IT-standarder inom skolväsendet

Ett stort problem inom skolans värld är att olika IT-system inte fungerar tillsammans eller att en massa information behöver läggas in flera gånger i olika system eftersom de inte automatiskt kan dela information mellan sig.
Det beror oftast på att det saknas smarta och enhetliga sätt att definiera den information som systemen ska hantera eller hur kommunikationen mellan olika system ska ske.
För att lösa sådana problem brukar man ta fram och sedan hålla sig till standarder.
Nu har Sverige äntligen fått igång ett arbete som syftar till att definiera vilka IT-standarder som är av relevans för skolan.

Tillsammans med Skolverket, SIS, flera huvudmän och i samband med ett Vinnova-finansierat projekt om standarder för datadrivna processer, har Swedish Edtech Industry påbörjat ett arbete att ta fram en lista över de standarder och rekommendationer som finns och som är aktuella för att skapa ett säkert, effektivt, kvalitativt digitalt ekosystem för det svenska skolväsendet.
En kort sammanfattande information om detta arbete och vad standarder innebär kan läsas nedan. Men för mer information och för löpande aktuell information om arbetet rekommenderas läsning direkt från ursprungskällan på Edtechkartan.se.
Edtechkartan.se som lanserades hösten 2018 är en systemkarta över det svenska edtech-landskapet med inriktning på skolväsendet. Det är en interaktiv och lättanvänd digital systemkarta som löpande kommer att hållas uppdaterad. Kartan tar utgångspunkt i skolans och skolhuvudmannens verksamhetsprocesser och utifrån dessa verksamhetsområden mappas leverantörer in som idag har lösningar för att stödja processen. Det har hittills inte funnits en mer detaljerad bild över det komplexa digitala ekosystemet som utbildningssektorn utgör.

Interoperabilitet och it-standarder

Alla dessa standarder

Kravställ för interoperabilitet, kravställ standarder! En enkel uppmaning, men inte lika enkel att genomföra. Begreppet standard tolkas på olika sätt och det är viktigt att peka på vad vi menar och vad skillnaderna är. Det finns nationella och internationella standarder, det finns rekommendationer som i princip anses vara standarder men med olika “dialekter”(där rekommendationerna tolkas och används på olika sätt). Vi är alla överens om behovet av att etablera standarder, göra dem vedertagna för ett kvalitetssäkrat digitalt ekosystem, för ett ett säkert och effektivt informationsflöde, för interoperabilitet. Men om standarder inte beställs, så testas och implementeras de inte. Man ska också vara medveten om att standarder blir gamla och det finns risk för cementering av it-miljöerna. Alltså behöver vi alla hela tiden vara uppmärksamma, föra dialog och tillsammans se till att de standarder som finns är aktuella.

Det är också viktigt att inte blanda ihop vad som är en standard och vad som är en faktisk lösning. En standard beskriver och definierar. En lösning levererar (och det finns således alltid en leverantör bakom).

I december 2019 etablerades ett nationellt forum för arbetet med standarder: Forum för informationsstandardisering i skolväsendet. Ett forum Skolverket ansvarar för, i samverkan med olika aktörer, däribland Swedish Edtech Industry.

Vad är egentligen en “standard”?

En teknisk standard är en specifikation av ett format som tas fram, förvaltas och tillhandahålls av en standardiseringsorganisation, men en standard kan också vara en överenskommen definition av ett begrepp eller ord (klass, grupp o.s.v.). Standarder utvecklas vanligen genom frivilliga överenskommelser. Ett givet format kan vara erkänt av fler än en organisation och det finns format som inte erkänts av någon standardiseringsorganisation.

SIS, Svenska institutet för standarder, definierar begreppet standard så här:

En standard är en smart gemensam lösning på ett återkommande problem. Syftet med standarder är att skapa enhetliga och transparenta rutiner som vi kan enas kring.

Standarder kopplat till lärande, kommer ofta i paket med olika delar och är mer eller mindre heltäckande. Det finns olika organisationer som arbetar med olika former av “standardpaket”:

– ISOInternational organization för standardization. Levererar internationella standarder, där delar kan användas och andra anpassas enligt lokala (nationella) behov inom specifika områden.

– SIS, Svenska institutet för standarder. Arbetar i tekniska kommittéer där standarder tas fram kopplat till olika områden, varav TK450 är en kommitté med fokus på standarder för it och lärande. I TK450 ingår flera olika arbetsgrupper där en arbetsgrupp t.ex. tagit fram SS12000, en annan EMIL (Education Information Markup Language). Speglar det internationella arbetet i ISO och gör nationella anpassningar.

– IMS Global Learning Consortium – levererar olika rekommendationer som sedan tolkas och anpassas. Ibland brukar man säga att IMS rekommendationer har olika “dialekter”. Ett exempel är IMS LTI (Learning Tools Interoperability), en “standard” (rekommendation) för anslutning av externa webbaserade lärresurser och innehåll till andra plattformar.

Stöd i arbetet: en lista med standarder

Tillsammans med Skolverket, SIS, flera huvudmän och i samband med ett Vinnovafinasierat projekt om standarder för datadrivna processer, har vi påbörjat en lista över de standarder och rekommendationer samt några relevanta informationsflöden som finns och som är aktuella för att skapa ett säkert, effektivt, kvalitativt digitalt ekosystem.

Denna listning har vi inom ramen för det här projektet gått igenom och mappat gentemot de olika områden och processer som finns definierade i edtechkartan. Vi har också gjort en ansats till att visa vilka standarder som aktuella respektive inaktuella, eftersom det är viktigt att inte fastna i äldre teknik eller i standarder som i sin tur kan bli cementerande.

I nedan länkat kalkylark finns listningen + områden & processer + definitioner och lite annat smått och gott som vi hoppas är till nytta i arbetet med kravställningar. Dokumentet ska ses som ett arbetsdokument, öppet för alla att kommentera i, så gör gärna det. Tillsammans kan vi göra det mer komplett och hålla det uppdaterat.

Länk till dokumentet: It-standarder skola, informationsflöden, områden och processer

Vad är 5G och är det farligt?

Trådlös mobil datakommunikation
Är 5g farligt? Det här säger vetenskapen

Läs artikeln i PC för alla från 2020-01-31 

https://pcforalla.idg.se/2.1054/1.729875/5g?fbclid=IwAR2ysB6UlKKd-gi6O7NmMVJ2VFbYDj1T8-QS4yZjR4ldgE9tZuukiRdhRi8

  1. Vad innebär 5G? Vilka är skillnaderna mot t ex 4G och 3G? Vilka är fördelar, och finns det några nackdelar?
  2. Vilka frekvenser/frekvensband används i 5G? (i Sverige)
  3. Vilka frekvenser/frekvensband används i 4G? (i Sverige)
  4. Vilka frekvenser/frekvensband används i 3G? (i Sverige)
  5. Vad är strålning? Ge några exempel på strålning.
  6. Vilka risker finns det med strålning av radiovågor?
  7. Vad innebär begreppet strålningsdos?
  8. Vilka risker finns det med 5G? Ge några exempel från texten och minst ett eget exempel som du kan komma på.
  9. Vad är Strålsäkerhetsmyndigheten för organisation? https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/ Vad gör de?
  10. Vad säger Strålsäkerhetsmyndigheten om strålningsriskerna med 5G?
  11. Vad är Strålskyddsstiftelsen? Vad gör de? https://www.stralskyddsstiftelsen.se/
  12. Vad säger Strålskyddsstiftelsen om strålningsriskerna med 5G?
  13. Hur trovärdiga anser du att de tre olika källorna är som hänvisas till i detta inlägg? Gradera dem gärna 1-10 efter trovärdighet och saklighet där 1 är mycket lågt och 10 mycket högt.

VR i undervisningen för elever i och utanför klassrummet

Här är en kort introduktion till Chimera, en fördjupningsteknologi som gör det möjligt för lokala och avlägsna studenter att känna att de deltar lika och interagerar i en klassmiljö. Denna teknik kommer att vara lika användbar i alla presentatörs-/deltagarsituationer med tillägg av alternativa VR-miljöer.

Skicka frågor eller förfrågningar för mer information till JimmyG@PagoniVR.com

Ryze Tello drönare och datorseende

Drönaren Ryze Tello powered by DJI är kul att flyga som den är. Men den erbjuder även en möjlighet att programmeras med Python för att utöka sina funktioner med t ex datorseende (Computer Vision).

I filmklippet ”Tello drone and computer vision: selfie air stick”, av geaxgx1, får du se flera intressanta exempel på hur man kan låta Tello följa och styras av vad den ser med sin kamera genom Pythonkod och OpenCV. Exempelkod på hur man gör ansiktsigenkänning, kroppspositionsdetektering m.m finns i länkarna nedan.

Tello drone and computer vision: selfie air stick (8:55)

Github: https://github.com/geaxgx/tello-openpose

I want to thank all the people who wrote and shared the great libraries/programs I used here :
https://github.com/hanyazou/TelloPy : DJI Tello drone controller python package,
https://github.com/CMU-Perceptual-Com… : Real-time multi-person keypoint detection library for body, face, hands, and foot estimation. This is an amazing library!
https://github.com/Ubotica/telloCV/ : Ubotica wrote a code for the Tello to follow a color ball. Instead of starting from scratch, I used his code. It makes me saved a lot of time for UI!

Music credits: – The Place Inside – Silent Partner https://youtu.be/PRP5bV7RTV8 – Cello Suite #1 in G & Your Call : Kevin MacLeod (incompetech.com) Licensed under Creative Commons: By Attribution 3.0 License http://creativecommons.org/licenses/b…

TELLO har fått en ny app som ger den helt nya funktioner!

Den här nya appen från VOLATELLO ger nytt liv åt den gamla lilla drönaren. Appen hittar du i Google Play butiken: https://play.google.com/store/apps/de…
Se filmklippet nedan från Captain Drone för mer information om de nya funktionerna ”Return to home”, ”Object tracking”, ”Panorama” och hur appen fungerar.

Motion tracking med Blender 2.8

In this blender 2.8 tutorial, by CGMatter (https://www.cgmatter.com), we go over the fundamentals of motion tracking inside blender. Specifically we go over image sequence conversion and the motion models (location, rotation, scale, affine, perspective) used for tracking.
This is the first part of a 3 part tutorial series covering everything to do with motion tracking.
TIMESTAMPS: 00:00:00 – Introduction
00:01:18 – What is motion tracking?
00:01:55 -Image sequences (theory + conversion)
00:08:33 – Switching to movie clip editor
00:10:05 – Setting up
00:11:46 – Location tracking (and some basics)
00:16:43 – Tracking panel (track speed, frames limit, etc)
00:19:16 – Search area and pattern area (optimization)
00:22:20 – Default settings vs local settings
00:23:03 – Modifying the pattern area
00:24:33 – Graphs (how to interpret X and Y data)
00:26:10 – Link empty to track
00:27:33 – Basic 3d integration
00:28:37 – Location rotation motion model (+ comparing to location model)
00:33:10 – What a tracker really stores
00:33:58 – 2 point tracking (for rotation/scaling data)
00:39:20 – Normalize
00:42:16 – Location rotation scale motion model
00:46:17 – Previous frame vs keyframe (match mode)
00:48:47 – Correlation (with a small mistake :D)
00:53:03 – Affine motion model
01:00:19 – Perspective motion model
01:13:03 – RGB color channels
01:15:10 – Closing thoughts + sneak-peek

Blender 2.8 Motion tracking #2: Even more to go over (tutorial)

In this blender 2.8 tutorial we continue developing the theory of motion tracking by going over techniques like join tracks and offset tracking. We also talk about applications like masking, plane tracks, stabilization, and compositing. TIMESTAMPS:
00:00:00 – Introduction (what we’ll go over)
00:01:11 – Setup 00:02:35 – Obstructions (join tracks)
00:08:23 – Offset tracking
00:14:52 – Stabilization (lot’s of stuff in here) – multiple trackers – stab weight – rotation/scale
00:23:21 – Color coding
00:24:36 – More stabilization – autoscale – anchor frame
00:26:51 – Compositing (stabilize 2d node)
00:32:32 – Rendering stabilized result
00:35:23 – Plane track
00:42:30 – Compositing (plane track deform node) – masking – dilate/erode node
00:49:44 – Manual hook approach
00:57:12 – Masking
01:00:16 – Mask node (compositing)
01:01:37 – Overview + sneak-peek

Blender 2.8 Motion tracking #3: Camera tracking in depth (tutorial)

In this blender 2.8 tutorial we finally go over camera tracking and the theory involved in reducing your solve error. We also talk about orientation and compositing which lets us put 3d objects in our scene.

Blender 2.8 Motion tracking #4: Camera tracking examples (tutorial)

In this blender 2.8 tutorial we review what we’ve learned about camera tracking. Specifically we try to get a good camera solve on two new shots one of which is a tripod shot.

Linux terminal-kommandon

När du kommit till topic 3.2.3 i Cisco IoT Fundamentals-Connecting Things;
Svara på frågor om Linux-kommandon i terminalen:

  1. Vad gör linux-kommandot ps?
  2. Vad används kommandot top till?
  3. Vilket kommando använder man för att se nätverkskortets konfiguration/info?
  4. Med vilket kommando kan du se eller ändra det trådlösa nätverkskortets konfiguration/info?
  5. Ge exempel på nätverksinformation som du kan se med kommandona i fråga 3 och 4.
  6. Vilket kommando används för att installera, konfigurera eller avinstallera programpaket i Debian?
  7. Hur kan du se vilka filer och undermappar som ligger i den katalogen du för tillfället är i?
  8. Vilket kommando används för att visa vilken aktuell katalog du är i?
  9. Vad skriver du för att byta till en annan katalog/mapp?
  10. Vilket kommando används för att skapa en ny mapp?