Plaståtervinning eller växande skräphögar?

Plaståtervinning eller växande skräphögar?

Dirty Business: what really happens to your recycling (45:59)
Dokumentärfilmen är uppdelad i 3 delar.

Vad vet du om plaståtervinningen i världen?
Visste du att nästan ingenting av allt vi skickar till materialåtervinning i verkligheten återvinns?
Både konsumenter och myndigheter har förts bakom ljuset med bedrägliga och illegala metoder i ett smutsigt system av gigantiska proportioner.
Vissa länder har i decennier utnyttjats som dumpstationer för de rika ländernas sopor. Nu har dock många av skandalerna uppdagats och vi står inför en akut situation att hantera.
Vad kan DU göra åt de växande sopbergen eller för att få fart på materialåtervinningen på riktigt?

Hur fungerar plaståtervinningen i Storbritannien?
Tusentals ton plastskrot som samlats in för återvinning från brittiska hushåll har transporterats och dumpats på platser över hela världen.

Vi följer spåret efter Storbritanniens plastavfall genom hela landet och runt om i världen. Kan Storbritannien klara sig eftersom den största importören av världens återvinning, Kina, stänger dörren?
I juli 2017 satte Kina stopp för import av plastskräp från världens länder, efter det att det visat sig att Kina använts för att dumpa icke återvinningsbara sopor från världens alla hörn.

Dokumentärfilmen ovan, producerad av Sky News 2018, tar upp problemen i Storbritannien.
Det visar sig vid granskning att endast några få procent av all plast som samlas in för återvinning verkligen återvinns! Den officiella statistiken som påstår att över 40% av plasten återvinns har inte kontrollerats, utan är bara ett mått på hur mycket av den återvinningsbara plasten som sålts och skickats iväg från landet för återvinning (som dock inte sker). Många gånger har dock sopor blandats in vilket gör återvinningen praktiskt taget omöjlig.
Men hur ser det ut i resten av världen?

Ett intressant återvinningsinitiativ i Tyskland
Tyska hushåll sorterar sitt skräp i fyra separata sopkärl med olika färger. Gul för plast, brun för kompost, blå för papper och svart för icke-återvinningsbara sopor.
I Tyskland landar två och en halv miljon ton plastförpackningar i de gula sopkärlen varje år.
Men endast 5 % av den plast som samlas in i de gula behållarna återvinns till ny plast.
Problemet är att plasten som kommer in till återvinningscentralerna är osorterad och består av en blandning av olika plastsorter som inte går att återvinna tillsammans. Det är svårt och resursintensivt (dyrt) att sortera och separera olika typer av plast, så det mesta eldas istället upp för energiåtervinning i värmekraftverk eller i stål- och cementfabriker.

I filmen ”Recycling plastics – Resource efficiency with an optimized sorting method” från VDI Resource Efficiency Center, får vi se ett exempel på cirkulär ekonomi där materialåtervinning av plast med hjälp av en optimerad sorteringsmetod ger plasten nytt liv och sluter livscykeln.

Recycling plastics – Resource efficiency with an optimized sorting method (15:51)

MEILO, ett företag i Gernsheim beläget i södra Hesse, sorterar plastavfall från de gula sopkärlen i 30 repetitiva sorteringsprocesser tills den maximala renheten av variation har uppnåtts. Plast separeras först efter storlek och utsätts sedan för en luftseparator. I följande steg skannar en nära infraröd skanner plasten på transportbandet när de passerar och kommunicerar till en tryckluftsstråle vid slutet av transportbandet vilken plast som kan återvinnas. Slutligen blåser tryckluftsstrålen detta material åt sidan. Således sorteras varierande plast med en upp till 98% renhet av variation. Förutom de tre viktigaste värdefulla plasten, HPDE, PP och PET, hämtas fyra andra välåtervinningsbara plastvaror från skräpfloden.

Plasten sorteras först efter storlek i roterande trummor med hål. Det gör efterföljande sortering enklare.
I en kraftig vindtunnel blåses lätt plastfilm bort så att den hårda tyngre plasten blir kvar.
En infraröd scanner identifierar olika typer av plast.
I nästa steg blåser tryckluftsmunstycken bort de platsbitar som ska sorteras ut.
Det redan automatiskt sorterade materialet sorteras sedan ytterligare för hand av människor.
Ungefär en tredjedel av all sorterat plast består av blandade plastsorter och annat skräp som inte går att använda för återvinning.

Totalt går den återvinningsbara plasten igenom sorteringsprocessen ett 30-tal gånger för att till slut nå en sorteringsgrad på upp till 98 %. Förutom de tre viktigaste värdefulla plasterna, HPDE, PP och PET, sorteras fyra andra återvinningsbara plastvaror ut bland det som ursprungligen kastats som skräp.

Återvunna HDPE-flaskor används för att tillverka plaströr eller plastpallar.
Återvunna plastlock av PP används till att tillverka blomvaser eller hinkar.
Återvunna PET-flaskor används för att tillverka tröjor eller trädgårdsmöbler.

Problemet med att tillverka nya andra produkter av återvunnet plast är att dessa produkter ofta har en begränsad livslängd och sedan kanske inte återvinns. För ett helt cirkulärt system behöver gamla plastflaskor bli nya plastflaskor. För att detta ska kunna ske behöver den återvunna plasten processas ytterligare och göras ännu renare.

På Systec Plastics GmbH i Eisfeld, Thuringia, bearbetas plaster vidare, som sorterats av MEILO GmbH, för att producera en premiumråvara för plastindustrin. Här strimlas, rengörs och sorteras plastflingorna efter färg innan de smälts ner till granulat. De 99 % rena granulaten fylls sedan i behållare och transporteras till plasttillverkare för att bli nya produkter.

Plasten finfördelas i en kvarn och plastbitarna tvättas rena från yoghurt, tvättmedel och andra substanser.
När de rena plastbitarna tvättats, finfördelats och sorterats ut består de av nästan 100 % ren HDPE-plast i olika färger.
I en speciell färgsorteringsmaskin separeras de olika plastbitarna beroende på vilken färg de har.
Olika färgade plastbitar sorteras ut med hjälp av 60 st datorstyrda tryckluftsmunstycken som blåser dem åt olika håll.
Resultatet från processen är färgsorterade HDPE-flingor med en reningsgrad på över 99 %.
Materialet smälts sedan ned i en extruder vid en temperatur på 220 grader Celsius.
Sedan kyls den smälta plasten ner och görs till granulat som sedan kan användas för att tillverka nya plastprodukter av HDPE.

Werner & Mertz GmbH, som tillverkar tvättmedel och rengöringsmedel, använder Systec Plastics GmbH-granulat för att producera sina förpackningsflaskor. Granulatet bearbetas enkelt i Werner & Mertz GmbHs standardproduktionsanläggningar i Mainz. Deras HDPE-flaskor och PP-lock är av 100% återvunnen plast från de gula sopkärlen. Deras PET-flaskor består av 20% återvunnen PET från gula sopkärl och 80% återvunnen plast från insamlade returflaskor.

20 % återvunnet PET-plast från slängda PET-flaskor från de gula soppåsarna blandas med 80 % återvunnet PET-plast från flaskinsamling.
Statistik på tillverkning och plaståtervinning från Werner & Mertz Gmbh

Hur ser det ut med plaståtervinningen i Sverige?

Naturvårdsverket har gjort en kartläggning av plastflöden i Sverige. Kartläggningen visar att mer material behöver materialåtervinnas. När plasten istället går till energiåtervinning bidrar den till utsläpp av växthusgaser vilket går emot Sveriges klimatmål.
Det finns dock flera tecken på en positiv utveckling, men vi har samtidigt en hel del utmaningar.

Hinder för materialåtervinning

Många av de hinder för materialåtervinning som finns är gemensamma för flera typer av plastmaterial. Några av de generella hinder som utredningen Det går om vi vill – förslag till en hållbar plastanvändning (SOU 2018:84) listar som begränsar materialåtervinning av plast är:

  • Svart plast är svår att sortera med IR-teknik.
  • Färgad plast missfärgar övrig ofärgad plast.
  • Laminat består ofta av flera olika typer av plast som sammanfogats i lager vilket försvårar återvinning.
  • Nedbrytbar plast passar inte i dagens återvinningssystem.

Till dessa kan kartläggningen addera följande begränsningar:

Våra vanligaste plastsorter

Våra vanligaste plastsorter

Plast har blivit ett allt vanligare material sedan det dök upp på marknaden för drygt 60 år sedan. Plaster kan delas in i ca 45 olika plastfamiljer och inom varje familj finns det hundratals varianter där små molekylära ändringar ger de olika plasterna varierande materialegenskaper.
Det finns flera typer av plast som är vanliga i vardagsprodukter vi har omkring oss.
Här berättar vi om de vanligaste platstyperna och hur de brukar användas.

Plast, som även kallas polymerer, består av långa molekylkedjor.
Vill du veta mer om polymerer och dess olika materialegenskaper kan du läsa den engelska artikeln ”What Is a Polymer?” på ThoughtCo, eller se filmen längst ner på denna sida.

Three-dimensional model of a polyvinyl chloride (PVC) chain.
 PVC polymer molecules in a chain. theasis / Getty Images

Härdplast och termoplast

Det två huvudgrupperna bland de många olika plastmaterialen är härdplast och termoplast.
Härdplast är plast som inte kan smältas ned eller formas om efter att den har tillverkats. Ofta använder man härdplast tillsammans med glas- eller kolfiber för större konstruktioner, såsom båtar eller segelflygplan.

Termoplast kan, till skillnad från härdplast, både smältas ned och formas om efter tillverkning. Termoplast är vanligare och några exempel på produkter av termoplast är plastpåsar, plastflaskor, glasögonbågar och mobilskal.

Polyeten (PE)

Polyeten är den vanligaste termoplasten och används framför allt i produkter som köksredskap, leksaker, rör, kablar, plastpåsar, plastfolie och flaskor. Polyeten används ofta för att det är billigt att tillverka. Polyeten är elastiskt och absorberar inte vatten samt har goda mekaniska egenskaper samt tål kontakt med många olika ämnen.

Polyeten kan ibland innehålla färgämnen och i vissa fall flamskyddsmedel vid användningar med risk för brand i till exempel kabelisolering.

Polypropen (PP)

Polypropen är en termoplast som används i produkter som matbehållare, förpackningar, leksaker, möbler och textilier. Kännetecknande för polypropen är att det är slitstarkt, genomskinligt samt tål kemiska påfrestningar, till exempel att sura livsmedel ligger länge i en förpackning.

Polypropen kan ibland innehålla färgämnen, antioxidanter och i vissa fall flamskyddsmedel vid användningar med risk för brand.

Läs Livsmedelsverkets information om plast i kontakt med mat

Polystyren (PS)

Polystyren är en vanlig och billig termoplast som förekommer i många olika typer av plastprodukter. Vanliga exempel är livsmedelsförpackningar, plastbestick, lådor för CD-skivor och värmeisoleringsmaterial. Polystyren har bra elektriska egenskaper samt är hårt och styvt.

Expanderad polystyren (XPS) används till exempel till värmeisolering.

Materialet polystyren kan innehålla mjukgörare som ftalater och organiska fosfater eller fosfatestrar. Även antioxidationsmedel, stabilisatorer och bromerade flamskyddsmedel.

Akrylnitril-Butadien-Styren (ABS)

Akrylnitril-Butadien-Styren (ABS) är en termoplast som används främst i elektroniska och tekniska produkter. Exempel är dataskärmar, tangentbord och skrivare. Typiskt för ABS är den är enkel att producera, forma samt går att variera så att den får flera olika egenskaper, till exempel att den ska vara slagtålig.

Materialet ABS kan innehålla mjukgörare som till exempel ftalater. Det kan också innehålla bromerade flamskyddsmedel, färgämnen och antioxidanter. 

Polyetentereftalat (PET)

Polyetentereftalat (PET) är en av de absolut mest använda plasterna och förekommer i produkter som burkar och plastflaskor. Kännetecknande för PET är att det nästan inte väger någonting och att det är slagtåligt. PET används också i textilier och förpackningar.

Material av PET kan innehålla färgämnen.

Polymetylmetakrylat (PMMA)

Polymetylmetakrylat (PMMA), även kallat plexiglas, används ofta i till exempel baklyktor på bilar, kontaktlinser samt material som måste tåla hög påfrestning såsom akvarierutor och hockeyrinkar. PMMA är slagtåligt, splittersäkert, vädertåligt och är väldigt likt glas.

Material av PMMA kan innehålla färgämnen.

Polyamid (PA)

Polyamid (PA) förekommer mycket inom textilbranschen och är mest känt som det huvudsakliga materialet i nylonstrumpbyxor. Det används dock också i produkter som skruvar och kugghjul, köksmaskiner, fisknät och fiskelinor, bränsletankar och i elektronisk utrustning. Polyamid är färglöst men är enkelt att färga, väger inte så mycket och är tåligt.

Material av polyamid kan innehålla färgämnen.

Polyvinylklorid (PVC)

Polyvinylklorid (PVC) är den tredje mest använda plasten i världen efter polypropen och polyeten. PVC är i grunden en så kallad styv plast, alltså att den är hård.

Styv PVC används mycket i vatten- och avloppsrör och hårda platsleksaker. Mjukgjord PVC, alltså när man tillsatt mjukgörare i plasten, används till exempel i slangar, golv, höljen till elektriska kablar, tryck på kläder, i regnkläder, skor, väskor och bälten samt i mjuka plastleksaker och i sjukvårdsmaterial som stomi- och blodpåsar. PVC är också den plast som användes i samt gav namnet till vinylskivor.

Merparten av de mjukgörare som används i plastmaterial går till tillverkningen av mjuk PVC.

Material av PVC kan innehålla färgämnen, mjukgörare, stabilisatorer och ibland flamskyddsmedel.

Polykarbonat (PC)

Polykarbonat används i produkter som till exempel CD-skivor, glasögon och trafiklampor. Polykarbonat används också till skottsäkra fönster samt till visir, maskinskydd och flygplansfönster. Typiskt för polykarbonat är att det är genomskinligt, är slag- och värmetåligt samt är elektriskt isolerande.

Polykarbonat kan innehålla tillsatser som mjukgörare, bromerade flamskyddsmedel, färgämnen och antioxidanter.

Gummimaterial

Plastmaterial inkluderar även gummimaterial. Gummi består liksom plast av en eller flera polymerer och en rad olika tillsatsämnen och kännetecknas av sina elastiska egenskaper. Polymeren kan antingen vara naturlig eller syntetisk. Beroende på val av polymer och tillsatsämnen får gummimaterialen olika egenskaper, från mjuka till hårda och styva material. Exempel på tillsatsämnen i gummimaterial är, antioxidanter, UV-strålningsskydd, fyllmedel, mjukgörare och stabilisatorer. Den största enskilda produkten där gummi används är gummidäck.

Läs om konstgräs av återvunna gummidäck.

Epoxi

Icke-förstärkt epoxi kan användas i fogmassa och ytbeläggningar, speciellt på stål och betong. Fiberförstärkt epoxi används för delar i bilar, båtar och flygplan, bränsletankar, golv och komponenter i elektronik.

Epoxi är en värmehärdande plast som har hög resistens mot lösningsmedel och basiska ämnen samt har bra motstånd mot slitage. Epoxi har också goda elektriska och mekaniska egenskaper.

Material av epoxi kan innehålla färgämnen och flamskyddsmedel. Bisfenol A används vid tillverkningen av epoxi och därför kan material av epoxi innehålla bisfenol A som en rest.

Polyuretan (PUR)

I de flesta fall används polyuretan (PUR) som skum i isolering för fjärrvärmerör, kylskåp och frysar samt till möbler, madrasser, golv och skor. Styvt skum av PUR används bland annat till fordonsdelar för till exempel stötfångare.

Material av PUR kan innehålla flamskyddsmedel och biocider.

Polytetrafluoretylen (PTFE)

PTFE har fysikaliska egenskaper som gör den mycket hal (låg friktion). Materialet är känt från varumärken som till exempel Teflon och Gore-Tex.

PTFE är kemikaliebeständigt och kan användas inom ett brett temperaturområde. Det har bra elektriska egenskaper och har en vaxliknande yta som praktiskt taget inget häftar på. Det absorberar inte vatten och bryts inte ner av UV-ljus, ozon eller syre till skillnad från andra termoplaster.

PTFE används i till exempel i stekpannor för att hindra maten från att bränna fast. PTFE används även som slitlager i olika former av glidlager och liknande där man vill ha en låg friktion. Medicinskt används PTFE till exempel i implantat. De goda kemiska egenskaperna gör att ett implantat har lång livstid. Inom optiken kan PTFE-plast användas i vissa typer av linser, eftersom det är transparent för infrarött ljus.

Källa: Kemikalieinspektionen

Återvinning av plast

Återvinningssymboler, till exempel en triangel med siffra inuti, anger huvudplasten i produkten. Denna typ av symboler har sitt ursprung i EUs förpackningsdirektiv och om förpackningsavfall och är frivillig och är inte en del av livsmedelslagstiftningen eller har med Livsmedelsverkets ansvar att göra. Dessa symboler har heller inget med säkerhet hos materialet att göra.

Siffra i återvinnings- triangeln01 02 03 04 05 06 07 
Plasttyp PET PE-HD PVCPE-LD  PP PS O*)

 * andra plaster; till exempel polykarbonat (PC)

Mer information om polymerer

Polymers: Crash Course Chemistry #45 (10:14)

Table of Contents (Polymers: Crash Course Chemistry #45):
Commercial Polymers & Saved Elephants 0:00
Ethene AKA Ethylene 2:29
Addition Reactions 3:08
Ethene Based Polymers 4:44
Addition Polymerization & Condensation Reactions 6:32
Proteins & Other Natural Polymers 8:33

Spela ett interaktivt spel om polymerer.