Svenskutvecklad process revolutionerar textilåtervinning

​Uppdatering 2020-02-04:
Enormt gensvar på Södras nyhet om lösning för återvinning av textilier!

När Södra i slutet av oktober presenterade sin världsunika lösning för textil återvinning – OnceMore™ lät inte reaktionerna vänta på sig. Det blev ett omedelbart genomslag och timmarna efter nyheten släppts strömmande förfrågningar in från hela världen.
– Vi trodde att det skulle vara en stor nyhet men blev nog ändå lite chockade över gensvaret. Det visar vilket enormt intresse det är i återvinningsfrågan, säger Helena Claesson, projektledare Södra.
https://www.bioinnovation.se/nyheter/genombrott-for-sodra-med-textilatervinning-i-industriell-skala/
Skogindustrikoncernen Södra, som även är Sveriges största skogsägarförening, har tagit fram en ny metod för att återvinna fibrer från blandmaterial för att tillverka nya textilier.

Flera miljoner ton textilier slängs varje år. Mycket på grund av det inte har funnits någon effektiv teknik för återvinning av textilier i stor skala. En utmaning kring att lyckas med en sådan process ligger i alla materialblandningar som först behöver kunna separeras från varandra.

Men nu meddelar Södra att de har nått ett genombrott i att återvinna textilier som är gjorda av blandmaterial. Med hjälp av ny teknik kan bolaget i industriell skala separera polyester från bomull, viskos eller lyocell. De uppdelade fibrerna kan sedan användas för att tillverkning av nya kläder.

– Det speciella är att vi kan ta hand om blandmaterial och inte har några begränsningar i polyesterhalten. Vi jobbar redan i industriell skala och behöver inte bygga någon ny fabrik utan kan justera befintliga anläggningar, säger Helena Claesson i en kommentar till DI, som har lett projektet på Södra.

Produktionen kommer att starta på en låg nivå om 30 ton under innevarande år. Men målsättningen på sikt är att komma upp i 25 000 ton textilier för inblandning i massatillverkningen. Enligt Södra själva är detta ett världsunikt genombrott, vilket kan göra det möjligt att mer textilier återvinns i stället för att gå till förbränning i framtiden. 

Bakgrund:
I slutet av 2017 presenterades en världsunik återvinningsprocess för textilier – Blend Re:wind. För första gången finns nu en metod som lyckas ta till vara på både bomullen och polyestern från tyg med polyester/bomullsfiberblandning. Processen har tagits fram inom forskningsprogrammet Mistra Future Fashion av forskare vid Chalmers och RISE tillsammans med skogsindustriföretaget Södra.

Denna revolutionerande process är resultatet av sex års forskning och är avgörande för storskalig kommersialisering och framtida produktion av återvunnet tyg.

Att återvinna textil till textil i god kvalitet och känsla är en komplex uppgift. Kläder består av olika material och fiberblandningar, och för att kunna återvinna dem krävs utveckling av nya teknologier och innovationer. Idag uppskattas den globala återvinningen av textil tillbaka till textil vara nästintill obefintlig. Majoriteten av uttjänta kläder förbränns eller läggs på deponi. Textilavfall är därför en outnyttjad resurs för modeindustrin som är i stort behov av mer hållbara materialalternativ.

Blend Re:wind-processen har tagits fram inom forskningsprogrammet Mistra Future Fashion av forskare vid Chalmers och RISE tillsammans med skogsindustriföretaget Södra. Bomull- och polyesterfibrer separeras i en kemisk process och frigörs till tre rena produkter; bomull och polyesterns två byggstenar, en i fast och en i flytande form. Bomullen återvinns sen till nya viskosfilament av hög kvalitet och polyestern kan åter byggas upp till nya starka fibrer. Detta ger cirkulära produktströmmar och innebär att vi kommer närmare lösningen att sk ”close the loop” för textil.

Huvudfokus har varit på återvinning av bomull och att producera nya högkvalitativa viskosfilament från den återvunna bomullen. Bomull är en naturlig cellulosabaserad råvara, med hög miljöbelastning. Därför är det viktigt att så mycket som möjligt återanvända och återvinna denna unika fiber som naturen framställer. Projektet har letts av Dr Hanna de la Motte som förklarar:

– De olika fibrerna i tyget måste separeras innan de återvinns. Polyestern som är en syntetisk fiber är generellt enklare att hantera än de komplexa naturliga bomullsfibrerna, men tack vare nationell spetskunskap inom cellulosakemi har vi hittat en lösning som även tar till vara på bomullen. Därför är vår separationsprocess, med cirkulära lösningar för båda materialen, ett viktigt bidrag till de framtida globala systemen för textilåtervinning. Det behövs för att kunna möjliggöra cirkularitet för mode och textilier.

Ett gediget doktorandarbete av Dr Anna Palme ligger till grund för utvecklingen. Att förstå hur bomull påverkas av slitage har varit A och O i projektet och därför har hon gjort omfattande studier av slitna lakan från sjukhus innehållande bomull och polyester. Från den bomull som utvunnits ur de slitna lakanen har därefter fina viskosfilament kunnat framställas.

En stor fördel med Blend Re:wind-processen är att separationen tar hänsyn till befintliga industrier. Målet har hela tiden varit att integrera med befintlig skogs- och kemiindustri eller andra återvinningsinitiativ. Anna Palme förtydligar:

– Viskosen har samma kvalitet som filament gjorda av kommersiell dissolvingmassa från skogsindustrin och som används i viskosproduktion. Det innebär att materialet förhoppningsvis enkelt kan integreras i dessa processer. Den separerade polyestern kan polymeriseras till hög kvalitet och är lämpliga för integration i befintlig industri. Här finns redan etablerade samarbeten med industriaktörer och experiment utförs.

– Separationen använder kemikalier som redan idag nyttjas i både skogs- och viskosindustrin, vilket därför underlättar möjliga integreringar, detta för att minimera både miljömässiga och ekonomiska kostnader. Att gå från labb till uppskalning är dyrt och är därmed vår största utmaning just nu. Med möjlighet att integrera processen i befintlig industri hoppas vi kunna hantera denna utmaning bra.

Ett annat viktigt krav har varit att Blend Re:wind ska ha en bra miljöprestanda. Forskningsprogrammet Mistra Future Fashion handlar framförallt om att finna lösningar som ger en hållbar modeindustri. Separationsprocessen uppfyller dessa krav främst genom att vara vattenbaserad och består av vanliga, billiga bulkkemikalier och en katalysator.

Framtiden för textilåtervinning ser mer ljus ut än någonsin. Det genomförs forskning och global utveckling som aldrig förr. Hanna de la Motte berättar:

– Det tog sex år att komma till denna punkt då vi ser lovande resultat i vår process för framtida textilåtervinning. Men vi är inte ensamma, det finns många briljanta återvinningsinnovationer och framtiden behöver mer forskning inom området. Gällande Blend Re:wind är vår bedömning är att den har stor potential på den globala marknaden i framtiden.

Kontakta för mer information:

Dr Hanna de la Motte, temaledare Mistra Future Fashion och forskare vid RISE Research Institutes of Sweden, hanna.delamotte@ri.se

Sigrid Barnekow, Programchef, Mistra Future Fashion, +46 703955468, sigrid.barnekow@mistrafuturefashion.com

Fakta om Mistra Future Fashion

Mistra Future Fashion är ett forskningsprogram om hållbart mode, och undersöker hur dagens modeindustri och konsumtion kan bli hållbar. Vägledda av principerna för cirkulär ekonomi, arbetar programmet tvärvetenskapligt och involverar 50+ partners från hela ekosystemet för mode. Med ett unikt systemperspektiv kombineras nya metoder för design, produktion, användning och återvinning med relevanta aspekter som nya affärsmodeller, politik, konsumentbeteende, livscykelanalys, systemanalys, kemi, teknik mm. Forskningsstiftelsen MISTRA är initiativtagare och primär finansiär för åren 2011-2019. Läs mer på www.mistrafuturefashion.com

FAKTA om Blend Re:wind processens innehåll:

Högkvalitativa återvunna filament: Huvudfokus har varit på återvinning av bomull och att producera nya högkvalitativa viskosfilament från den återvunna bomullsströmmen, vilket är avgörande för vidare industriell bearbetning mot återvunnet tyg.

Framgångsrik fullständig återvinning av polycottonblandningar med rena produktflöden och med högt materialutbyte: Viskosfilament har framgångsrikt

erhållits från den bomull som utvunnits från slitna polycottonlakan. Filamenten har samma kvalitet som filament gjorda av kommersiell dissolvingmassa som används i kommersiell viskosproduktion. Den separerade resten från polyester, polyestermonomerer, kan polymeriseras till polyester av hög kvalitet. Dessa monomerer är lämpliga för integration med befintliga kemikalieprocesser – här är samarbete med industriaktörer redan etablerat och experiment utförs.

God genomförbarhet med befintliga industriprocesser: En stark fördel med Blend Re:wind processen är att separationen tar hänsyn till befintliga industrier, och målet är integration med befintlig skogs- och kemisk industri eller återvinningsinitiativ. Separationen använder kemikalier som redan används i den svenska skogsindustrin och i viskosindustrin för att underlätta möjliga integreringar.

Stark miljöprestanda: Det är en lämplig separationsprocess eftersom den är vattenbaserad och använder endast vanliga, billiga bulkkemikalier och en katalysator.

Om forskningen och Blend Re:wind processen:

Blend Re:wind initierades 2011 och har utvecklats inom det svenska Mistra Future Fashion av parterna Chalmers Tekniska Högskola, RISE Research Institutes of Sweden och Södra.

Arbetet har letts av Dr Hanna de la Motte, temaledare för tema 4, Återvinning, inom Mistra Future Fashion och forskare vid RISE. Hennes kompetens ligger inom cellulosakemi och kemisk återvinning av textil där hon är en internationellt erkänd expert. Andra nyckelpersoner involverade är Dr Anna Palme, forskare och ansvarig för den tekniska utvecklingen på Chalmers och Dr Harald Brelid vetenskaplig rådgivare från Södra.

Projektets budget är 6 miljoner kr och har finansierats inom Mistra Future Fashion med medel från forskningsstiftelsen MISTRA, kompetensplattformen Cirkulär Ekonomi på RISE, samt in-kind bidrag från involverade partners.

Projektet har bidragit med ny grundläggande kunskap inom kemisk textilåtervinning och med flertalet vetenskapliga publikationer:

Avhandlingar

Recycling of cotton textiles: Characterization, pretreatment, and purification

Doctoral thesis by Anna Palme, Department of Chemistry and Chemical Engineering, CHALMERS UNIVERSITY OF TECHNOLOGY Gothenburg, Sweden, 2017, http://publications.lib.chalmers.se/publication/246506

Separation for regeneration – Chemical recycling of cotton and polyester textiles

Master’s thesis by Stina Björquist, UNIVERSITY OF BORÅS, Faculty of Textiles, Engineering and Business, Sweden, 2017

Towards Recycling of Textile Fibers – Separation and Characterization of Textile Fibers and Blends

Master’s thesis by Anna Peterson, Department of Chemistry and Chemical Engineering , CHALMERS UNIVERSITY OF TECHNOLOGY Gothenburg, Sweden 2015

Scientific article

Palme, A., Peterson, A., de la Motte, H. et al. Development of an efficient route for combined recycling of PET and cotton from mixed fabrics. Textile Clothing Sustainability (2017) 3: 4. https://textclothsustain.springeropen.com/articles/10.1186/s40689-017-0…

Resultaten har också belönats med flertalet utnämningar:

Renova miljöstipendium 2017

Delas ut årligen och syftar till att stimulera forskning inom miljö- och återvinningsområdet.

Till Anna Palme – Annas forskning handlar om att återvinna textilier av blandmaterialet polyester/bomull, ett material som bland annat används i lakan för sjukhus. Blandtextilier av polyester och bomull ska inte slängas utan återvinnas till nya textilier! Det är målet för Anna Palmes forskning.

– Återvinning försvåras av att textilier görs i en mängd olika material, som dessutom ofta blandas, säger Anna Palme, doktor vid institutionen för skogsindustriell kemiteknik vid Chalmers. http://www.mynewsdesk.com/se/renova/pressreleases/forskning-om-textilaa…

Young Investigator Award 2017for 5th EPNOE International Polysaccharide Conference in Jena

Till Anna Palme – Recovery of cotton cellulose from polyester/cotton mixed textiles

“For excellent research as reviewed by the scientific and programme committees and presented at the 5th EPNOE conference 2017”

Textilias miljöstipendium 2017

Till Stina Björquist – Separation for regeneration: Chemical recycling of cotton and polyester textiles

TIS-projekt Oceanhamnen

Drönarfoto över Oceanhamnen och Pixlapiren 22 januari 2020

Det händer mycket i Oceanhamnen i Helsingborg nu.
Oceanhamnen är första etappen av stadsutvecklings-projektet H+ i Helsingborg som fram till år 2035 ska omvandla en miljon kvadratmeter gammalt hamn- och industriområde till de fyra stadsdelarna Oceanhamnen, Universitetsområdet, Husarområdet och Gåsebäck och ge plats för 10 000 nya invånare. Syftet är att skapa framtidens smarta hållbara stad och då behöver vi självklart involvera eleverna på Innovationsgymnasiet i Helsingborg!

Alla viktiga projekt behöver en flygande start!
Först ut på bollen är teknikeleverna i årskurs 2 (TE18DP) som läser Design, Konstruktion, CAD och produktutveckling som, förutom att skapa 3D-ritningar med inredningsförslag till blivande bostadsrätter, kontor och hotell, även kommer bygga fysiska 3D-modeller av de nya bostäderna. Teknikeleverna i årskurs 1 (TE19) är också med i projektet och kommer jobba med fasadritningar och bygga skalenliga modeller av fastigheternas fasader inom kursen Teknik 1.
TE18DP ska även designa och konstruera förslag på smarta, kompakta och mobila modulära studentbostäder av återbruksmaterial.
Som en naturlig del i projektet väver vi in innovativa tekniska lösningar för smarta hem, intelligenta byggnader med lokal energiåtervinning och system för användarcentrerad feedback i syfte att minska varje individs energi- och vattenförbrukning och avfallsmängd. För de projekt och produktidéer som rör IoT (Internet Of Things) och digitala lösningar kommer våra elever (TE18IM) som läser Dator- och Nätverksteknik, Programmering, Webbutveckling och certifieringskursen Cisco IoT Fundamentals Connecting Things involveras.
Genomgående för uppdragen är tillämpning av principer för hållbar design och användandet av moderna professionella digitala design- och konstruktionsverktyg som Blender, Sketchup, Fusion 360, Meshroom, Autodesk Revit, Unity, Unity Reflect samt 3D-skrivare och återbruksmaterial för att skapa skalenliga fysiska modeller.
Under våren kommer natureleverna (NA19), som en del av projektet ”TIS-Tema Vatten”, titta närmare på den nya innovativa vattenreningsanläggningen Reco Lab (se mer info nedan) som är en modell för framtidens avloppssystem som håller på att byggas i Oceanhamnen.

Oceanhamnsområdet är just nu en inhägnad byggarbetsplats där förvandlingen till en levande stadsdel med de första 450 bostäder pågår för fullt så att de första invånarna kan flytta in redan nästa år. Här byggs också restauranger, handelsyta och Oceanhamnen Waterfront Business District, ett nytt affärsdistrikt med 32 000 kvadratmeter nya kontor. Området får endast besökas av behörig personal med ID06 passerkort, så vi har inte möjlighet att gå dit och göra fältstudier på nära håll med eleverna. Så för att få en inblick i hur arbetsprocesserna och bygget fortskrider får vi ta till andra kreativa metoder. I första hand söker vi samarbeten med de aktörer som är inblandade i olika delar av Oceanhamnen-projektet.

För att få lite perspektiv på projektet, fågelperspektiv alltså, så lyfte jag blicken och flög runt ett par varv och kollade in hur området ser ut idag, den 22 januari 2020.
Här nedan är ett litet filmklipp med en helikoptervy över området som vi kommer ha under luppen de närmaste månaderna.

För att få en känsla för hur det är tänkt att se ut när Oceanhamnen är färdigbyggd så är en 3D-visualisering med realistisk rendering ett bra och kraftfullt verktyg. Här nedan får du en förhandstitt i 3D på den nya stadsdelen som håller på att växa fram med ett spektakulärt läge vid havet, ett stenkast från Helsingborgs centralstation. För att skapa en sådan film kan man t ex använda programvaran Blender 2.81 som vi börjat använda i kurserna Design, Konstruktion och Cad.

Välkommen till Oceanhamnen – 3D visualisering (3:05)

Digitalisering möjliggör nya innovativa arbetssätt
Om man vill gå ett steg längre och erbjuda en interaktiv upplevelse så att besökaren själv kan navigera runt i 3D-miljön så kan man istället lägga in de 3D-objekt man skapat i t ex Fusion 360 eller Sketchup, i spelutvecklingsmiljön Unity, som vi använt i undervisningen i Programmering. I Unity kan man även skapa en interaktiv VR- eller AR-upplevelse. Med Unity Reflect kan man sedan koppla samman konstruktionsritningarna och projektplaneringsverktygen och följa hela byggprocessens alla olika steg i VR från en annan plats, eller med hjälp av AR-teknik se hur byggnaden steg för steg kommer att byggas upp precis där du står, trots att det ännu inte är klart. Det är som att i realtid kunna se in i framtiden, in genom väggar eller tillbaka till hur någonting såg ut innan.

Unity Reflect gör konstruktionsdokument och ritningar digitalt tillgängliga på byggarbetsplatsen i realtid via AR.

Här kan du se var byggherrarna bygger

Det är totalt sex byggherrar som ska bygga bostäder i den nya stadsdelen. Vi vill gärna samarbeta med dem på olika sätt inom ramen för de kurser eleverna läser, men även för SYV (Studie- och Yrkes-Vägledning). Det kan t ex handla om studiebesök, intervjuer, designuppdrag eller praktikplatser.
Kartan härunder visar var de ska bygga, och länkarna går till mer information om dem och deras projekt.

 Kartan visar var det ska byggas bostäder i oceanhamnen
Översiktskarta över Oceanhamnen med markeringar för placeringen av de olika byggherrarnas bostadsfastigheter.

Vid havet, mitt i centrum

Oceanpiren är en del av Oceanhamnen, ett nytt spännande bostadsområde mitt i Helsingborg. På bästa läge, längst ut på piren, bygger vi 69 bostadsrätter om 1-4 RoK – Brf Oceanpiren. Här bor du på första parkett vid havet, i hjärtat av stadsdelen, i ljusa, välplanerade bostadsrätter som är byggda för en hållbar livsstil. Samtidigt om vi uppför Brf Oceanpiren bygger vi fyra radhus i townhouse-stil. Vi kallar dem Oceanvillorna. De har både hållbarhetstänket och den magnifika havsutsikten gemensamt med Brf Oceanpiren.

Brf Oceanpiren

För mer information om Brf Oceanpiren se oceanpiren.se, den interaktiva presentationssidan för de olika bostadsobjekten eller de två faktabladen (pdf) för hus 1 och hus 2.

Interaktiv presentationssida för de olika bostadsobjekten.

Design-, konstruktions- och CAD-uppgifter till TE18DP
Här är en lista på exempel på arbeten och uppdrag som eleverna ska jobba med. Mer utförliga och detaljerande instruktioner ges under lektionerna, men de olika uppgifterna publiceras också på sidorna Designuppgifter för TE18DP och Konstruktions- och CAD-uppgifter för TE18DP.

  • Skapa en CAD-ritning på en av lägenheterna i Brf Oceanpiren. Utgå från planritningen.
  • Skapa ett komplett inredningsförslag till lägenheten.
  • Skapa konstruktionsritningar av väggsektioner, tak och golv i minst två olika material.
  • Skapa en materiallista och kostnadskalkyl för de ingående konstruktionselementen.
  • Gör hållfasthetsberäkningar och riskanalyser
  • Jämför materialalternativen med hänsyn till kostnad, hållfasthet, hållbarhet, miljöpåverkan, klimatavtryck och möjlighet till återvinning (livscykelanalys).

Oceanvillorna

De townhouse-inspirerade Oceanvillorna är Oceanpirens mest fulländade boende med spektakulära solnedgångar och en magnifik havsutsikt

https://public.wec360.se/midroc/oceanhamnen/a-1003/index.html

World Trade Center Helsingborg

World Trade Center Helsingborg i Oceanhamnen ska bli mötesplatsen för entreprenörer, scale-ups, etablerade företag och affärs- och helgresenärer.

MP_kontor_99493_WTC Oceanhamnen_Bröderna Pihls gränd_västerbild ([3149][@[resize:5200,2930][crop:34,0,5021,2919][autoorient:][background:%23ffffff][quality:80][strip:][extension:jpg][id:7]]).jpg
World Trade Center med Scandic Hotel Helsingborg på Bröderna Pihls gränd

WTC Helsingborg blir en kontors- och hotellfastighet som kommer bli ett landmärke i Helsingborg. Med sina fjorton våningar precis vid hamninloppet ger den dig närkontakt med sundet, båtarna och kontinenten. Här kommer finnas gemensam service som reception och konferensavdelning. Gym, relax, dusch- och omklädningsrum. Restaurangen med uteservering vid vattnet och takterasser är ytterligare fördelar som berikar både arbets- och privatliv. I källaren planeras för cykelgarage med möjligheter till reparationer och en laddstation för elcyklar.    

Fastighet är ritad av Juul Frost Arkitekter, men byggherren Midroc välkomnar kunderna tidigt in i processen för att kunna påverka lokalens utformning så att den passar verksamheten bäst. Att vara med och arbeta med förslag på lokalernas utformning kan vara ett bra elevprojekt!
Juul Frost Arkitekter är förövrigt experter på design av campusområden och studentbostäder, och hur man kan integrera dem i städer.

Läs mer om World Trade Center Helsingborg på följande länkar:
https://www.midroc.se/fastighetsutveckling/ny-lokal/nybyggnadsprojekt-lokaler/helsingborg-world-trade-center/

https://www.wtcmalmolundhelsingborg.se/fastigheter-och-lokaler/vara-fastigheter/helsingborg/broderna-phils-grand/

Se en typskiss på en kontorslokal i WTC:
https://www.wtcmalmolundhelsingborg.se/globalassets/lime/documents/483701-pdf-document.pdf

Oceanhamnen får ett innovativt nytt avloppssystem – Reco Lab med Tre Rör Ut

Innovativt avloppssystem i Oceanhamnen kräver nytänk (2:13)

Oceanhamnen kommer få en helt ny typ av klimatsmart avloppssystem med värmeåtervinning och lokalt producerad biogas. Varje fastighet ansluts till tre separata rör, ett för matavfall, ett för gråvatten och ett för svartvatten. Detta innovativa avloppssystem kräver att ingenjörerna tänker utanför boxen. I filmklippet ovan berättar VA-ingenjören Peter Winblad på Nordvästra Skånes vatten och avlopp, NSVA, om utmaningarna.

Reco Lab – en testbädd och showroom för framtidens källsorterande avloppssystem

Reco Lab kommer att bidra till att utveckla det världsunika systemet Tre Rör Ut för insamling och hantering av mat- och toalettavfall i fastigheterna på Oceanpiren i stadsdelen Oceanhamnen i centrala Helsingborg.

På uppdrag av NSVA har entreprenörföretaget NCC upphandlat det nederländska företaget Landustrie och det svenska företaget EkoBalans Fenix AB för att installera processteg i det unika Reco labs utvecklingsanläggning. Reco lab, som är en del av Öresundsverket i Helsingborg, ska behandla det källsorterade avloppet från Helsingborgs nya stadsdel, Oceanhamnen. Avloppshantering har en naturlig roll att spela i den cirkulära ekonomin då mycket av våra essentiella resurser, som vatten, näringsämnen och organiskt material passerar igenom stadens avlopp.

Det källsorterande avloppet innebär en reningsprocess med kraftigt ökad resursåtervinning. Miljövinsterna är flera:

  • ökad biogasproduktion
  • ökad näringsåtervinning
  • effektiv värmeåtervinning
  • mer energieffektiv läkemedelsrening
  • minskad klimatpåverkan
  • möjligheten för vattenåtervinning 

    Reco Lab planeras att vara färdigbyggt och driftsatt våren 2021 och inkluderar även ett showroom för utbildning samt en testbädd för teknikutveckling.
    Studiebesök hos NSVA för natureleverna (NA19) är planerat till maj 2020.
    Eleverna i NA18 borde också studera Reco Lab som en del av biologi- och kemikurserna, i synnerhet de som valt inriktningen mot natur och samhälle.

Bilder på bygget av Oceanhamnen

Bilder från fältstudie vid Oceanhamnen och Pixlapiren 2020-01-22 med drönaren DJI Spark:

Drönarvy | Helsingborg Oceanhamnen 2019-02-24 (Helsingborg då & nu)

Våra vanligaste plastsorter

Plast har blivit ett allt vanligare material sedan det dök upp på marknaden för drygt 60 år sedan. Plaster kan delas in i ca 45 olika plastfamiljer och inom varje familj finns det hundratals varianter där små molekylära ändringar ger de olika plasterna varierande materialegenskaper.
Det finns flera typer av plast som är vanliga i vardagsprodukter vi har omkring oss.
Här berättar vi om de vanligaste platstyperna och hur de brukar användas.

Plast, som även kallas polymerer, består av långa molekylkedjor.
Vill du veta mer om polymerer och dess olika materialegenskaper kan du läsa den engelska artikeln ”What Is a Polymer?” på ThoughtCo, eller se filmen längst ner på denna sida.

Three-dimensional model of a polyvinyl chloride (PVC) chain.
 PVC polymer molecules in a chain. theasis / Getty Images

Härdplast och termoplast

Det två huvudgrupperna bland de många olika plastmaterialen är härdplast och termoplast.
Härdplast är plast som inte kan smältas ned eller formas om efter att den har tillverkats. Ofta använder man härdplast tillsammans med glas- eller kolfiber för större konstruktioner, såsom båtar eller segelflygplan.

Termoplast kan, till skillnad från härdplast, både smältas ned och formas om efter tillverkning. Termoplast är vanligare och några exempel på produkter av termoplast är plastpåsar, plastflaskor, glasögonbågar och mobilskal.

Polyeten (PE)

Polyeten är den vanligaste termoplasten och används framför allt i produkter som köksredskap, leksaker, rör, kablar, plastpåsar, plastfolie och flaskor. Polyeten används ofta för att det är billigt att tillverka. Polyeten är elastiskt och absorberar inte vatten samt har goda mekaniska egenskaper samt tål kontakt med många olika ämnen.

Polyeten kan ibland innehålla färgämnen och i vissa fall flamskyddsmedel vid användningar med risk för brand i till exempel kabelisolering.

Polypropen (PP)

Polypropen är en termoplast som används i produkter som matbehållare, förpackningar, leksaker, möbler och textilier. Kännetecknande för polypropen är att det är slitstarkt, genomskinligt samt tål kemiska påfrestningar, till exempel att sura livsmedel ligger länge i en förpackning.

Polypropen kan ibland innehålla färgämnen, antioxidanter och i vissa fall flamskyddsmedel vid användningar med risk för brand.

Läs Livsmedelsverkets information om plast i kontakt med mat

Polystyren (PS)

Polystyren är en vanlig och billig termoplast som förekommer i många olika typer av plastprodukter. Vanliga exempel är livsmedelsförpackningar, plastbestick, lådor för CD-skivor och värmeisoleringsmaterial. Polystyren har bra elektriska egenskaper samt är hårt och styvt.

Expanderad polystyren (XPS) används till exempel till värmeisolering.

Materialet polystyren kan innehålla mjukgörare som ftalater och organiska fosfater eller fosfatestrar. Även antioxidationsmedel, stabilisatorer och bromerade flamskyddsmedel.

Akrylnitril-Butadien-Styren (ABS)

Akrylnitril-Butadien-Styren (ABS) är en termoplast som används främst i elektroniska och tekniska produkter. Exempel är dataskärmar, tangentbord och skrivare. Typiskt för ABS är den är enkel att producera, forma samt går att variera så att den får flera olika egenskaper, till exempel att den ska vara slagtålig.

Materialet ABS kan innehålla mjukgörare som till exempel ftalater. Det kan också innehålla bromerade flamskyddsmedel, färgämnen och antioxidanter. 

Polyetentereftalat (PET)

Polyetentereftalat (PET) är en av de absolut mest använda plasterna och förekommer i produkter som burkar och plastflaskor. Kännetecknande för PET är att det nästan inte väger någonting och att det är slagtåligt. PET används också i textilier och förpackningar.

Material av PET kan innehålla färgämnen.

Polymetylmetakrylat (PMMA)

Polymetylmetakrylat (PMMA), även kallat plexiglas, används ofta i till exempel baklyktor på bilar, kontaktlinser samt material som måste tåla hög påfrestning såsom akvarierutor och hockeyrinkar. PMMA är slagtåligt, splittersäkert, vädertåligt och är väldigt likt glas.

Material av PMMA kan innehålla färgämnen.

Polyamid (PA)

Polyamid (PA) förekommer mycket inom textilbranschen och är mest känt som det huvudsakliga materialet i nylonstrumpbyxor. Det används dock också i produkter som skruvar och kugghjul, köksmaskiner, fisknät och fiskelinor, bränsletankar och i elektronisk utrustning. Polyamid är färglöst men är enkelt att färga, väger inte så mycket och är tåligt.

Material av polyamid kan innehålla färgämnen.

Polyvinylklorid (PVC)

Polyvinylklorid (PVC) är den tredje mest använda plasten i världen efter polypropen och polyeten. PVC är i grunden en så kallad styv plast, alltså att den är hård.

Styv PVC används mycket i vatten- och avloppsrör och hårda platsleksaker. Mjukgjord PVC, alltså när man tillsatt mjukgörare i plasten, används till exempel i slangar, golv, höljen till elektriska kablar, tryck på kläder, i regnkläder, skor, väskor och bälten samt i mjuka plastleksaker och i sjukvårdsmaterial som stomi- och blodpåsar. PVC är också den plast som användes i samt gav namnet till vinylskivor.

Merparten av de mjukgörare som används i plastmaterial går till tillverkningen av mjuk PVC.

Material av PVC kan innehålla färgämnen, mjukgörare, stabilisatorer och ibland flamskyddsmedel.

Polykarbonat (PC)

Polykarbonat används i produkter som till exempel CD-skivor, glasögon och trafiklampor. Polykarbonat används också till skottsäkra fönster samt till visir, maskinskydd och flygplansfönster. Typiskt för polykarbonat är att det är genomskinligt, är slag- och värmetåligt samt är elektriskt isolerande.

Polykarbonat kan innehålla tillsatser som mjukgörare, bromerade flamskyddsmedel, färgämnen och antioxidanter.

Gummimaterial

Plastmaterial inkluderar även gummimaterial. Gummi består liksom plast av en eller flera polymerer och en rad olika tillsatsämnen och kännetecknas av sina elastiska egenskaper. Polymeren kan antingen vara naturlig eller syntetisk. Beroende på val av polymer och tillsatsämnen får gummimaterialen olika egenskaper, från mjuka till hårda och styva material. Exempel på tillsatsämnen i gummimaterial är, antioxidanter, UV-strålningsskydd, fyllmedel, mjukgörare och stabilisatorer. Den största enskilda produkten där gummi används är gummidäck.

Läs om konstgräs av återvunna gummidäck.

Epoxi

Icke-förstärkt epoxi kan användas i fogmassa och ytbeläggningar, speciellt på stål och betong. Fiberförstärkt epoxi används för delar i bilar, båtar och flygplan, bränsletankar, golv och komponenter i elektronik.

Epoxi är en värmehärdande plast som har hög resistens mot lösningsmedel och basiska ämnen samt har bra motstånd mot slitage. Epoxi har också goda elektriska och mekaniska egenskaper.

Material av epoxi kan innehålla färgämnen och flamskyddsmedel. Bisfenol A används vid tillverkningen av epoxi och därför kan material av epoxi innehålla bisfenol A som en rest.

Polyuretan (PUR)

I de flesta fall används polyuretan (PUR) som skum i isolering för fjärrvärmerör, kylskåp och frysar samt till möbler, madrasser, golv och skor. Styvt skum av PUR används bland annat till fordonsdelar för till exempel stötfångare.

Material av PUR kan innehålla flamskyddsmedel och biocider.

Polytetrafluoretylen (PTFE)

PTFE har fysikaliska egenskaper som gör den mycket hal (låg friktion). Materialet är känt från varumärken som till exempel Teflon och Gore-Tex.

PTFE är kemikaliebeständigt och kan användas inom ett brett temperaturområde. Det har bra elektriska egenskaper och har en vaxliknande yta som praktiskt taget inget häftar på. Det absorberar inte vatten och bryts inte ner av UV-ljus, ozon eller syre till skillnad från andra termoplaster.

PTFE används i till exempel i stekpannor för att hindra maten från att bränna fast. PTFE används även som slitlager i olika former av glidlager och liknande där man vill ha en låg friktion. Medicinskt används PTFE till exempel i implantat. De goda kemiska egenskaperna gör att ett implantat har lång livstid. Inom optiken kan PTFE-plast användas i vissa typer av linser, eftersom det är transparent för infrarött ljus.

Källa: Kemikalieinspektionen

Återvinning av plast

Återvinningssymboler, till exempel en triangel med siffra inuti, anger huvudplasten i produkten. Denna typ av symboler har sitt ursprung i EUs förpackningsdirektiv och om förpackningsavfall och är frivillig och är inte en del av livsmedelslagstiftningen eller har med Livsmedelsverkets ansvar att göra. Dessa symboler har heller inget med säkerhet hos materialet att göra.

Siffra i återvinnings- triangeln01 02 03 04 05 06 07 
Plasttyp PET PE-HD PVCPE-LD  PP PS O*)

 * andra plaster; till exempel polykarbonat (PC)

Mer information om polymerer

Polymers: Crash Course Chemistry #45 (10:14)

Table of Contents (Polymers: Crash Course Chemistry #45):
Commercial Polymers & Saved Elephants 0:00
Ethene AKA Ethylene 2:29
Addition Reactions 3:08
Ethene Based Polymers 4:44
Addition Polymerization & Condensation Reactions 6:32
Proteins & Other Natural Polymers 8:33

Spela ett interaktivt spel om polymerer.

Programmera biologiska celler – nästa mjukvarurevolution

The next software revolution – programming biological cells

00:04
The second half of the last century was completely defined by a technological revolution: the software revolution. The ability to program electrons on a material called silicon made possible technologies, companies and industries that were at one point unimaginable to many of us, but which have now fundamentally changed the way the world works. The first half of this century, though, is going to be transformed by a new software revolution: the living software revolution. And this will be powered by the ability to program biochemistry on a material called biology. And doing so will enable us to harness the properties of biology to generate new kinds of therapies, to repair damaged tissue, to reprogram faulty cells or even build programmable operating systems out of biochemistry. If we can realize this — and we do need to realize it — its impact will be so enormous that it will make the first software revolution pale in comparison.

01:11
And that’s because living software would transform the entirety of medicine, agriculture and energy, and these are sectors that dwarf those dominated by IT. Imagine programmable plants that fix nitrogen more effectively or resist emerging fungal pathogens, or even programming crops to be perennial rather than annual so you could double your crop yields each year. That would transform agriculture and how we’ll keep our growing and global population fed. Or imagine programmable immunity, designing and harnessing molecular devices that guide your immune system to detect, eradicate or even prevent disease. This would transform medicine and how we’ll keep our growing and aging population healthy.

01:59
We already have many of the tools that will make living software a reality. We can precisely edit genes with CRISPR. We can rewrite the genetic code one base at a time. We can even build functioning synthetic circuits out of DNA. But figuring out how and when to wield these tools is still a process of trial and error. It needs deep expertise, years of specialization. And experimental protocols are difficult to discover and all too often, difficult to reproduce. And, you know, we have a tendency in biology to focus a lot on the parts, but we all know that something like flying wouldn’t be understood by only studying feathers. So programming biology is not yet as simple as programming your computer. And then to make matters worse, living systems largely bear no resemblance to the engineered systems that you and I program every day. In contrast to engineered systems, living systems self-generate, they self-organize, they operate at molecular scales. And these molecular-level interactions lead generally to robust macro-scale output. They can even self-repair.

03:07
Consider, for example, the humble household plant, like that one sat on your mantelpiece at home that you keep forgetting to water. Every day, despite your neglect, that plant has to wake up and figure out how to allocate its resources. Will it grow, photosynthesize, produce seeds, or flower? And that’s a decision that has to be made at the level of the whole organism. But a plant doesn’t have a brain to figure all of that out. It has to make do with the cells on its leaves. They have to respond to the environment and make the decisions that affect the whole plant. So somehow there must be a program running inside these cells, a program that responds to input signals and cues and shapes what that cell will do. And then those programs must operate in a distributed way across individual cells, so that they can coordinate and that plant can grow and flourish.

03:59
If we could understand these biological programs, if we could understand biological computation, it would transform our ability to understand how and why cells do what they do. Because, if we understood these programs, we could debug them when things go wrong. Or we could learn from them how to design the kind of synthetic circuits that truly exploit the computational power of biochemistry.

04:25
My passion about this idea led me to a career in research at the interface of maths, computer science and biology. And in my work, I focus on the concept of biology as computation. And that means asking what do cells compute, and how can we uncover these biological programs? And I started to ask these questions together with some brilliant collaborators at Microsoft Research and the University of Cambridge, where together we wanted to understand the biological program running inside a unique type of cell: an embryonic stem cell. These cells are unique because they’re totally naïve. They can become anything they want: a brain cell, a heart cell, a bone cell, a lung cell, any adult cell type. This naïvety, it sets them apart, but it also ignited the imagination of the scientific community, who realized, if we could tap into that potential, we would have a powerful tool for medicine. If we could figure out how these cells make the decision to become one cell type or another, we might be able to harness them to generate cells that we need to repair diseased or damaged tissue. But realizing that vision is not without its challenges, not least because these particular cells, they emerge just six days after conception. And then within a day or so, they’re gone. They have set off down the different paths that form all the structures and organs of your adult body.

05:51
But it turns out that cell fates are a lot more plastic than we might have imagined. About 13 years ago, some scientists showed something truly revolutionary. By inserting just a handful of genes into an adult cell, like one of your skin cells, you can transform that cell back to the naïve state. And it’s a process that’s actually known as ”reprogramming,” and it allows us to imagine a kind of stem cell utopia, the ability to take a sample of a patient’s own cells, transform them back to the naïve state and use those cells to make whatever that patient might need, whether it’s brain cells or heart cells.

06:30
But over the last decade or so, figuring out how to change cell fate, it’s still a process of trial and error. Even in cases where we’ve uncovered successful experimental protocols, they’re still inefficient, and we lack a fundamental understanding of how and why they work. If you figured out how to change a stem cell into a heart cell, that hasn’t got any way of telling you how to change a stem cell into a brain cell. So we wanted to understand the biological program running inside an embryonic stem cell, and understanding the computation performed by a living system starts with asking a devastatingly simple question: What is it that system actually has to do?

07:13
Now, computer science actually has a set of strategies for dealing with what it is the software and hardware are meant to do. When you write a program, you code a piece of software, you want that software to run correctly. You want performance, functionality. You want to prevent bugs. They can cost you a lot. So when a developer writes a program, they could write down a set of specifications. These are what your program should do. Maybe it should compare the size of two numbers or order numbers by increasing size. Technology exists that allows us automatically to check whether our specifications are satisfied, whether that program does what it should do. And so our idea was that in the same way, experimental observations, things we measure in the lab, they correspond to specifications of what the biological program should do.

08:02
So we just needed to figure out a way to encode this new type of specification. So let’s say you’ve been busy in the lab and you’ve been measuring your genes and you’ve found that if Gene A is active, then Gene B or Gene C seems to be active. We can write that observation down as a mathematical expression if we can use the language of logic: If A, then B or C. Now, this is a very simple example, OK. It’s just to illustrate the point. We can encode truly rich expressions that actually capture the behavior of multiple genes or proteins over time across multiple different experiments. And so by translating our observations into mathematical expression in this way, it becomes possible to test whether or not those observations can emerge from a program of genetic interactions.

08:55
And we developed a tool to do just this. We were able to use this tool to encode observations as mathematical expressions, and then that tool would allow us to uncover the genetic program that could explain them all. And we then apply this approach to uncover the genetic program running inside embryonic stem cells to see if we could understand how to induce that naïve state. And this tool was actually built on a solver that’s deployed routinely around the world for conventional software verification. So we started with a set of nearly 50 different specifications that we generated from experimental observations of embryonic stem cells. And by encoding these observations in this tool, we were able to uncover the first molecular program that could explain all of them.

09:43
Now, that’s kind of a feat in and of itself, right? Being able to reconcile all of these different observations is not the kind of thing you can do on the back of an envelope, even if you have a really big envelope. Because we’ve got this kind of understanding, we could go one step further. We could use this program to predict what this cell might do in conditions we hadn’t yet tested. We could probe the program in silico.

10:08
And so we did just that: we generated predictions that we tested in the lab, and we found that this program was highly predictive. It told us how we could accelerate progress back to the naïve state quickly and efficiently. It told us which genes to target to do that, which genes might even hinder that process. We even found the program predicted the order in which genes would switch on. So this approach really allowed us to uncover the dynamics of what the cells are doing.

10:39
What we’ve developed, it’s not a method that’s specific to stem cell biology. Rather, it allows us to make sense of the computation being carried out by the cell in the context of genetic interactions. So really, it’s just one building block. The field urgently needs to develop new approaches to understand biological computation more broadly and at different levels, from DNA right through to the flow of information between cells. Only this kind of transformative understanding will enable us to harness biology in ways that are predictable and reliable.

11:12
But to program biology, we will also need to develop the kinds of tools and languages that allow both experimentalists and computational scientists to design biological function and have those designs compile down to the machine code of the cell, its biochemistry, so that we could then build those structures. Now, that’s something akin to a living software compiler, and I’m proud to be part of a team at Microsoft that’s working to develop one. Though to say it’s a grand challenge is kind of an understatement, but if it’s realized, it would be the final bridge between software and wetware.

11:48
More broadly, though, programming biology is only going to be possible if we can transform the field into being truly interdisciplinary. It needs us to bridge the physical and the life sciences, and scientists from each of these disciplines need to be able to work together with common languages and to have shared scientific questions.

12:08
In the long term, it’s worth remembering that many of the giant software companies and the technology that you and I work with every day could hardly have been imagined at the time we first started programming on silicon microchips. And if we start now to think about the potential for technology enabled by computational biology, we’ll see some of the steps that we need to take along the way to make that a reality. Now, there is the sobering thought that this kind of technology could be open to misuse. If we’re willing to talk about the potential for programming immune cells, we should also be thinking about the potential of bacteria engineered to evade them. There might be people willing to do that. Now, one reassuring thought in this is that — well, less so for the scientists — is that biology is a fragile thing to work with. So programming biology is not going to be something you’ll be doing in your garden shed. But because we’re at the outset of this, we can move forward with our eyes wide open. We can ask the difficult questions up front, we can put in place the necessary safeguards and, as part of that, we’ll have to think about our ethics. We’ll have to think about putting bounds on the implementation of biological function. So as part of this, research in bioethics will have to be a priority. It can’t be relegated to second place in the excitement of scientific innovation.

13:26
But the ultimate prize, the ultimate destination on this journey, would be breakthrough applications and breakthrough industries in areas from agriculture and medicine to energy and materials and even computing itself. Imagine, one day we could be powering the planet sustainably on the ultimate green energy if we could mimic something that plants figured out millennia ago: how to harness the sun’s energy with an efficiency that is unparalleled by our current solar cells. If we understood that program of quantum interactions that allow plants to absorb sunlight so efficiently, we might be able to translate that into building synthetic DNA circuits that offer the material for better solar cells. There are teams and scientists working on the fundamentals of this right now, so perhaps if it got the right attention and the right investment, it could be realized in 10 or 15 years.

14:18
So we are at the beginning of a technological revolution. Understanding this ancient type of biological computation is the critical first step. And if we can realize this, we would enter in the era of an operating system that runs living software.

Elsparkcyklarna har blivit en symbol för arrogans och tvivelaktigt miljöansvar

Trafikkaos, nedskräpning och miljöfarligt avfall.
Elsparkcyklarna, eller elscooters, väcker starka känslor. Men de upprörda känslorna kring elscootrarna handlar om mer än så.

”Om ni tycker att Sverige är splittrat i synen på invandring, kan jag konstatera att det är inget mot polariseringen i hur vi ser på fenomenet elsparkcyklar.”, skrev nationalekonomen Andreas Bergh lite skämtsamt på Twitter.

Hur har det på så kort tid kunnat bli så här?

Elsparkcyklarna dök först upp i Kalifornien för ett par år sedan. Under det senaste året har företag som Voi, Lime, Tier och Bird spridit ut sina hyrfordon i en rad svenska och europeiska städer.

Det handlar om en snabb omvandling av stadsrummet. Det påverkar inte bara estetiskt hur staden ser ut och upplevs, utan också de mellanmänskliga relationerna, hur medborgare interagerar med varandra. Daniel Helldén (MP), som är trafikborgarråd i Stockholm, talar om ”en brytningstid för transporter”, och att vi kanske kommer att se ”en helt annan stad framöver”. Då är det ju inte konstigt att det här berör och upprör människor.

Men den svenska debatten om elsparkcyklarna handlar inte så mycket om denna kulturförändring. Det handlar mest om stök, säkerhet, olyckor, nedskräpning och arbetsvillkor. Om behovet av nya lagar och regler. Och om de nu är så miljövänliga egentligen, vilket de inte är.

Läs gärna följande artiklar gällande hur miljövänliga, eller rättare sagt icke miljövänliga elsparkcyklarna är:

Länk till artikel på engelska i The Verge:
https://www.theverge.com/2019/8/2/20751610/scooters-electric-dockless-carbon-emissions-study-life-cycle-analysis

Länk till forskningsrapporten (på engelska):
https://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/ab2da8

Länk till svensk artikel med vissa tillhörande beräkningar:
https://m3.idg.se/2.1022/1.721750/voi-elscooter-miljo
https://www.breakit.se/artikel/21197/ny-undersokning-elscootrar-slapper-ut-mer-vaxthusgaser-an-en-dieselbuss

https://www.mestmotor.se/recharge/artiklar/nyheter/20190806/forskarrapport-elsparkcyklar-ger-storre-co2-utslapp-an-att-aka-med-dieselbuss/

Hur som helst, inget av detta ovan är oviktigt, tvärtom. Men känslorna de väcker kan nog handla minst lika mycket om mer diffusa ting som har med värderingar och normer att göra. I Paris, elsparkcyklarnas kanske starkaste fäste i Europa, har såväl författare som filosofer och psykologer givit sig in i diskussionerna.

Elsparkcyklarna associeras med ett slags provocerande överlägsenhet, som understryks av hur de rör sig i stadsrummet, utanför etablerade normer, ett ”fordon med alla rättigheter”, enligt den franska filosofen och psykologen Elsa Godart.

Elsparkcykelns snabba utbredning på våra gator i städer har blivit en vardaglig symbol för ”disruption”, processen där ny teknik skakar om etablerade affärsmodeller.

På samma gång rubbas föreställningar om individens ansvar. Om någon parkerar cykeln så att den blockerar trottoaren skulle ingen komma på tanken att skylla på fabrikören.
Men i fallet med elsparkcyklarna finns inga individuella ägare att rikta ilskan mot. Då blir allt bolagens, tjänsteleverantörernas, fel. På samma gång känner sig många befriade från ansvar, såväl brukare som de som avskyr och rentav vandaliserar fordonen, och som stoltserar med detta på sociala medier.

Elsa Godart ser elsparkcyklarna som sinnebilder för det som hon kallar ”utan-ansträngning-samhället”.
Läs gärna mer i ursprungsartikeln av Svenska Dagbladets kulturchef Lisa Irenius.

Diskussionsfrågor:

Syftet med följande diskussionsfrågor är att låta eleverna arbeta språkutvecklande med innehållet i texten och de länkade svenska och engelska artiklarna och forskningsrapporten. De tränar, utvecklar och visar sina kunskaper och förmågor inom läsförståelse, att ta del av fakta, uttrycka sig i tal och skrift, argumentera, resonera, beskriva, förklara och tolka olika typer av texter. De kan även källkritiskt granska fakta och påståenden, hänvisa till olika källor, reflektera och ta ställning till egna personliga val gällande användning av transportmedel och hur de påverkar miljön, ekonomin och klimatet.
Lämpliga arbetsmetoder kan vara t ex EPA (Enskilt – Par – Alla), jobba i basgrupper eller individuellt.

  1. Vad tror du kommer hända härnäst gällande elsparkcyklarna?
  2. Hur kommer det se ut i framtiden? Om 5 år, om 10 år?
  3. Vilka fördelar ser du med elsparkcyklarna i städer?
  4. Vilka nackdelar ser du med elsparkcyklarna i städer?
  5. Vad krävs för att minska problemen men behålla fördelarna?
  6. Hur kan en bussresa med en dieseldriven buss bidra till lägre koldioxidutsläpp än motsvarande resa med en elsparkcykel?
  7. Gör ett diagram som visar en jämförelse mellan CO2-utsläpp för en resa från ditt hem till din skola med elsparkcykel och bil. Använd siffrorna från länkad artikel i M3 ovan.
  8. Gör ett diagram som visar fördelningen mellan hur stor andel elscooterfärder i USA som ersätter en bilresa, en promenad, cykeltur, kollektivtrafiktur eller där personen helt enkelt hade avstått från att åka. Använd siffrorna från länkad artikel i M3 ovan.
  9. Hur mycket längre livslängd anser du behövs för att elsparkcyklarna ska anses vara miljövänliga alternativ? Motivera ditt svar med beräkningar. Använd siffrorna från den länkade forskningsrapporten.
  10. Ta fram en teknisk uppfinning eller innovation som löser något eller några av dagens problem med elsparkcyklarna.
    (Använd gärna skolprogrammet ”Uppfinnarresan” från Finn upp)
  11. Vem ligger bakom forskningsrapporten gällande elsparkcyklarnas miljöavtryck som flera artikelskribenter hänvisar till?



Här är avfallet som påverkar klimatet mest

Från en artikel på Ekocentrum.se

I en ny rapport har IVL Svenska Miljöinstitutet och Avfall Sverige undersökt hushållsavfallets klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv.

190910_elektronikavfall

Rapporten visar att elskrot och textiler är de avfallstyperna som har störst påverkan på klimatet.

I studien har man gått igenom 32 fraktioner av hushållsavfall och utvärderat deras klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. IVL har undersökt både vilken effekt man får av att förebygga avfall, och återvinning eller behandling av avfallet.

– Vår studie visar att minskad konsumtion alltid ger större klimatvinster än återvinning, eftersom man sparar koldioxidutsläpp genom att undvika att tillverka en produkt. När det gäller avfallsbehandling är det oftast bättre för klimatet att materialåtervinna avfallet än att använda det för energiåtervinning, säger Jurate Miliute-Plepiene på IVL i ett pressmeddelande.

Jämför med utsläppen från en bensinbil
IVL jämför i rapporten klimatpåverkan av olika avfallstyper med utsläppen från en bensinbil.

I topp över vilket avfall som sparar mest utsläpp av koldioxid, hamnar elprodukterna. Ett kilo elprodukter som inte tillverkas sparar nämligen motsvarande 305 kilometer bilkörning.

En mobiltelefon som säljs vidare istället för att skrotas och materialåtervinnas, sparar ungefär 60 kilo koldioxid, vilket motsvarar ungefär 460 kilometer bilkörning.

Sedan kommer textilierna. Ett kilo textil som inte tillverkas sparar motsvarande 200 kilometer bilkörning. Återanvändning av ett kilo använd textil sparar motsvarande 95 kilometer bilkörning.

Att återanvända kläder sparar exempelvis tio gånger mer koldioxid än att återvinna materialet för att skapa nya textilier.

Många bäckar små
Ett kilo matavfall från hushållet motsvarar två kilo koldioxid, eller 17 kilometer bilkörning. Ett kilo restavfall motsvarar 2,3 kilo koldioxid eller 18 kilometer bilkörning.

Rapporten visar att avfallsförebyggande åtgärder som minskad konsumtion, ger större klimatvinster än återvinning. Samtidigt är materialåtervinning av hushållsavfall i de flesta fall bättre för klimatet än energiåtervinning.

Till exempel ”kostar” ett kilo restavfall som går till energiåtervinningen, 0,2 kilo koldioxid, eller två kilometer med bil, medan samma mängd avfall som går till materialåtervinning ”sparar” cirka 1,5–1,8 kilo koldioxid för metaller och vissa elavfallsprylar.

Ersätter nya råvaror
På pappers- och glasförpackningar ”sparar” man 0,2-0,3 kilo koldioxid, per kilo och för gummidäcksavfall 0,1 kilo koldioxid, eller en kilometer med bil.

Det sker en besparing i koldioxid eftersom de återvunna materialen ersätter en ny råvara, som exepelvis metaller, skogsråvara eller energi från koleldade cementfabriker.

Den största klimatboven
Enligt rapporten kommer den största klimatbelastningen från farligt avfall, exempelvis har ett kilo lösningsbaserad färg en belastning på 1,5 kilo koldioxid, eller 12 kilometer med bil.

Källa: Ekocentrum.se, Miljö & Utveckling och IVL Svenska Miljöinstitutet

Kalkylatorer online

I många av våra dagliga beslut borde vi förlita oss mer på fakta istället för att gå på känslor, gissningar och antaganden. Problemet är ofta att vi inte orkar ta reda på saker, inte har tid eller helt inte känner till rätt formel eller inte vet hur man räknar ut det vi behöver veta.
På denna sida hittar du länkar till smidiga digitala verktyg i form av webbaserade kalkylatorer som hjälper dig med olika typer av beräkningar inom alla möjliga tänkbara vardagliga eller yrkesmässiga problemområden inom fysik, elektronik, krafter och rörelser, kemi, matematik, statistik, sannolikhet, geometri, mekanik, hållfasthet, ekologi, sport m.m.

Dessa kalkylatorer är skapade av Omnicalculator.com.

Chemistry – Kemi

Construction – Konstruktion

Construction converters

Construction materials calculators

Other calculators

Conversion

Ecology – Ekologi

Everyday life – Vardagsliv

Everyday savings calculators

Transportation calculators

Time and productivity calculators

Clothing calculators

Other calculators

Finance – Finans

Business planning calculators

Investment calculators

Sales calculators – Försäljning

Tax and salary calculators – Skatt och lön

Real estate calculators – Fastigheter

Personal finance calculators – Privatekonomi

Debt management calculators – Skulder och lån

Microeconomics calculators

Macroeconomics calculators

Other calculators

Food – Mat och näring

Health – Hälsa

Cardiology calculators

Electrolytes & fluids calculators

Fertility & pregnancy calculators

Hematology calculators

Pediatric calculators

Pulmonary calculators

General health calculators

Body measurements calculators

Metabolic disorders calculators

Other calculators

Math – Matematik

Percentages calculators – Procent

Algebra calculators

Arithmetic calculators

Coordinate geometry calculators

Trigonometry calculators

2D geometry calculators

3D geometry calculators

Sequences calculators

Other calculators

Physics

Classical mechanics calculators

Rotational and periodic motion calculators

Waves calculators

Optics calculators

Fluid mechanics calculators

Atmospheric thermodynamics calculators

Thermodynamics calculators

Electromagnetism calculators

Quantum mechanics calculators

Relativity calculators

Astrophysics calculators

Other calculators

Sports

Running calculators

Cycling calculators

Other calculators

Statistics

Other

Photo and video calculators

New tech and electronics calculators

Other calculators

Robotbyggsatser för att bygga en egen robot rover

Skapa en egen robot baserat på t ex en mBot wifi, Velleman Allbot Four Legged Robot, eller Pi2Go.

Det finns många olika byggsatser att köpa om du vill bygga en egen programmerbar robot eller en robotbil.
Ett chassi till ett fordon är en ram, stomme eller bottenplatta med tillhörande hjul, hjulupphängning och motorer. För att få önskad funktion på din robot behöver du komplettera chassit med motordrivkretsar, styrelektronik och strömförsörjning.
Det finns en hel del att ta hänsyn till när du ska välja vilka komponenter din robot ska bestå av. Enklast är att välja något som andra redan testat, så att du vet att delarna fungerar ihop och kan hitta instruktioner för hur man bygger ihop allt.

Här nedan visar vi ett antal exempel på byggsatser med chassi, motorer och hjul samt några lite mer kompletta lösningar där även alla elektronik-komponenter medföljer.
När du har ett färdigt chassi kan du designa och bygga en egen kaross eller hölje till det. Varför inte t ex göra så att det ser ut som ett djur?
Du kan givetvis även konstruera och bygga ett helt eget chassi som liknar något av dessa i valfritt material (t ex trä, plast, kartong eller metall). För att spara pengar och skona miljön kanske du kan hitta och använda något lämpligt återbruksmaterial? (Skolans läromedelsbudget är ju begränsad).
Du skulle kunna göra det som ett riktigt bra ämnesövergripande skolprojekt som handlar om hållbar utveckling, uppfinningar, konstruktion, design, elektronik, mekanik, ekonomi, kommunikation, samarbete, materialkunskap, verktyg och bearbetning, skisser och ritningar, 3D-CAD och 3D-printing och programmering. Inte bara för att det är väldigt lärorikt, utan även för att det är kreativt, utmanande och kul!
Skolämnen som berörs är i huvudsak teknik, bild och slöjd, men även matematik, fysik, samhällskunskap, hem- och konsumentkunskap, svenska, engelska och kemi.

Här är ett antal exempel på färdiga robot-kit:

Mini Robot Rover Chassis Kit

Mini Robot Rover Chassis Kit

Kit för att bygga en egen robot med två hjul. Innehåller chassi, motorer och hjul. Komplettera med motordrivning, en Arduino eller Micro:bit och strömförsörjning.
Innehåll: 2 DC-motorer (4-6 V) med hjul, stödhjul, metallchassi och topplatta för tillbehör. Mått monterad: 103x74x156 mm. Pris ca 250:- på Kjell & Co

Robotbyggsats med hjul och motor

Robotbyggsats med hjul och motor

Kit för att bygga en egen robot med två hjul. Innehåller chassi, motorer och hjul. Komplettera med motordrivning, en Arduino eller Micro:bit och strömförsörjning. Gör roboten smart med t.ex. optisk linjespårning (87064) eller avståndsmätning (87059). Chassit har hål för montering med skruv. Spänning motorer: 5 – 10 V.

  • Chassi, motorer och växellådor
  • Två drivhjul med stödhjul

Pris ca 300:- på Kjell & Co

Robo:Bit Buggy MK2

Robo:Bit Byggy MK2 ihopmonterad

En liten buggy som enkelt monteras med bara en skruvmejsel, ingen lödning krävs.

Innehåll
Robo:Bit robotik-kontroller (kretskort)
monteringsdetaljer (batterihållare, skruv, distanser, osv)
2 gula hjul med däck
2 motorer med anslutningskabel (ingen lödning)
notera att micro:bit inte ingår!

Med den här byggsatsen kan man lära sig om att:
Styra motorer med enkla fram/bak-kommandon.
Styra motorernas hastighet i båda riktningarna med PWM.
Med hjälp av en till micro:bit radiostyra buggyn.
Använda rörelsesensorn hos micro:bit för att detektera krockar med hinder och undvika dem.
Priset för detta kit är ca 480:- på Electrokit

Med en ultraljudsavståndsmätare (ingår ej) även:
Upptäcka hinder när de kommer nära och undvika dem
”följa John”-program som försöker hålla ett konstant avstånd till föremål

Med en linjeföljare (ingår ej) även:

Använda linjesensorerna för att få buggyn att hålla sig i ”spåret”
Skriva mer komplicerade program för när roboten stöter på korsningar av olika slag
Jämföra olika strategier för att följa linjer
Tillsammans med ultraljudsavståndsmätaren kan du få roboten att undvika hinder på banan och, efter att ha rundat den, upptäcka den igen.


Robo:Bit Buggy MK2 delar
Robo:Bit Buggy MK2 ihopmonterad inklusive ultraljudsdetektorer

Olimex Robotplattform 3 hjul

Olimex Robotplattform 3 hjul monterad

Olimex Robotplattform 3 hjul är en robotbyggsats med chassie, motorer, hjul och batterihållare. Chassiet består av en 3mm akrylplastskiva med en mängd fästpunkter för motorer, sensorer och övrig elektronik. Byggsatsen innehåller två utväxlade DC-motorer som skruvas fast i chassiet och två hjul med gummidäck som enkelt trycks fast direkt på motoraxlarna. Utöver de två drivhjulen medföljer även en stödkula som följer rörelser i alla riktningar samt en batterihållare för 4st AA-batterier. Komplettera med valfri mikrokontroller, motordrivare samt sensorer och du har en komplett autonom robot!

Motorspecifikationer:
* Spänning: 6VDC
* Ström: 240mA
* Hastighet: 230rpm
* Utväxling: 1:48
* Vridmoment: 0.078Nm (0.8kgf-cm)

Innehåll:
* 1st chassie
* 2st motorer
* 2st hjul 65 x 25mm
* 1st stödkula
* 2st monteringssatser för motor
* 1st batterihållare 4xAA
Pris för detta kit är ca 280:- på Electrokit

Olimex Robotplattform 3 hjul delar

AlphaBot2 – Robot kit för Raspberry Pi

AlphaBot2 – Robot kit för Raspberry Pi

AlphaBot2 är en robotbyggsats gjord för Raspberry Pi Zero/Zero W, och klarar bland annat av att följa en linje, undvika föremål, mäta avstånd med ultraljud, kommunicera över Bluetooth/IR/WiFi (Bluetooth och WiFi kräver Pi Zero W) och har en inbyggd kamera som gåra att vinkla i höjdled.
Monteringen är enkelt avklarad utan någon lödning eller kabeldragning; det är klart på några minuter och det finns gott om exempelkod för att komma igång snabbt.

Funktioner:
* 5-kanals infraröd sensor, med analog utgång och PID-algorithm för stabil linjeföljning
* Moduler för linjeföljning och för att undvika hinder, utan kabeldragning
* TB6612FNG dubbel H-brygga motordrivare
* N20 minimotor med metallkugghjul i växellådan.
* Inbyggda RGB LEDs

På det övre kortet finns:
* LM2596 spänningsregulator, levererar stabil ström (5V) till Raspberry Pi Zero
* TLC1543 10 bitars AD-omvandlare, för integration med analoga givare och sensorer
* PCA9685 servocontroller för jämn rörelse av kameraservot
* CP2102 UART-konverterare, för att styra Pi över UART
* USB HUB chip, så du kan använda fler USB-anslutningar (fyra stycken)
* En summer
* IR-mottagare

Mått: 220 x 165 x 70mm

Innehåll:
AlphaBot2-PiZero (adapterkort)
AlphaBot2-Base (chassi)
RPi Camera (B)
Ultraljudssensor
Micro SD kort 16GB
SG90 servo
2 DOF pan and tilt kit
IR fjärrkontroll
FC-20P kabel 8cm
Micro USB-kontakt
RPi Zero V1.3 Camerasladd 30cm
USB-kabel typ A hane till microB hane
AlphaBot2-PiZero skruvar
skruvmejsel
Pris ca 1200:- på Electrokit

Rover 5 Robotplattform

Rover 5 Robotplattform

Rover 5 är en robotplattform av modell stridsvagn (tank) och använder 4 individuellt oberoende motorer, var och en med en halleffekt-kvadraturkodare och växellåda. Hela växellådsaggregatet kan roteras i steg om 5 grader för olika markfrigångskonfigurationer. Du kan även byta ut robotens larvfötter mot traditionella hjul.

Funktioner:

Justerbara växellådsvinklar
4 oberoende likströmsmotorer
4 oberoende hall-effektkodare
Tjocka gummitankar
6x AA batterihållare
10 kg / cm stallmoment per motor
Pris ca 800:- på Elektrokit

mBot Blue/Wifi från Makeblock

mBot Blue från Makeblock

mBot Blue och mBot wifi från Makeblock är robotbyggsatser speciellt framtagna för barn och utbildning. Roboten monteras enkelt ihop, ingen lödning krävs, och programmeras i Arduino eller Scratch. En modul för 2.4GHz eller Bluetooth kommunikation medföljer och kan användas för att styra roboten trådlöst från en dator eller mobil. App för iPhone och Android finns gratis i Appstore och Google Play, sök efter namnet mBot. Det medföljer även en IR-fjärrkontroll som redan från start kan användas för att styra roboten manuellt.
Med i paketet finns alla mekaniska delar som behövs för att bygga ihop roboten, styrkort, hjul och motorer, ultraljudssensor, linjeföljarsensor, kablar, batterihållare, fjärrkontroll samt skruvmejslar.

mBot är en komplett lösning för elever som vill lära sig mer om programmering, elektronik och robotar. Att arbeta med mBlock, inspirerad av Scratch 2.0 och kontrollerad av en Bluetooth-modul ger detta robotkit elever en oändlig massa möjligheter att lära sig vetenskap, teknologi, ingenjörskunskap och matematk.

Dra och släpp grafiskt programmeringsmjukvara som baseras på Scratch 2.0 ger barnen ett snabbt sätt att lära sig programmering, att kontrollera roboten, och att möjliggöra multipla funktioner från roboten. mBot bygger på lek och kreativitet.

Den mekaniska aluminiumkroppen av mBot är kompatibel med Makeblock plattformen och många Legodelar, medan elektroniken är utvecklad med Arduinos open source ekosystem. Detta gör att mBot har en nästan oändlig utökningsmöjlighet genom att använda många olika elektroniska moduler som du kan behöva för att bygga din ”drömrobot”.

• Mjukvara och programmering: mBlock (Grafisk) för Mac och Windows, iPad mBlocky, Arduino IDE
• Microcontroller: Baserad på Arduino Uno
• Strömförsörjning: 3,7V DC Lithium batteri eller fyra 1,5V AA batterier (säljes separat)
• Trådlös kommunikation: Bluetooth eller 2,4 GHz wifi

I paketet ingår:2x Micro TT motor
1x Universal hjul
1x Me Ultraljud sensor
1x mCore
15x M4 x8 skruvar
1xME Line follower
2x Tyre 90T B
8x M3 muttrar
2x Velcro
4x M2.2 x 9.5 skruvar
1x Line follower map
4x M2 x 25
2x 6P6C RJ25-kablar 0,2m
1x IR fjärrkontroll (Knappcellsbatteri CR2025, medföljer ej)
1x Chassi
1x USB Typ A – Typ B kabel 1m
1x Batterihållare för 4 AA-batterier (batterier medföljer ej)
1x skruvmejsel
1x Skyddslock Mått(BxDxH): 170x130x90mm
Längd 17 cm
Fyra AA batterier köps separat
1 st knappcellsbatteri CR2025 köps separat 
Priser från ca 900:- beroende på modell och kan köpas från t ex Hands On Science
mBot Blue och mBot wifi kan programmeras med Scratch
mBot Blue från Makeblock i delar
mBot Wifi monteras enkelt ihop till en komplett fungerande robot
mBot Blue kan styrs från en mobiltelefon

mBot Ranger Robot kit från Makeblock

Produktbild
mBot Ranger Robot Kit från Makeblock

mbot Ranger Robot Kit är ett 3-i-1 robotkit som stöder tre byggutföranden: Off-Road Land Raider, två-hjulig självbalanserande bil och Dashing Raptor, Predator.

Programmera och kontrollera mbot Ranger via smartphone, surfplatta, Mac eller PC.
Trådlös komunikation via Bluetooth och WiFi 2,4G.

mBot Ranger är fullt kompatibel med mBlock som är en grafisk programmeringsmiljö baserad på Scratch 2.0 open-source kod. Den gör programmeringsprojekt och interaktiva projekt enklare genom drag-and-drop funktionsblock. Utöver stöd för programmering via en PC har mBot Ranger även stöd för att bli programmerad från en iPad och andra surfplattor med en enkelanvänd app: Makeblock HD.

Programmering:
PC – mBlock
iPad/Tablet – Makeblock
Arduino IDE 

Datorkort:
Arduino Mega 2560, 256 KB flash memory, 8 KB SRAM, 4KB EEPROM 

Sensorer:
2 ljussensorer
1 ljudsensor
1 gyroskop
1 temperatursensor
1 ultraljudssensor
1 linjeföljare

Ljudenhet:
1 Summer 

Motor: 2×400 RPM Encoder Motor

Storlek: 200x165x120 mm
Vikt: 1600 gram 

Drivs med 6 stycken AA batterier (ingår ej, köpes separat).
Pris ca 1500:- och kan köpas från t ex Hands On Science

Kolla in vad man kan göra med mBot Ranger Robot Kit

Läs mer om mBot Ranger på www.makeblock.com 

Bil med remdrift

Produktbild
Bilchassi med elmotor och remdrift

Bil med kraftöverföring via remdrift i serien Bilar och kraftöverföring.

Byggsatsen innehåller chassi av korrugerad plast, hjul, axlar och axelbockar med monteringskuddar, 2 remskivor, gummiband, elmotor, batterihållare och omkopplare.

Storlek 20x14cm. 
Batteri 2 st AA beställs separat.
Pris ca 80:- på Hands On Science

Enkla byggsatser där ni jämför effekten av olika kraftöverföringar från energikälla till rörelseenergi. Här är utväxling gjord med remskivor av olika diameter.

Remdrivning i fordon finns i lite olika varianter. I riktiga personbilar används det mest till att driva generatorn, vattenpumpen, AC-kompressorn, kylarfläkten eller servostyrningspumpen från bilens förbränningsmotor. Det finns dock några klassiska gamla exempel på bilar som hade remdrivning som kraftöverföring för att driva hjulen som t ex Daf/Volvo 343, även kallad Remjohan.
Vissa veteranmopeder hade kraftöverföring med en rem för länge sedan, men sedan blev det i princip standard med kedja på både mopeder och motorcyklar. Idag har remdrift blivit vanligare igen på Scooter-mopeder bl a pga ryckfri och behaglig gång samt möjlighet att justera utväxlingen dynamiskt i den automatiska växellådan mha en variator.
Andra remdrivna produkter är kvarnar, luftkompressorer och kapsågar.

Bilchassi med kugghjulsdrift

Bilchassi med kugghjulsdrift som kraftöverföring

Byggsatsen innehåller chassi av korrugerad plast, hjul, axlar och axelbockar med monteringskuddar, 2 kugghjul, elmotor, batterihållare och omkopplare.

Storlek 20x14cm. 
Batteri 2 st AA beställs separat.
Pris ca 80:- på Hands On Science

Enkla byggsatser där ni jämför effekten av olika kraftöverföringar från energikälla till rörelseenergi. 
Mellan drivkälla och hjul finns i allmänhet en växellåda med flera kugghjul.

Kugghjulsdrivna fordon är våra vanliga standardbilar, lastbilar och mopeder, cyklar traktorer samt även i borrmaskiner.

Blodsbatterier – kobolt

En länk till en artikel om den blodiga jakten på mineraler i Kongo-Kinshasa. Ett reportage om Kobolt, den viktiga dyrbara mineralen i Litiumjon-batterierna som driver allt från mobiltelefoner, bärbara datorer och elbilar. Enligt Aftonbladets reportrar som granskat Kobolt-industrin i Kongo så förekommer det både barnarbete och allvarliga missförhållanden i gruvorna.
Vilket ansvar tar de stora teknikföretagen?
Många är de som köper upp och använder Kobolt i sina produkter. Företaget Northvolt, som ska bygga Europas största batterifabrik i Skellefteå. Och Volvo, som från 2019 ska bygga in elmotorer i alla sina nya modeller. Och Tesla, världens största tillverkare av elbilar och elbilsbatterier. Och elektronikkedjorna som i reklamen lockar med sina senaste telefoner och surfplattor från tillverkare som Apple och Samsung.

Läs artikeln på Aftonbladet:
https://special.aftonbladet.se/blodsbatterier/?fbclid=IwAR3nZfESH_MdN0GYDoWB5oLlOXmxE71tE8W-k9mM4-O8wlJwsX6COUuZqqk