälklag

2D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot bottenbjälklag
2D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot bottenbjälklag

3D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot bottenbjälklag
3D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot bottenbjälklag

Ingående material

  1. Väggregel.
  2. Golvregel.
  3. Syll.
  4. Fuktspärr.
  5. Spikregel 45×45.
  6. Undergolv.
  7. Värmeisolering.
  8. Kortling.

Material

Väggregel: konstruktionsvirke 45×95 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Golvregel: konstruktionsvirke 45×95 mm.
Syll: konstruktionsvirke, ≥ 45 mm.
Kortlingar: konstruktionsvirke 45 mm.

Utförande

Syll monteras med expanderande fästdon och med mellanlägg av fuktspärr mot underlaget. Kortlingar med samma dimension som golvbjälkarna monteras i varje bjälkfack längs innerväggens centrumlinje. För att markera den bärande väggen och för att staga väggreglarna i den veka riktningen, monteras stålband tvärs reglarna,
centrumavstånd < 600 mm, på båda sidor om väggen, bakom skivbeklädnaden.

Ladda ned CAD-ritning

Bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag

2D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag
2D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag

3D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag
3D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag

Ingående material

  1. Mellanbjälklag.
  2. Stegljudsisolering.
  3. Väggregel.
  4. Takregel/hammarband.
  5. Väggbeklädnad.
  6. Underlag av glespanel 22×70 mm med centrumavstånd < 400 mm.
  7. Takbeklädnad.

Material

Väggreglar: konstruktionsvirke 45×95 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Takregel: konstruktionsvirke 45×95 mm.
Väggbeklädnad: gipsskivor, spontad träpanel eller beklädnadsskivor.
Hörnprofil: vinkelprofil av plåt.

Utförande

För att markera den bärande väggen och för att staga väggreglarna i den veka riktningen, monteras stålband tvärs reglarna,
centrumavstånd ≤ 600 mm, på båda sidor om väggen, bakom väggbeklädnaden. Om väggbeklädnad i form av skivmaterial används är det lämpligt att först montera hörnprofiler som utgör skruvfäste för skivorna.

Ladda ned CAD-ritning

Källa: https://www.traguiden.se/konstruktion/konstruktionsexempel/vaggar/

Effektivare sortering kan ge bättre återvinning av textil

Effektivare sortering kan ge bättre återvinning av textil

I Sverige slänger vi i genomsnitt knappt åtta kilo kläder i soporna varje år. En hel del av dem skulle kunna återanvändas men än så längre saknas bra metoder, framför allt för återvinning i större skala. Men det pågår flera projekt för att ta fram sådana metoder. Ett av dem är projektet WargoTex Development som startade 2018 i Vargön utanför Vänersborg och ska pågå i två år.

– Mycket textil återanvänds inte därför att det saknas bra funktioner för sortering, säger Maria Ström, verksamhetsledare på Wargön Innovation som driver projektet.

Maria Ström,. verksamhetsledare Wargön Innovation.
Maria Ström,. verksamhetsledare Wargön Innovation.

Utvecklingsprojektet, som fått stöd av Energimyndigheten, samlar 25 samarbetspartner under ett tak. Bland dem högskolor, kommunala energibolag, välgörenhetsorganisationer, återvinningsföretag och klädkedjor.

– Vi vill förstå hur man kan sortera textilierna mer effektivt. Vi har fått lokaler med en processhall där vi ska testa olika saker. Vi har fem demoprojekt, bland dem ett som tittar på robotteknik och ett som håller på med industriell redesign, säger Maria Ström.

Behövs industriell kapacitet

Projektet kom enligt henne till därför att flera olika aktörer inom återvinning hade nya idéer om vad man kan göra med uttjänt textil, men de hade insett att det i Sverige saknas industriell kapacitet för textilsortering.

– Vi såg en lucka just i sorteringsfunktionen. Om ett stort företag ser att de skulle kunna göra en produkt med återvunnen textil, då kanske de vill ha 10 000 ton på ett år, men den volymen finns inte framme i dag, säger hon.

I sorteringen gäller det att skilja ut de textilier som kan återanvändas – till exempel klädesplagg –  från de uttjänta som ska återbrukas, det vill säga förvandlas till ny textilråvara eller annan råvara.

Råvaran måste sorteras

– Får man in en stor hög med textilier kan där finnas allt från urtvättade barntröjor till Armanikostymer. Det pågår många projekt inom det här området, det finns till exempel minst två svenska projekt som arbetar med att separera bomull och polyester. Men allt kräver att det finns en sorterad råvara, säger Maria Ström.

Kläder återvinning textilsortering
I stället för att brännas kan de begagnade plaggen återanvändas eller återvinnas. Foto: Jerry Lövberg

Det finns många aktörer som arbetar med återvinning och återbruk av textilier på olika sätt. Därför är det så många olika samarbetspartner med i projektet i Vargön – alla kan bidra med sina erfarenheter och kunskaper.

– Vi behöver också utveckla textilinsamlingen. Andra länder, som Tyskland, Frankrike och våra nordiska grannländer samlar in mer än vi. Alldeles för mycket textil slängs fortfarande, säger Maria Ström.

”En utmaning för oss som medborgare”

Hon framhåller att vi i Sverige har en hög konsumtion av kläder.

– Mycket blir bara liggande, ibland utan att man ens tagit bort prislappen. Det här är en utmaning för oss som medborgare – att handla mer second hand, vara rädda om våra kläder, lämna ifrån oss det vi inte använder.

Design- och konstruktionsuppgift:
(Kurser: Design 1, Konstruktion 1, Teknik 1, Uppfinnarresan)

Uppfinn en fungerande klädsorteringsmaskin.

  • Vad behöver maskinen kunna göra? Förklara och beskriv sorteringsprocessen steg för steg.
  • Skapa en funktionsbeskrivning som förklarar hur sorteringsanläggningen eller din maskin fungerar och vilka delar den består av.
  • Designa, skissa, rita och konstruera en modell eller prototyp.

—————————————————————————————————————-

Se en presentation om Textilåtervinningens miljönytta och utmaningar: resursanvändning och kemikalier. http://wasterefinery.se/media/2017/04/2-Textil%C3%A5tervinningens-milj%C3%B6nytta-och-utmaningar.pdf


Stomsystemets uppbyggnad i byggnader

Stomsystemets uppbyggnad i byggnader

Vad ska vi lära oss inom detta? (i kursen Konstruktion 1)

  • Några vanliga konstruktionsmaterial och konstruktionselement för byggnation
  • Element i den bärande stommen och några olika konstruktionsexempel
  • Faktorer att beakta vid val av bärande stomsystem
  • Tre metoder att dimensionera en bärande konstruktion.
  • Några beräkningar av laster

Stomsystemets uppbyggnad vid byggnation

Den bärande konstruktionen kan ofta delas in i en primär- och en sekundärstomme.
Stomsystemet i en byggnad har till uppgift att göra byggnaden stabil och hållbar för alla yttre belastningar som t ex vind och snölaster. Givetvis behöver man även ta hänsyn till de ingående materialens egenvikt vid dimensionering av stommen.

Den primära konstruktionsstommen är den som primärt för ned lasterna till grunden.

Den sekundära konstruktionsstommen utgörs av konstruktionselement vars uppgift är att föra över lasterna till primärkonstruktionen.

Figuren visar stomsystemet för en hallbyggnad.

Primärstommen utgörs av takbalkar, gavelbalkar, huvudpelare och gavelpelare.
Till primärstommen räknas också eventuella vindförband i väggar och tak samt takplåten om denna används som stabiliserande skiva.

Till sekundärstommen räknas takplåt, takåsar, väggplåt och väggreglar, vilka även kan kallas sekundärkonstruktioner.

Vanliga konstruktionsmaterial och konstruktionselement för byggnation

I Sverige är det vanligaste materialet i byggnaders stommar olika typer av trä.
För småhus utgör oftast både primär- och sekundärstommen träkonstruktioner eller en kombination av trä och stål.
I större fastigheter med flera våningar, som flerbostadsfastigheter eller kontorsfastigheter, så utgörs den bärande primärstommen oftast istället av stålbalkar eller betong för att klara av att bära de betydligt större lasterna som en stor och hög byggnad belastas med. Intresset för att även bygga primärstommen i flervåningshus av trä har dock på senare år ökat pga miljö- och klimatskäl, vilket vi kommer studera ett antal exempel på.

De icke bärande innerväggarna som delar in de olika rummen i lägenheterna och lokalerna brukar vara konstruerade av träreglar eller stålreglar och gipsskivor.

Konstruktionsexempel för väggar av trä

Yttervägg – generella lösningar

Ytterväggen ingår vanligen i byggnadens stomme. Den byggs oftast upp med regelverk såväl när det gäller bärande som icke bärande ytterväggar. Även korslimmat trä, KL-trä förekommer som stommaterial, särskilt i flervånings trähus.

Yttervägg med liggande panel

3D-ritning av yttervägg med liggande panel

Ingående material

  1. Liggande panel.
  2. Spikläkt.
  3. Luftspalt/kapillärbrytande spalt.
  4. Vindskydd.
  5. Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
  6. Vertikal väggregel.
  7. Värmeisolering.
  8. Ångspärr.
  9. Horisontell väggregel, så kallat installationsskikt.
  10. Invändig väggbeklädnad.

Material

Spikläkt: läkt 34×45 mm, sort G4-3 eller bättre..
Vertikal och horisontell väggregel: konstruktionsvirke 45 mm.
Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Invändig beklädnad: beklädnadsskivor eller träpanel.

Liggande profilerad panel av trä utomhus: tjocklek ≥ 22 mm, bredd <113 mm (täckande bredd). Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8 för bräder < 32 mm, varmfözinkad trådspik 100-3,4 för bräder ≥ 32 mm.

yttervägg med liggande panel
Bild 1. Liggande panel skarvas genom att panelbräder kapas vinkelrätt och monteras dikt an mot varandra. Spikhålen förborras och bräderna skråspikas, alternativt används självborrande panelskruv. Skarvar bör fördelas jämnt över fasadytan.

Lättbalkar och lättreglar

Lättbalkar och lättreglar är goda exempel på hur olika trämaterial kan kombineras i en produkt.

Vanligast är balkar och reglar med I-format tvärsnitt. Dessa är optimerade för böjbelastningar. I flänsarna som ska kunna ta upp tryck- respektive dragkrafter används konstruktionsvirke eller LVL (Laminated Veneer Lumber). I livet, vars främsta uppgift är att ta hand om skjuvkrafter, används olika slags skivmaterial. I Sverige används företrädesvis träfiberskiva medan OSB (Oriented Strand Board) dominerar i Nordamerika. I-balkar introducerades i Sverige i mitten av 1970-talet som ett alternativ till konstruktionsvirke. I-balkar kan fås med större balkhöjder än vad som är möjligt med massivt virke. I-balkarna har också fördelen att vara lätta och förhållandevis formstabila. I Nordamerika ersätter I-balkar massivt trä i allt större utsträckning.

För användning och dimensionering hänvisas till tillverkarens anvisningar och produktinformation. Lättreglar och lättbalkar ska vara CE-märkta.

Källa: https://www.traguiden.se/konstruktion/konstruktionsexempel/vaggar/

Svenskutvecklad process revolutionerar textilåtervinning

Svenskutvecklad process revolutionerar textilåtervinning

​Uppdatering 2020-02-04:
Enormt gensvar på Södras nyhet om lösning för återvinning av textilier!

När Södra i slutet av oktober presenterade sin världsunika lösning för textil återvinning – OnceMore™ lät inte reaktionerna vänta på sig. Det blev ett omedelbart genomslag och timmarna efter nyheten släppts strömmande förfrågningar in från hela världen.
– Vi trodde att det skulle vara en stor nyhet men blev nog ändå lite chockade över gensvaret. Det visar vilket enormt intresse det är i återvinningsfrågan, säger Helena Claesson, projektledare Södra.
https://www.bioinnovation.se/nyheter/genombrott-for-sodra-med-textilatervinning-i-industriell-skala/
Skogindustrikoncernen Södra, som även är Sveriges största skogsägarförening, har tagit fram en ny metod för att återvinna fibrer från blandmaterial för att tillverka nya textilier.

Flera miljoner ton textilier slängs varje år. Mycket på grund av det inte har funnits någon effektiv teknik för återvinning av textilier i stor skala. En utmaning kring att lyckas med en sådan process ligger i alla materialblandningar som först behöver kunna separeras från varandra.

Men nu meddelar Södra att de har nått ett genombrott i att återvinna textilier som är gjorda av blandmaterial. Med hjälp av ny teknik kan bolaget i industriell skala separera polyester från bomull, viskos eller lyocell. De uppdelade fibrerna kan sedan användas för att tillverkning av nya kläder.

– Det speciella är att vi kan ta hand om blandmaterial och inte har några begränsningar i polyesterhalten. Vi jobbar redan i industriell skala och behöver inte bygga någon ny fabrik utan kan justera befintliga anläggningar, säger Helena Claesson i en kommentar till DI, som har lett projektet på Södra.

Produktionen kommer att starta på en låg nivå om 30 ton under innevarande år. Men målsättningen på sikt är att komma upp i 25 000 ton textilier för inblandning i massatillverkningen. Enligt Södra själva är detta ett världsunikt genombrott, vilket kan göra det möjligt att mer textilier återvinns i stället för att gå till förbränning i framtiden. 

Bakgrund:
I slutet av 2017 presenterades en världsunik återvinningsprocess för textilier – Blend Re:wind. För första gången finns nu en metod som lyckas ta till vara på både bomullen och polyestern från tyg med polyester/bomullsfiberblandning. Processen har tagits fram inom forskningsprogrammet Mistra Future Fashion av forskare vid Chalmers och RISE tillsammans med skogsindustriföretaget Södra.

Denna revolutionerande process är resultatet av sex års forskning och är avgörande för storskalig kommersialisering och framtida produktion av återvunnet tyg.

Att återvinna textil till textil i god kvalitet och känsla är en komplex uppgift. Kläder består av olika material och fiberblandningar, och för att kunna återvinna dem krävs utveckling av nya teknologier och innovationer. Idag uppskattas den globala återvinningen av textil tillbaka till textil vara nästintill obefintlig. Majoriteten av uttjänta kläder förbränns eller läggs på deponi. Textilavfall är därför en outnyttjad resurs för modeindustrin som är i stort behov av mer hållbara materialalternativ.

Blend Re:wind-processen har tagits fram inom forskningsprogrammet Mistra Future Fashion av forskare vid Chalmers och RISE tillsammans med skogsindustriföretaget Södra. Bomull- och polyesterfibrer separeras i en kemisk process och frigörs till tre rena produkter; bomull och polyesterns två byggstenar, en i fast och en i flytande form. Bomullen återvinns sen till nya viskosfilament av hög kvalitet och polyestern kan åter byggas upp till nya starka fibrer. Detta ger cirkulära produktströmmar och innebär att vi kommer närmare lösningen att sk ”close the loop” för textil.

Huvudfokus har varit på återvinning av bomull och att producera nya högkvalitativa viskosfilament från den återvunna bomullen. Bomull är en naturlig cellulosabaserad råvara, med hög miljöbelastning. Därför är det viktigt att så mycket som möjligt återanvända och återvinna denna unika fiber som naturen framställer. Projektet har letts av Dr Hanna de la Motte som förklarar:

– De olika fibrerna i tyget måste separeras innan de återvinns. Polyestern som är en syntetisk fiber är generellt enklare att hantera än de komplexa naturliga bomullsfibrerna, men tack vare nationell spetskunskap inom cellulosakemi har vi hittat en lösning som även tar till vara på bomullen. Därför är vår separationsprocess, med cirkulära lösningar för båda materialen, ett viktigt bidrag till de framtida globala systemen för textilåtervinning. Det behövs för att kunna möjliggöra cirkularitet för mode och textilier.

Ett gediget doktorandarbete av Dr Anna Palme ligger till grund för utvecklingen. Att förstå hur bomull påverkas av slitage har varit A och O i projektet och därför har hon gjort omfattande studier av slitna lakan från sjukhus innehållande bomull och polyester. Från den bomull som utvunnits ur de slitna lakanen har därefter fina viskosfilament kunnat framställas.

En stor fördel med Blend Re:wind-processen är att separationen tar hänsyn till befintliga industrier. Målet har hela tiden varit att integrera med befintlig skogs- och kemiindustri eller andra återvinningsinitiativ. Anna Palme förtydligar:

– Viskosen har samma kvalitet som filament gjorda av kommersiell dissolvingmassa från skogsindustrin och som används i viskosproduktion. Det innebär att materialet förhoppningsvis enkelt kan integreras i dessa processer. Den separerade polyestern kan polymeriseras till hög kvalitet och är lämpliga för integration i befintlig industri. Här finns redan etablerade samarbeten med industriaktörer och experiment utförs.

– Separationen använder kemikalier som redan idag nyttjas i både skogs- och viskosindustrin, vilket därför underlättar möjliga integreringar, detta för att minimera både miljömässiga och ekonomiska kostnader. Att gå från labb till uppskalning är dyrt och är därmed vår största utmaning just nu. Med möjlighet att integrera processen i befintlig industri hoppas vi kunna hantera denna utmaning bra.

Ett annat viktigt krav har varit att Blend Re:wind ska ha en bra miljöprestanda. Forskningsprogrammet Mistra Future Fashion handlar framförallt om att finna lösningar som ger en hållbar modeindustri. Separationsprocessen uppfyller dessa krav främst genom att vara vattenbaserad och består av vanliga, billiga bulkkemikalier och en katalysator.

Framtiden för textilåtervinning ser mer ljus ut än någonsin. Det genomförs forskning och global utveckling som aldrig förr. Hanna de la Motte berättar:

– Det tog sex år att komma till denna punkt då vi ser lovande resultat i vår process för framtida textilåtervinning. Men vi är inte ensamma, det finns många briljanta återvinningsinnovationer och framtiden behöver mer forskning inom området. Gällande Blend Re:wind är vår bedömning är att den har stor potential på den globala marknaden i framtiden.

Kontakta för mer information:

Dr Hanna de la Motte, temaledare Mistra Future Fashion och forskare vid RISE Research Institutes of Sweden, hanna.delamotte@ri.se

Sigrid Barnekow, Programchef, Mistra Future Fashion, +46 703955468, sigrid.barnekow@mistrafuturefashion.com

Fakta om Mistra Future Fashion

Mistra Future Fashion är ett forskningsprogram om hållbart mode, och undersöker hur dagens modeindustri och konsumtion kan bli hållbar. Vägledda av principerna för cirkulär ekonomi, arbetar programmet tvärvetenskapligt och involverar 50+ partners från hela ekosystemet för mode. Med ett unikt systemperspektiv kombineras nya metoder för design, produktion, användning och återvinning med relevanta aspekter som nya affärsmodeller, politik, konsumentbeteende, livscykelanalys, systemanalys, kemi, teknik mm. Forskningsstiftelsen MISTRA är initiativtagare och primär finansiär för åren 2011-2019. Läs mer på www.mistrafuturefashion.com

FAKTA om Blend Re:wind processens innehåll:

Högkvalitativa återvunna filament: Huvudfokus har varit på återvinning av bomull och att producera nya högkvalitativa viskosfilament från den återvunna bomullsströmmen, vilket är avgörande för vidare industriell bearbetning mot återvunnet tyg.

Framgångsrik fullständig återvinning av polycottonblandningar med rena produktflöden och med högt materialutbyte: Viskosfilament har framgångsrikt

erhållits från den bomull som utvunnits från slitna polycottonlakan. Filamenten har samma kvalitet som filament gjorda av kommersiell dissolvingmassa som används i kommersiell viskosproduktion. Den separerade resten från polyester, polyestermonomerer, kan polymeriseras till polyester av hög kvalitet. Dessa monomerer är lämpliga för integration med befintliga kemikalieprocesser – här är samarbete med industriaktörer redan etablerat och experiment utförs.

God genomförbarhet med befintliga industriprocesser: En stark fördel med Blend Re:wind processen är att separationen tar hänsyn till befintliga industrier, och målet är integration med befintlig skogs- och kemisk industri eller återvinningsinitiativ. Separationen använder kemikalier som redan används i den svenska skogsindustrin och i viskosindustrin för att underlätta möjliga integreringar.

Stark miljöprestanda: Det är en lämplig separationsprocess eftersom den är vattenbaserad och använder endast vanliga, billiga bulkkemikalier och en katalysator.

Om forskningen och Blend Re:wind processen:

Blend Re:wind initierades 2011 och har utvecklats inom det svenska Mistra Future Fashion av parterna Chalmers Tekniska Högskola, RISE Research Institutes of Sweden och Södra.

Arbetet har letts av Dr Hanna de la Motte, temaledare för tema 4, Återvinning, inom Mistra Future Fashion och forskare vid RISE. Hennes kompetens ligger inom cellulosakemi och kemisk återvinning av textil där hon är en internationellt erkänd expert. Andra nyckelpersoner involverade är Dr Anna Palme, forskare och ansvarig för den tekniska utvecklingen på Chalmers och Dr Harald Brelid vetenskaplig rådgivare från Södra.

Projektets budget är 6 miljoner kr och har finansierats inom Mistra Future Fashion med medel från forskningsstiftelsen MISTRA, kompetensplattformen Cirkulär Ekonomi på RISE, samt in-kind bidrag från involverade partners.

Projektet har bidragit med ny grundläggande kunskap inom kemisk textilåtervinning och med flertalet vetenskapliga publikationer:

Avhandlingar

Recycling of cotton textiles: Characterization, pretreatment, and purification

Doctoral thesis by Anna Palme, Department of Chemistry and Chemical Engineering, CHALMERS UNIVERSITY OF TECHNOLOGY Gothenburg, Sweden, 2017, http://publications.lib.chalmers.se/publication/246506

Separation for regeneration – Chemical recycling of cotton and polyester textiles

Master’s thesis by Stina Björquist, UNIVERSITY OF BORÅS, Faculty of Textiles, Engineering and Business, Sweden, 2017

Towards Recycling of Textile Fibers – Separation and Characterization of Textile Fibers and Blends

Master’s thesis by Anna Peterson, Department of Chemistry and Chemical Engineering , CHALMERS UNIVERSITY OF TECHNOLOGY Gothenburg, Sweden 2015

Scientific article

Palme, A., Peterson, A., de la Motte, H. et al. Development of an efficient route for combined recycling of PET and cotton from mixed fabrics. Textile Clothing Sustainability (2017) 3: 4. https://textclothsustain.springeropen.com/articles/10.1186/s40689-017-0…

Resultaten har också belönats med flertalet utnämningar:

Renova miljöstipendium 2017

Delas ut årligen och syftar till att stimulera forskning inom miljö- och återvinningsområdet.

Till Anna Palme – Annas forskning handlar om att återvinna textilier av blandmaterialet polyester/bomull, ett material som bland annat används i lakan för sjukhus. Blandtextilier av polyester och bomull ska inte slängas utan återvinnas till nya textilier! Det är målet för Anna Palmes forskning.

– Återvinning försvåras av att textilier görs i en mängd olika material, som dessutom ofta blandas, säger Anna Palme, doktor vid institutionen för skogsindustriell kemiteknik vid Chalmers. http://www.mynewsdesk.com/se/renova/pressreleases/forskning-om-textilaa…

Young Investigator Award 2017for 5th EPNOE International Polysaccharide Conference in Jena

Till Anna Palme – Recovery of cotton cellulose from polyester/cotton mixed textiles

“For excellent research as reviewed by the scientific and programme committees and presented at the 5th EPNOE conference 2017”

Textilias miljöstipendium 2017

Till Stina Björquist – Separation for regeneration: Chemical recycling of cotton and polyester textiles

TIS-projekt Oceanhamnen

TIS-projekt Oceanhamnen

Drönarfoto över Oceanhamnen och Pixlapiren 22 januari 2020

Det händer mycket i Oceanhamnen i Helsingborg nu.
Oceanhamnen är första etappen av stadsutvecklings-projektet H+ i Helsingborg som fram till år 2035 ska omvandla en miljon kvadratmeter gammalt hamn- och industriområde till de fyra stadsdelarna Oceanhamnen, Universitetsområdet, Husarområdet och Gåsebäck och ge plats för 10 000 nya invånare. Syftet är att skapa framtidens smarta hållbara stad och då behöver vi självklart involvera eleverna på Innovationsgymnasiet i Helsingborg!

Alla viktiga projekt behöver en flygande start!
Först ut på bollen är teknikeleverna i årskurs 2 (TE18DP) som läser Design, Konstruktion, CAD och produktutveckling som, förutom att skapa 3D-ritningar med inredningsförslag till blivande bostadsrätter, kontor och hotell, även kommer bygga fysiska 3D-modeller av de nya bostäderna. Teknikeleverna i årskurs 1 (TE19) är också med i projektet och kommer jobba med fasadritningar och bygga skalenliga modeller av fastigheternas fasader inom kursen Teknik 1.
TE18DP ska även designa och konstruera förslag på smarta, kompakta och mobila modulära studentbostäder av återbruksmaterial.
Som en naturlig del i projektet väver vi in innovativa tekniska lösningar för smarta hem, intelligenta byggnader med lokal energiåtervinning och system för användarcentrerad feedback i syfte att minska varje individs energi- och vattenförbrukning och avfallsmängd. För de projekt och produktidéer som rör IoT (Internet Of Things) och digitala lösningar kommer våra elever (TE18IM) som läser Dator- och Nätverksteknik, Programmering, Webbutveckling och certifieringskursen Cisco IoT Fundamentals Connecting Things involveras.
Genomgående för uppdragen är tillämpning av principer för hållbar design och användandet av moderna professionella digitala design- och konstruktionsverktyg som Blender, Sketchup, Fusion 360, Meshroom, Autodesk Revit, Unity, Unity Reflect samt 3D-skrivare och återbruksmaterial för att skapa skalenliga fysiska modeller.
Under våren kommer natureleverna (NA19), som en del av projektet ”TIS-Tema Vatten”, titta närmare på den nya innovativa vattenreningsanläggningen Reco Lab (se mer info nedan) som är en modell för framtidens avloppssystem som håller på att byggas i Oceanhamnen.

Oceanhamnsområdet är just nu en inhägnad byggarbetsplats där förvandlingen till en levande stadsdel med de första 450 bostäder pågår för fullt så att de första invånarna kan flytta in redan nästa år. Här byggs också restauranger, handelsyta och Oceanhamnen Waterfront Business District, ett nytt affärsdistrikt med 32 000 kvadratmeter nya kontor. Området får endast besökas av behörig personal med ID06 passerkort, så vi har inte möjlighet att gå dit och göra fältstudier på nära håll med eleverna. Så för att få en inblick i hur arbetsprocesserna och bygget fortskrider får vi ta till andra kreativa metoder. I första hand söker vi samarbeten med de aktörer som är inblandade i olika delar av Oceanhamnen-projektet.

För att få lite perspektiv på projektet, fågelperspektiv alltså, så lyfte jag blicken och flög runt ett par varv och kollade in hur området ser ut idag, den 22 januari 2020.
Här nedan är ett litet filmklipp med en helikoptervy över området som vi kommer ha under luppen de närmaste månaderna.

För att få en känsla för hur det är tänkt att se ut när Oceanhamnen är färdigbyggd så är en 3D-visualisering med realistisk rendering ett bra och kraftfullt verktyg. Här nedan får du en förhandstitt i 3D på den nya stadsdelen som håller på att växa fram med ett spektakulärt läge vid havet, ett stenkast från Helsingborgs centralstation. För att skapa en sådan film kan man t ex använda programvaran Blender 2.81 som vi börjat använda i kurserna Design, Konstruktion och Cad.

Välkommen till Oceanhamnen – 3D visualisering (3:05)

Digitalisering möjliggör nya innovativa arbetssätt
Om man vill gå ett steg längre och erbjuda en interaktiv upplevelse så att besökaren själv kan navigera runt i 3D-miljön så kan man istället lägga in de 3D-objekt man skapat i t ex Fusion 360 eller Sketchup, i spelutvecklingsmiljön Unity, som vi använt i undervisningen i Programmering. I Unity kan man även skapa en interaktiv VR- eller AR-upplevelse. Med Unity Reflect kan man sedan koppla samman konstruktionsritningarna och projektplaneringsverktygen och följa hela byggprocessens alla olika steg i VR från en annan plats, eller med hjälp av AR-teknik se hur byggnaden steg för steg kommer att byggas upp precis där du står, trots att det ännu inte är klart. Det är som att i realtid kunna se in i framtiden, in genom väggar eller tillbaka till hur någonting såg ut innan.

Unity Reflect gör konstruktionsdokument och ritningar digitalt tillgängliga på byggarbetsplatsen i realtid via AR.

Här kan du se var byggherrarna bygger

Det är totalt sex byggherrar som ska bygga bostäder i den nya stadsdelen. Vi vill gärna samarbeta med dem på olika sätt inom ramen för de kurser eleverna läser, men även för SYV (Studie- och Yrkes-Vägledning). Det kan t ex handla om studiebesök, intervjuer, designuppdrag eller praktikplatser.
Kartan härunder visar var de ska bygga, och länkarna går till mer information om dem och deras projekt.

 Kartan visar var det ska byggas bostäder i oceanhamnen
Översiktskarta över Oceanhamnen med markeringar för placeringen av de olika byggherrarnas bostadsfastigheter.

Vid havet, mitt i centrum

Oceanpiren är en del av Oceanhamnen, ett nytt spännande bostadsområde mitt i Helsingborg. På bästa läge, längst ut på piren, bygger vi 69 bostadsrätter om 1-4 RoK – Brf Oceanpiren. Här bor du på första parkett vid havet, i hjärtat av stadsdelen, i ljusa, välplanerade bostadsrätter som är byggda för en hållbar livsstil. Samtidigt om vi uppför Brf Oceanpiren bygger vi fyra radhus i townhouse-stil. Vi kallar dem Oceanvillorna. De har både hållbarhetstänket och den magnifika havsutsikten gemensamt med Brf Oceanpiren.

Brf Oceanpiren

För mer information om Brf Oceanpiren se oceanpiren.se, den interaktiva presentationssidan för de olika bostadsobjekten eller de två faktabladen (pdf) för hus 1 och hus 2.

Interaktiv presentationssida för de olika bostadsobjekten.

Design-, konstruktions- och CAD-uppgifter till TE18DP
Här är en lista på exempel på arbeten och uppdrag som eleverna ska jobba med. Mer utförliga och detaljerande instruktioner ges under lektionerna, men de olika uppgifterna publiceras också på sidorna Designuppgifter för TE18DP och Konstruktions- och CAD-uppgifter för TE18DP.

  • Skapa en CAD-ritning på en av lägenheterna i Brf Oceanpiren. Utgå från planritningen.
  • Skapa ett komplett inredningsförslag till lägenheten.
  • Skapa konstruktionsritningar av väggsektioner, tak och golv i minst två olika material.
  • Skapa en materiallista och kostnadskalkyl för de ingående konstruktionselementen.
  • Gör hållfasthetsberäkningar och riskanalyser
  • Jämför materialalternativen med hänsyn till kostnad, hållfasthet, hållbarhet, miljöpåverkan, klimatavtryck och möjlighet till återvinning (livscykelanalys).

Oceanvillorna

De townhouse-inspirerade Oceanvillorna är Oceanpirens mest fulländade boende med spektakulära solnedgångar och en magnifik havsutsikt

https://public.wec360.se/midroc/oceanhamnen/a-1003/index.html

World Trade Center Helsingborg

World Trade Center Helsingborg i Oceanhamnen ska bli mötesplatsen för entreprenörer, scale-ups, etablerade företag och affärs- och helgresenärer.

MP_kontor_99493_WTC Oceanhamnen_Bröderna Pihls gränd_västerbild ([3149][@[resize:5200,2930][crop:34,0,5021,2919][autoorient:][background:%23ffffff][quality:80][strip:][extension:jpg][id:7]]).jpg
World Trade Center med Scandic Hotel Helsingborg på Bröderna Pihls gränd

WTC Helsingborg blir en kontors- och hotellfastighet som kommer bli ett landmärke i Helsingborg. Med sina fjorton våningar precis vid hamninloppet ger den dig närkontakt med sundet, båtarna och kontinenten. Här kommer finnas gemensam service som reception och konferensavdelning. Gym, relax, dusch- och omklädningsrum. Restaurangen med uteservering vid vattnet och takterasser är ytterligare fördelar som berikar både arbets- och privatliv. I källaren planeras för cykelgarage med möjligheter till reparationer och en laddstation för elcyklar.    

Fastighet är ritad av Juul Frost Arkitekter, men byggherren Midroc välkomnar kunderna tidigt in i processen för att kunna påverka lokalens utformning så att den passar verksamheten bäst. Att vara med och arbeta med förslag på lokalernas utformning kan vara ett bra elevprojekt!
Juul Frost Arkitekter är förövrigt experter på design av campusområden och studentbostäder, och hur man kan integrera dem i städer.

Läs mer om World Trade Center Helsingborg på följande länkar:
https://www.midroc.se/fastighetsutveckling/ny-lokal/nybyggnadsprojekt-lokaler/helsingborg-world-trade-center/

https://www.wtcmalmolundhelsingborg.se/fastigheter-och-lokaler/vara-fastigheter/helsingborg/broderna-phils-grand/

Se en typskiss på en kontorslokal i WTC:
https://www.wtcmalmolundhelsingborg.se/globalassets/lime/documents/483701-pdf-document.pdf

Oceanhamnen får ett innovativt nytt avloppssystem – Reco Lab med Tre Rör Ut

Innovativt avloppssystem i Oceanhamnen kräver nytänk (2:13)

Oceanhamnen kommer få en helt ny typ av klimatsmart avloppssystem med värmeåtervinning och lokalt producerad biogas. Varje fastighet ansluts till tre separata rör, ett för matavfall, ett för gråvatten och ett för svartvatten. Detta innovativa avloppssystem kräver att ingenjörerna tänker utanför boxen. I filmklippet ovan berättar VA-ingenjören Peter Winblad på Nordvästra Skånes vatten och avlopp, NSVA, om utmaningarna.

Reco Lab – en testbädd och showroom för framtidens källsorterande avloppssystem

Reco Lab kommer att bidra till att utveckla det världsunika systemet Tre Rör Ut för insamling och hantering av mat- och toalettavfall i fastigheterna på Oceanpiren i stadsdelen Oceanhamnen i centrala Helsingborg.

På uppdrag av NSVA har entreprenörföretaget NCC upphandlat det nederländska företaget Landustrie och det svenska företaget EkoBalans Fenix AB för att installera processteg i det unika Reco labs utvecklingsanläggning. Reco lab, som är en del av Öresundsverket i Helsingborg, ska behandla det källsorterade avloppet från Helsingborgs nya stadsdel, Oceanhamnen. Avloppshantering har en naturlig roll att spela i den cirkulära ekonomin då mycket av våra essentiella resurser, som vatten, näringsämnen och organiskt material passerar igenom stadens avlopp.

Det källsorterande avloppet innebär en reningsprocess med kraftigt ökad resursåtervinning. Miljövinsterna är flera:

  • ökad biogasproduktion
  • ökad näringsåtervinning
  • effektiv värmeåtervinning
  • mer energieffektiv läkemedelsrening
  • minskad klimatpåverkan
  • möjligheten för vattenåtervinning 

    Reco Lab planeras att vara färdigbyggt och driftsatt våren 2021 och inkluderar även ett showroom för utbildning samt en testbädd för teknikutveckling.
    Studiebesök hos NSVA för natureleverna (NA19) är planerat till maj 2020.
    Eleverna i NA18 borde också studera Reco Lab som en del av biologi- och kemikurserna, i synnerhet de som valt inriktningen mot natur och samhälle.

Bilder på bygget av Oceanhamnen

Bilder från fältstudie vid Oceanhamnen och Pixlapiren 2020-01-22 med drönaren DJI Spark:

Drönarvy | Helsingborg Oceanhamnen 2019-02-24 (Helsingborg då & nu)