Budget för koldioxid ska rädda världen

Parisavtalets mål är att begränsa den globala uppvärmningen till max två grader. Hur det ska gå till är dock inte klart. En tänkbar lösning kan vara koldioxidbudgetar. Det är ett vetenskapligt sätt som utgår från att man räknar ut den totala mängden koldioxidutsläpp som vi kan tillåta för att nå klimatmålen, och sedan fördelas de tillåtna utsläppen på både nationell och lokal nivå.

Om koldioxidutsläppen fortsätter i samma takt som idag, år 2020, har världen redan om 18 år släppt ut den mängd koldioxid som är ”tillåten” för att uppnå Parisavtalet. Det betyder att 660 miljarder ton koldioxid kvarstår av jordens totala koldioxidbudget – om vi ska klara målet att hålla ökningen av jordens medeltemperatur under 2 grader.

Det stora frågetecknet är hur koldioxidutsläppen ska fördelas.

Läs artikeln om koldioxidbudget på forskning.se

Svara på följande frågor:

  1. Vad innebär Parisavtalet?
  2. Vad innebär begreppet ”den globala koldioxidbudgeten”?
  3. Vad är en lokal koldioxidbudget?
  4. Ungefär hur många procent av den globala uppvärmningen som orsakas av växthusgaser står koldioxid för?
  5. Hur stor är förändringen av utsläppen av koldioxid i världen idag jämfört mot för 50 år sedan? Ge exempel på orsaker till förändringen.
  6. Vem räknar fram den globala koldioxidbudgeten?
  7. Vilka har utvecklat koldioxidbudgetmetoden?
  8. Ange några fördelar med att alla länder, regioner och kommuner använder sig av en lokal koldioxidbudget i sitt miljöarbete.
  9. Ge exempel på några som redan idag tillämpar metoden och har tagit fram egna lokala koldioxidbudgetar.
  10. Ge exempel på utmaningar i arbetet med att implementera koldioxidbudgetar.
  11. När och var sker nästa stora klimatmöte, och vad ska det förhandlas om vid mötet?

Diskussionsfråga eller fokusfråga vid idégenerering i en Innov8-process:

Ta fram förslag på tekniska lösningar för hur kommuner, företag, organisationer eller privatpersoner kan kartlägga, följa upp och sänka sina egna koldioxidutsläpp, baserat på koldioxidbudgetmetoden.

Källa: Artikel på forskning.se https://www.forskning.se/2020/11/10/budget-for-koldioxid-ska-radda-varlden/

Vad krävs av morgondagens medarbetare i framtidens byggbransch?


Samhällsbyggnadssektorn är en av de sista branscherna på digitaliseringsbollen. Men nu börjar det röra på sig och traditionella tekniska kompetenser såsom ingenjörer och konstruktörer behöver utvecklas för att passa ett digitaliserat arbetsliv. För digitalisering handlar mer om kultur och ledarskap än just teknik.

Hur väl rustade är byggbranschen inför de nya kompetensbehoven? Det var knäckfrågan på Nordic Contech Talks andra webbinar den 27 augusti, som samlade flera branschföreträdare för att diskutera branschens nuläge och framtid.

Webbinaret inleddes med en framtidsblick där Erik Herngren, Senior Partner på Kairos Future, målade upp morgondagens utmaningar och möjligheter. Han pratade om en fygital framtid där det fysiska och digitala möts i arbetslivet. Och där förmågan att ständigt kunna hantera nya situationer och osäkerhet kommer att vara en framgångsfaktor.

– Digitaliseringen är egentligen inte en teknikfråga utan en kulturfråga. Det handlar främst om hur företagen kan förändra sin egen organisation och arbetsprocess för att lyckas bättre.

Erik Herngren uppmanade branschen att våga bejaka AI-utvecklingen som sker inom alltfler områden. För AI kommer att vara en central del i att skapa effektivare processer och bättre intern kommunikation på företagen, menade han.

– Men i takt med att AI tar över vissa arbetsmoment, kommer samtidigt kompetenskraven för befintliga byggyrken att höjas. Tidigare handlade exempelvis installatörsyrket om att dra kabel. Nu krävs det också att du ska kunna konfigurera system och interagera med kunder. Arbetsrollerna blir mer multikomplexa och urvalet av lämpliga kandidater blir därmed mindre.

Livslångt lärande

Yrkeshögskolorna spelar en viktig roll för kompetensförsörjningen till byggsektorn och där blir digitaliseringen en allt viktigare del i utbildningarna, berättar Jenny Sörby som är kommunikationschef på Myndigheten för yrkeshögskolan.

– Den digitala insikten i branschen börjar alltmer speglas i utbildningarnas titlar och byggföretagen har en jättestor möjlighet att utforma de här utbildningarna enligt deras kompetensönskemål, menar Jenny Sörby.

Numera erbjuder yrkeshögskolan även kortare utbildningar på mellan 6 veckor och 6 månader, med flexibla koncept så att yrkesverksamma kan kombinera studier och jobb.

– Att redan yrkesverksamma på detta sätt ges möjlighet att spetsa sin kompetens är mycket betydelsefullt. Det livslånga lärande slår verkligen igenom i och med digitaliseringen.

Branschen behöver nya talanger

Under webbinarets andra del fick fyra representanter från byggsektorn ge sin syn på branschens kompetensförsörjning under ledning av programledaren Fredrik Bauer. Det konstaterades bland annat att branschen måste bli bättre på att locka nya talanger som kanske inte har en traditionell byggbakgrund.

– Vi behöver se över våra kompetenskrav när vi söker ny personal för att få in medarbetare med andra förmågor. Vi har till exempel precis anställt en före detta spelutvecklare till Skanska, berättade Anna Wenner, HR-direktör på Skanska Sverige.

Hon ansåg också att byggsektorn behöver bli bättre på att behålla och utveckla medarbetarna. Samt att titta på hur andra branscher har hanterat omställningen till det digitala för att hämta inspiration därifrån.

Tobias Andersson, koncernchef på Sveab, var även han inne på att branschen behöver bli bättre på att locka nya typer av talanger och betonade nödvändigheten i att medarbetarna är nyfikna och ständigt vill utveckla sig själva och sina kollegor.

– Vi går också mot mer specialiserade yrkesroller där gränsen mellan tjänstemän och yrkesarbetare alltmer kommer att suddas ut, menade han.

Inte tillräckliga incitament

Men hur kommer det sig då att just byggbranschen är den sektor som är minst digitaliserad? Petter Bengtsson, CEO på Zynka BIM, lyfte problemet med den långsamma produktivitetsökningen i byggsektorn:

– Idag finns inte tillräckliga incitament att jobba snabbare. Där måste vi börja prata mer om total cost of ownership – det vill säga, vad kostar en byggnad under hela dess livscykel?

Petter Bengtsson menade också att branschen behöver bli bättre på att planera och bygga digitalt innan man sätter spaden i backen.

– Jag ser framför mig att byggplatsen blir mer av en montageplats, med stort inslag av industrialiserat byggande.

Térèse Kuldkepp, energi- och hållbarhetsstrateg på Incoord, framhöll att byggsektorn behöver bli bättre på att arbeta mellan organisationer och bryta gamla affärskulturer för att kunna uppmuntra till nytänkande.

– Jag hoppas också att en större mångfald i branschen och andra perspektiv kring kompetens ska lyfta sektorn i framtiden.

AI servar kunden

Finansbranschen har på senare år genomgått en stor förändring i och med digitaliseringen vilket radikalt har förändrat dess arbetsprocesser. Sara Öhrvall som är Chief Digital, Customer Experience and Communication officer på SEB, gav exempel på den AI-resa som hennes egen arbetsplats gått igenom. Till exempel kan upp till 90 % av inkommande kundsamtal få svar av deras AI-bot Aida, vilket medför att medarbetarna på kundtjänst kan koncentrera sig på mer kvalificerade samtal.

– Effekterna av de här AI-systemen har vi nog bara börjat nosa på. Det viktiga i det här läget är att vi ser till att våra medarbetare blir riktigt duktiga på att arbeta med systemen, så att vi får ut den fulla potentialen av dem, konstaterade hon.

Kombinera jobb och utbildning

Webbinaret avslutades med reflektioner från två av arrangörerna, nämligen Camilla Byström, programchef för InfraSweden2030 och Pär Lundström, Expert inom kompetensförsörjning på Installatörsföretagen. Pär Lundström lyfte behovet av en flexibel utbildning:

– Jag skulle gärna se en större möjlighet att anställa folk som inte har någon tidigare erfarenhet av byggsektorn och ge dem en chans att kombinera lärande på arbetsplatsen med vuxenutbildning. Då kanske det behöver införas någon typ av kompetensavdrag för att företagen ska våga satsa.

Camilla Byström framhöll att ett skifte i just byggbranschen inte är det lättaste eftersom det som byggs behöver ha en mycket lång livslängd.

– Det gör det lite svårt att våga prova nya metoder eller nya sätt att handla upp. Men enda vägen framåt är att våga testa – inte minst med tanke på de nya klimatmålen som gör det omöjligt att fortsätta på samma sätt som tidigare.


Webbinaret anordnades av Svensk Byggtjänst och Smart Built Environment tillsammans med Infra Sweden 2030, Byggföretagen och Installatörsföretagen. Nästa Nordic ConTech Talk hålls den 8 oktober.

Källa: Artikel från Svensk Byggtjänst

Använd utbildningspaketet i din undervisning

Som lärare har du kostnadsfri tillgång till utbildningspaketet från Svensk Byggtjänst. För att få tillgång till utbildningspaketet kontakta Susanne Nyberg – susanne.nyberg@byggtjanst.se

Vill du veta mer om utbildningspaketet?

Har du frågor om till exempel vad som ingår i paketet, för vilket skede i byggprocessen de olika webbtjänsterna passar bäst eller frågor om aktiveringslänk, användarkonto eller inloggning, kontakta gärna Susanne Nyberg – susanne.nyberg@byggtjanst.se

Info-affisch om desinformation och fake news

F-L-I-C-C – Ny informationsaffisch om de vanligaste knepen vid desinformation.

Vare sig det handlar om coronaviruset, klimatförändringarna eller vaccinationers effektivitet, så är grundläggande vetenskapliga fakta ofta felaktiga i den politiska diskursen. I en informationsaffisch i storformat från Klimafakten.de förklaras de fem vanligaste strategierna som desinformationsmakarna använder sig av.

FLICC – Disinformation 101

I flera månader har det nya coronaviruset (Sars-cov-2) infekterat människor över hela världen med Covid-19. Men falska rapporter om pandemin sprids nästan lika fort. Tyvärr är det inte ovanligt att missledande information sprids, utan det sker även inom många andra vetenskapliga områden som t ex klimatförändringarna, vaccinationer, mobilstrålning eller hälsoeffekterna av rökning eller bilavgaser.

Vid sådana missledande rapporter används ofta samma trick om och om igen, oavsett vilket ämne det handlar om. T ex att pseudo-experter blandas med riktiga experter, konspirationsteorier sprids, eller så använder man s k cherry-picking vilket innebär att bara de data som passar och stöder den egna tesen används, samtidigt som man bortser från resten av en större mängd tillgänglig data som kanske visar på annat resultat.

Desinformation har nu fått ett namn: F-L-I-C-C

För att hjälpa allmänheten att förstå dessa desinformationstrick bättre, och känna igen dem i olika kampanjer, har klimafakten.de skapat en informationsaffisch i storformat. Baserat på många års arbete av John Cook, grundaren av partnerportalen SkepticalScience.com, och visualiserad av den Hamburg-baserade illustratören Marie-Pascale Gafinen, förklarar grafiken fem metoder vid spridning av desinformation: Fake experts (falska experter), Logical fallacies (logiska felbedömningar), Impossible expectations (omöjliga förväntningar), Cherry-picking (plocka russinen ur kakan), and Conspiracy theories (konspirationsteorier).
Affischens namn är en akronym som kommer från de första bokstäverna i dessa fem knep: FLICC.

Mer information om FLICC och informationsaffischen (på engelska) finns här ->>

Informationsaffischen finns elektroniskt tillgänglig i olika filformat för fri användning online eller för nedladdning och utskrift på papper.
I pdf format (ca. 1.3MB), i jpg format (ca 1MB) och i png format (ca 1MB). Som all information på klimafakten.de kan affischen distribueras och användas om källan nämns (CC BY-ND 4.0).

Innovationsutmaning: Konstruera skydd mot översvämningar

Innovationsutmaning (TE18DP och TE18IM):
Komma på tekniska konstruktionslösningar som lösningar på problemen med översvämningarna i Halland och Blekinge.

Varför ska vi göra det?
De akuta översvämningarna ger upphov till stora materiella och ekonomiska skador och även säkerhetsrisker för miljön, människor och djur som bor i dessa områden. 

Vad ska vi göra och hur?
Målsättningen är att komma på flera fungerande tekniska konstruktionslösningar som kan förhindra eller minska skadorna vid framtida översvämningar i Halland och Blekinge. Vi ska arbeta med en innovationsprocess där vi utgår från autentiska case och user stories.

  • Sätta oss in i problemet genom att titta på problembeskrivningen.
  • Skaffa mer information om problemet och tänkbara lösningar genom att göra research.
  • Formulera fokusfrågor.
  • Göra en riskanalys och prioriteringslista.
  • Ta fram många tänkbara förslag på lösningar genom en kreativ idégenerering.
  • Utvärdera och välja ut de bästa förslagen.
  • Utveckla och konkretisera de bästa förslagen.
  • Presentera de konkretiserade förslagen.

Problembeskrivning

Några av våra åar svämmar över vissa år. Varje gång det sker ger översvämningarna upphov till stora materiella skador på fastigheter, vägar och miljön, men även säkerhetsrisker för människor och djur som bor och vistas på platser runt dessa vattendrag. Det sker inte varje år så det har varit svårt att planera förebyggande insatser eller göra permanenta preventiva lösningar. När det sker översvämningar så är folket och samhället inte förberedda, så de flesta hinner inte skydda sina ägor innan översvämningarna och skadorna är ett faktum. Klimatförändringarna bidrar till allt fler extrema väder vilket ökar risken för att detta ska hända oftare i framtiden. Flera av de akuta åtgärder som sätts in idag är inte effektiva och bidrar ibland till icke gynnsamma bieffekter. Det är därför angeläget att hitta nya bättre lösningar för att bättre klara av utmaningarna i framtiden.

Research och diskussionsfrågor

Skaffa mer information om problemet och tänkbara lösningar genom att göra research. Använd gärna diskussionsfrågorna nedan som utgångspunkt för din research. Läs igenom tidningsartiklarna nedan.

  • Varför sker översvämningarna? 
  • Hur ofta sker det? 
  • Hur mycket vatten handlar det om? 
  • Vad är det som händer vid översvämningarna? 
  • Vilka skador kan uppstå på egendom, natur, samhället och individer?
  • Vilka är de drabbade?
  • Hur brukar liknande utmaningar lösas? 
  • Hur har man gjort tidigare? 
  • Hur gör man idag? 
  • Hur löser man det på andra platser, i andra länder? 
  • Vilka aktörer är inblandade för att lösa problemen? 
  • Vems ansvar är det att skydda egendom?
  • Vems ansvar är det att förebygga så att översvämningarna inte sker?
  • Vem är det som ska betala för skadorna?
  • Vem är det som ska investera i lösningarna?

Bakgrundsmaterial, tidningsartiklar och korta filmade nyhetsinslag om de aktuella översvämningarna

Vattnet kryper närmare husen

SMHI varnar för höga vattenflöden i flera län

Räddningstjänsten i Halmstad begär nationell förstärkning

Hydrologen om vattennivåerna: ”Kommer fortsätta stiga i Lagan”

Christers djur hotas av extrema vattennivån: ”Hönsen har fått simma”

De bygger skyddsvallar för att rädda företaget

Susanne i Knäred hade en meter vatten i källaren

Se översvämningarna i Knäred från luften

Avloppsvatten pumpas ut i Lagan – reningsverk överbelastat


Risken för ras och skred ökar – var uppmärksam när vattnet sjunker undan

När det varit höga flöden och vattnet sedan börjar sjunka undan ökar risken för ras och skred. Jord, grus, sten och sand kan komma i rörelse.

När en översvämning pågår tränger vatten in i jorden i det översvämmade området. Grundvattennivån blir förhöjd och vattentrycket ökar i jordens porer (höjt portryck). När portrycket höjs försämras jordens hållfasthet.

När vattnet sedan sjunker undan, sjunker inte den förhöjda grundvattenytan av i samma takt. Särskilt långsamt sjunker grundvattenytan undan i täta, finkorniga jordar som lera och silt. Siltjord har så små korn att man inte kan urskilda dem med ögat.

Om dessutom en tung vall har lagts ut för att förhindra översvämningens utbredning, tillkommer även vallens vikt som en pådrivande faktor.

Vilka tecken på jordskred kan jag hålla utkik efter?

  • Färska erosionsskador i slänter mot vattendrag.
  • Plötsliga sprickor och sättningar i marken.
  • Brott på ledningar och kablar i marken.
  • Träd och stolpar som börjar luta.

Fokusfrågor 

  • Hur kan vi minimera skadorna från översvämningarna när de väl sker? 
  • Hur kan vi begränsa översvämningarna på de mest känsliga platserna (t ex vid viktiga vägar, broar, hus, byggnader)?
  • Hur kan vi med hjälp av digitalisering och modern teknik som t ex IoT, internetuppkopplade sensorer, webbtjänster och appar skapa lösningar för att hjälpa oss att hantera, reagera på, styra och förhindra översvämningarna?

Riskanalys

Vad kan hända vid dessa översvämningar? 
Vilka skador kan uppstå på egendom, natur, samhället och individer?
Vilka är de mest prioriterade riskerna?

Ta fram förslag på lösningar

Ta fram många förslag på tänkbara lösningar på hur man skulle kunna lösa utmaningarna i fokusfrågorna ovan.
Använd en kreativ idégenereringsprocess och brainstorming i första steget.

  • Jobba enskilt tyst och skriv upp så många förslag du kommer på.
  • Jobba i grupper (samma grupper som i Fashiontech-projektet).
    Utse en i gruppen som sammanställer allas idéer i en gemensam lista som alla får ta del av.
  • Bygg vidare på varandras idéer. Kom på ännu fler idéer, kanske nya kombinationer av flera förslag. Här är även elever från TE18IM som läser Dator- och Nätverksteknik, Ciscos IoT-kurs, Webbutveckling och Programmering med i projektgrupperna för att få in förslag på digitala lösningar.
  • Utvärdera era idéer. Vilka är akuta lösningar? Vilka är förebyggande proaktiva lösningar? Vilka idéer är mest realistiska och genomförbara? Vilka idéer tror ni har bäst effekt på att lösa problemen? Vilka anser ni borde prioriteras?
  • Välj ut de tre bästa idéerna/förslagen som ni i gruppen vill bygga vidare på, utveckla och konkretisera. Låt alla i gruppen vara med och rösta på alla förslagen (topp 3).
  • Presentera och beskriv era tre bästa förslag för de andra projektgrupperna.

Utveckla och konkretisera ert bästa förslag

Konkretisera ert bästa förslag från igår gällande lösningar mot översvämningarna.

  • Jobba tillsammans i projektgruppen
  • Dela upp ansvarsområden så att alla i gruppen får en uppgift och arbetar.
  • Ni ska konstruera er lösning. Hur ska den se ut? Var ska den installeras? Hur ska den byggas? Vilka material och delar ska den bestå av? Vilka krafter kommer den utsättas för och vad krävs för att den ska hålla och fungera?
  • Ta fram en prototyp eller modell. Skapa en skiss eller 3D-modell på hur den ska se ut. Bygg en fysisk modell eller prototyp. Använd material vi har i Makerspace för att konstruera och bygga er modell.

Implementering

Presentation av idéerna, förslagen och modellerna för Region Halland, MSB, Räddningstjänsten, företag och de kommuner som är mest berörda. Eventuellt en artikel om arbetet och förslagen i media.
Hur vill ni presentera era idéer?

Bilder från fältstudie längs Lagan vid Knäred att använda till era presentationer.

Satellitbilder från Google Maps ->>


Robotar som ger människor jobb

De senaste åren har det skrivits mycket om att robotar tar människors jobb. Allt fler arbetsuppgifter ersätts av robotar, och fler står på tur i takt med att robotarna snabbt blir bättre och mer avancerade.

I robotiseringens och automatiseringens kölvatten skapas dock mängder av nya arbetstillfällen, främst inom teknikyrken som programmering, AI och mekatronik.

Här är dock ett intressant filmklipp från Japan som visar hur ett café erbjuder människor med funktionsnedsättningar arbetstillfällen som robotservitörer. Robotarna i caféet fjärrstyrs helt enkelt av människor som kan sitta eller ligga hemma och styra dem och interagera med caféets besökare. Mänsklig social interaktion och social integrering möjliggörs tack vara robotarna.

Robotar som ger människor jobb

Uppgifter och diskussionsfrågor

  1. Vad tycker du om det du såg på filmen? Hur känner du inför en utveckling där allt fler mänskligt fjärrstyrda robotar interagerar med oss i offentliga miljöer som t ex caféer eller butiker?
  2. Ge exempel på negativa saker med mänskligt fjärrstyrda robotar som interagerar med oss i offentliga miljöer.
  3. Ge exempel på positiva saker med mänskligt fjärrstyrda robotar som interagerar med oss i offentliga miljöer.
  4. Tycker du att denna typ av arbetsuppgift enbart ska utföras av människor med olika typer av funktionsnedsättningar? Eller bör det vara som vilken typ av jobb som helst att alla får konkurrera om jobben på lika villkor?
  5. Skulle du hellre vilja bli serverad av en mänskligt fjärrstyrd servitörsrobot eller en autonom robot som styrs automatiskt av artificiell intelligens eller utifrån förprogrammerade instruktioner?
  6. Hur tycker du att en servitörsrobot ska se ut? Ska den likna roboten i filmen? Ska den likna en människa mer? Tycker du att den ska se helt annorlunda ut och kanske vara mer anpassad för att hämta och lämna brickor eller tallrikar och glas? Beskriv, skissa och sök gärna efter inspiration på Internet.
  7. Vilka egenskaper behöver en bra servitörsrobot ha? Vad ska den kunna göra? Beskriv funktionerna och hur den rent mekaniskt ska vara uppbyggd. Vilka funktioner behöver programmeras? Vilka funktioner behöver fjärrstyras? Hur kan man lösa de olika funktionerna rent tekniskt?
  8. Skulle du kunna tänka dig att jobba med denna typ av teknologi själv? Hur då i så fall? Som den som styr roboten, som den som programmerar den eller som den som konstruerar och designar den här typen av robotar?

Allt fler vill bygga hus i trä

Ökad efterfrågan på byggnader av trä

Att bygga bostäder och andra hus i trä har blir allt populärare och flerbostadsbyggandet i trä har växt kraftigt sedan 2015. Under 2017 växte det med 29 %. Enligt TMF:s senaste statistik levererades under första halvåret 2019 totalt 2 199 lägenheter med stomme av trä, en ökning med 18 procent jämfört med samma period 2018. Orderingången under första halvåret 2019 var 2 935 lägenheter, en ökning med 39 procent jämfört med första halvåret 2018. Statistiken kommer från Trähusbarometern från TMF (Trä- och Möbelföretagen).

Korslimmat trä banar väg för höga trähus – ”Alla pratar trä”
Artikel i Ny teknik 2020-01-28
I Skellefteå bygger staden ett trähus med 20 våningar i korslimmat trä. Det är ett svenskt exempel på trenden att bygga riktigt högt med träkonstruktioner.

Sara Kulturhus, uppkallat efter författaren Sara Lidman, byggs just nu i Skellefteå. Huset ska stå färdigt 2021. Foto: White arkitekter

Nu har Norge världens högsta trähus

Världens högsta trähus finns i Norge. I september 2018 lades den sista balken på Mjøstårnet som då mätte 85,4 meter.
Läs mer här –>

Mjøstårnet, Norge, 85,4 meter och 18 våningar högt. Foto: Erik Johansen
 De tio understa våningarna är tillverkade av trä, medan de övre våningarna är tillverkade av betong för att hålla ihop konstruktionen.
De tio understa våningarna är tillverkade av trä, medan de övre våningarna är tillverkade av betong för att hålla ihop konstruktionen. FOTO: METSÄ WOOD
Brock Commons, Kanada, 53 meter, 18 våningar. Foto: Steven Errico

Norden satsar mer på träbyggande

De nordiska länderna ska satsa mer på träbyggande. Det är en av punkterna i den gemensamma klimatdeklaration som undertecknats av nordiska ministrar.
Läs mer i artikeln från 5 februari 2019 –>

Betongstaden Skövde blir trästad

Skövde har nyligen byggt kanske Europas största sammanhängande bostadsområde med flervåningshus i trä. När bostadsområdet Frostaliden är klart 2020 kommer det att finnas 369 lägenheter i de höga husen. Det är fyra olika bolag som bygger området. Förutsättningen för att få vara med och forma det nya bostadsområdet var att man byggde klimatsmarta hus med trästomme.
Läs mer i artikeln från 15 december 2018 –>

 Frostaliden är ett bostadsområde i Skövde där det byggs 369 lägenheter i höga trähus.
Frostaliden är ett bostadsområde i Skövde där det byggts 369 lägenheter i höga trähus. FOTO: MARIE HENNINGSSON

Ett helt kvarter i trä när Stockholm växer

Ett kvarter i trä ingår i det vinnande förslaget när Årstafältet i Stockholm ska bli nytt bostadsområdet. Projektet kan bli ett ”skyltfönster för träbyggandets snabba utveckling”, hoppas arkitekten.
Arkitektfirman White har tillsammans med byggherrarna Nordfeldt och Lindbäcks vunnit Stockholms stads markanvisningstävling för Årstafältet i Stockholm. I deras förslag Symbios finns 180 bostäder i trähus.
”Trä är framtidens smartaste byggmaterial. Genom att kombinera det med särpräglad arkitektur kan vi nu skapa ett bostadsområde där människor, djur och insekter lever och möts i en modern stadsmiljö med känslan av ”mitt i naturen”. Detta är ett stort steg ur många aspekter”, säger ansvarig arkitekt Jan Larsson i ett pressmeddelande.

I husen som White ritat används trä i stomme, tak, bjälklag, fasader och balkonger. Betong används i bland annat garage och källarplan.

 Nästan 200 lägenheter i trähus vill White bygga på Årstafältet.
Nästan 200 lägenheter i trähus vill White bygga på Årstafältet. FOTO: WHITE

Artikel om fuktsäkert byggande vid massivträhus.

Lågenergihus i massivträ i Valla Berså i Linköping. Text och foto: Peter Karnehed

I Valla Berså Linköping förverkligar Peter Lindstén sina ambitioner att bygga ett lågenergihus med massivträstomme i fem våningar. I denna artikel vill jag visa goda exempel på hur en konstruktion med massivträ kan byggas kostnadseffektivt och fuktsäkert. I och med denna byggnation, Valla Berså, har man skapat ett unikt hus där byggaren med lite inlärningsproblem lärt sig hantera byggande i massivträ på ett imponerande sätt. Läs hela artikeln här –>

Smartare löparskor med inbyggda sensorer och IoT

Uppkopplade sensorer, s k Internet Of Things (IoT) blir allt vanligare och ger gamla traditionella produkter helt nya funktioner och möjligheter. Även kläder har på senare år klivit in i segmentet av högteknologiska produkter i och med modebranschens transformation mot fashiontech. I detta inlägg ska vi titta närmare på hur en löparsko som försetts med inbyggda sensorer och trådlös uppkoppling till mobiltelefon kan förändra användarupplevelsen och tillsammans med en tillhörande mobilapp kan ge realtidsfeedback och coacha dig så att du lär dig springa effektivare och bättre.
Altras designfilosofi skiljer sig lite ifrån andra traditionella skotillverkare. Du kan läsa mer på sidan Varför Altra. För den här modellen har de valt att implementera den nya tekniken i en skomodell som även går att köpa utan tekniken.
Se uppgifter och diskussionsfrågor längst ner på denna sida.

Atra Torin IQ – nya generationens löpsko

Altra Torin IQ

En intelligent löpsko och din nya löpcoach

Altra Torin IQ - smart uppkopplad löpsko med coachande mobilapp
Altra Torin IQ – smart uppkopplad löpsko med coachande mobilapp

Altra IQ Torin är en intelligent löpsko som coachar och ger feedback med hjälp av steganalys. Skon är utrustad med IoT-teknologin som kommunicerar med träningsklockan eller telefonapplikationen från iFit. Du får live feedback och löptips rakt I din klocka eller telefon medan du rör på dig. Skon mäter kollisionskrafter i sulans olika delar vilket hjälper att hitta en mer balanserad löpning. Du får information om sulans träffpunkt med marken vilket ger möjligheten att följa hur löpsteget ändras under loppet. Idén är att främja ett effektivt och hälsosamt löpsteg. Skon mäter också stegfrekvens som är en indikation på löpformen och hjälper till med att upprätthålla en önskad stegrytm i löpningen.

Altra Torin IQ – reklamfilm

Teknologi

Högteknologisk löparsko som synkroniserar med iFit®-klockor, Android eller Apple. Ingen nivåskillnad tå-häl, snabbtorkande mesh i ovandelen och bekväm dämpning.

• Applikation till iphone, Android, Google play
• Trådlös kommunikation till skosensorn
• Dolda sensorer inbäddade i mellansulan
• Registrering av landningszon
• Trycksensorer i sulans olika delar
• Löptips under löpningen från appen
• Realtids löpdata via IQ applikationen och analys
• Du kan även följa med tid, distans och hastighet

Altra IQ är den första högteknologiska löparskon som mäter stegfrekvens, tryckbelastning och löparstil. Perfekt för den som vill analysera sin löpning. 

Altra Torin IQ - smart uppkopplad löpsko med coachande mobilapp
Altra Torin IQ – smart uppkopplad löpsko med coachande mobilapp

Under innersulan sitter en trycksensor som synkroniserar trådlöst med iFit®-klockor, Android eller Apple. Den här sensorn ger dig feedback i realtid under löprundan, antingen på displayen eller genom ljudsignaler. Detta hjälper löparen att förbättra sin löpstil, fotisättning och frekvens under löprundan.

Altra Torin IQ har trycksensorer, accelerometrar och trådlöst uppkopplade microcontrollers inbyggt i varje sko.
Altra Torin IQ har trycksensorer, accelerometrar och trådlöst uppkopplade microcontrollers inbyggt i varje sko.

Ovandel i slitstark, snabbtorkande Airmesh som både ger ökad ventilering och komfort. FootShape™ tåbox ger tårna extra plats att sprida ut sig för bättre komfort, stabilitet och hastighet. 

Mellansulan är lätt dämpad med A-Bound™ som ger energirespons i varje steg och en heldämpad Zero Drop-plattform ger stötdämpning och en mer naturlig löprörelse. InnerFlex™ gör skon mer flexibel i mellansulan. 

Specifikationer:

– Ovandel: Snabbtorkande mesh
– Innersula: 6 mm Contour
– Mellansula: Dual Layer EVA med A-Bound™ Top Layer & InnerFlex™
– Plattform: Natural Foot Positioning: FootShape™ Toe Box med heldämpad Zero Drop™ Platform
– Yttersula: FootPod
– Vikt herr: 230 g
– Vikt dam: 184 g
– Sulans höjd: 24 mm
– Nivåskillnad tå-häl: 0 mm

Teknologi:

– Trådlös kommunikation
– Mätning av fotisättning
– Trycksensor
– Löptips genom ljudsignaler längs vägen
– Statistikregistrering
– Spårning av loppet i efterhand

Användare: Herr eller Dam (olika skomodeller)

  • Löpunderlag: Asfalt 
  • Pronation: Neutral 
  • Stabilitet: ¡ 
  • Löpkänsla: ¡ 
  • Underlag: Asfalt 
  • Stabilitet: Neutral 
  • Dubbar: Nej 
  • Drop: 0 mm 
  • Vattentät: Nej 
  • Ovandel: Fast Drying Mesh, FootShape 
  • Mellansula: Dual Layer EVA with A-Bound, Top Layer & Innerflex 
  • Dämpning: Full Cushioning Zero Drop Platform 
  • Yttersula: Footpod 
In this video, Brian Beckshead, President and Co-Founder of Altra, provides a look at the IQ Technology and why it can help you run better.

Lite mer information om Altra Torin IQ, tankarna bakom designen och beskrivning av funktionerna hittar du i följande engelska text från en artikel med en intervju av grundarna av Altra:

”For too long, the two main metrics to measure your run have been ’how far?’ and ’how fast?'” said Altra president and co-founder Brian Beckstead. ”With Altra Torin IQ shoes, you get a much richer picture of your run with real-time coaching. We analyze the problems in real time, and provide you with proactive suggestions so you can correct and improve right away. Running has never been smarter.”

Altra Torin IQ powered by iFit is the first and only shoe on the market to feature full-length, razor-thin, featherweight sensors and transmitters embedded in the midsole of each shoe — providing runners with live data for each foot individually.  Using Bluetooth technology, the shoe communicates directly with the Altra IQ iFit app on the runner’s smartphone to continuously transmit data in four key areas: landing zone, impact rate, contact time and cadence. The app also tracks pace, distance and time.

During the run, Altra Torin IQ serves as a stride coach, relaying real-time feedback in two ways: through the app screen and audible coaching. Runners have the ability to customize how often to receive live coaching based on their preferences.

”Many running injuries can be prevented by learning efficient, low-impact running form.  However, it can be really hard to analyze running form on yourself,” said Altra founder Golden Harper.  ”This shoe is designed to help make runners more efficient and to extend the running career of road and trail warriors out there. Intelligence is power, and Altra Torin IQ can provide insights like nothing else.”

”The coolest thing to me is that we are able to give runners coaching tips in their moments of greatest need,” Harper continued. ”For example, as a runner’s form starts to slip near the end of a race, the IQ shoe will recognize that and give them coaching tips to get them back on the right track.”

Both Harper and Beckstead agree the Altra Torin IQ shoe is an excellent training tool for a range of runners, from beginners who want to avoid bad habits, to elites who want to fine tune their form.

Altra Elite Athlete Zach Bitter has logged hundreds of miles testing Altra Torin IQ, including training for his American record 100-mile time of 11:40:55, set at the 2015 Desert Solstice Invitational. Bitter logs 120 to 140-mile weeks during training.  His next major race is the legendary Western States Endurance Run in July in California.

”The beauty of the Altra IQ technology is its variety of uses. It’s quick and accurate workout feedback can be applied right on the spot, with coaching tips that help correct problems rather than just telling you that you’re doing something wrong,” Bitter said. ”As a high-mileage runner, I think one of the coolest aspects is the information I learn about how my stride is affected over distance, through injury, sore muscles and such,” Bitter said. ”Many variables affect your training, so having baseline data of what you typically do while healthy and being able to spot-check that during a race is invaluable.”

Altra IQ powered by iFit app specs:

Landing Zone:

Landing zone helps runners avoid extremes such as landing with a harsh heel strike or too far forward on the toes. The Altra IQ app reports landing zone feedback with audio tips, as well as visual feedback on the app screen to give runners a clear idea of where each foot is hitting the ground.

”Our goal is not to change a runner’s foot strike, but instead to provide them with the tools to understand a proper foot strike is the result of having proud posture, compact arms and a high cadence — all the things we’ve been teaching in our Run Better clinics since Altra was founded,” Harper said.

Therefore, live coaching tips included in the Altra IQ app guide runners to make changes to their posture, arms, or cadence that lead to a low-impact landing. For example, if the runner is over-striding, or landing on their toes, they’ll receive an audio coaching tip that will help correct and optimize their landing.

”We’re hoping to guide runners into a ’safe zone.’ As each runner is different, their individual landing zone may vary between a soft heel landing and a slight forefoot landing,” Harper said. ”In general, the goal is to avoid the extremes of landing as a means of reducing injury and stress on the body.”

Impact Rate:

Altra Torin IQ’s dual sensors monitor how hard each foot hits the ground and identifies left–right imbalances in their stride, for a metric Altra calls ”impact rate.” Coaching guidance from the app helps runners land more softly and achieve more balance, which may lead to a lower likelihood of injury.  Altra IQ reports impact rate in two ways: a number expressed in millig-units (mG) and as a visual on the app screen showing how balanced the runner is.

”The practical application of impact rate will be during a run or race where pace is generally constant,” said Harper. ”As a runner loses form, their impact rate may increase. Therefore, monitoring impact rate during a run or race is an excellent way to ensure efficient form. As an example, an individual running at a constant pace with poor form will have a higher impact rate number than they would at the same pace with efficient form.”

Harper added, ”As runners increase speed, impact rate will naturally increase, even when running with efficient technique. The goal is for runners to maintain a consistent impact rate number while running at a given pace.”

Contact Time:

Running performance is contingent on many variables, and ground contact time is one of the lesser known.  Altra IQ contact time data shows runners how much time each foot is in contact with the ground and is reported as a number of milliseconds (ms), with a separate score for each foot.  With this data, runners can improve left-right balance and optimize contact time. 

”Lower contact times are often associated with a higher cadence and more efficient, lower impact foot strikes,” Harper said.  ”Additionally, a left-right imbalance may serve as a clue revealing a current, past, or forthcoming injury.”

Cadence:

Cadence is the live ”pulse” of a run and a key factor in form, foot strike and efficiency.  Altra Torin IQ’s live cadence tracking provides data to keep foot turnover at the optimal rate for the current running pace, helping runners become more fluid.  Altra IQ powered by iFit reports cadence as a number of total steps per minute. In general, working up to a higher cadence in the 170 to 180 range improves running form and efficiency.

Uppgifter och diskussionsfrågor

  1. Har du sett någon liknande produkt med motsvarande funktionalitet tidigare? Vilken i så fall?
  2. Vilka liknande produkter med motsvarande funktionalitet hittar du nu om du Googlar?
  3. Ge exempel hur de liknar varandra och vad som eventuellt skiljer dem åt.
  4. Vilka komponenter behövs för att göra en vanlig löparsko till en smart sko med samma funktioner som Altra Torin IQ?
  5. Vilka yrkeskategorier och vilken kompetens behövs för att designa och konstruera en smart sko som Altra Torin IQ?
  6. Ge exempel på några andra produkter som inte är ”smarta skor” men som har liknande funktionalitet eller kan ge motsvarande information om din löpning.
  7. Om du skulle designa och konstruera en smart löparsko idag, vilka funktioner skulle du då satsa på?
  8. När Altra Torin IQ lanserades år 2017 var de först i världen. Hur vanligt tror du att det kommer vara med smarta uppkopplade löparskor år 2025?
  9. Hur innovativ anser du att Altra Torin IQ var som produkt när den lanserades 2017 (1-5, där 1 = inte innovativ alls, 2 = lite innovativ, 3 = ganska innovativ, 4 = innovativ, 5 = mycket innovativ)?

Hur får vi byggbranschen att använda mer återvunnet och klimatneutralt material?

Sverige har som mål att bli ett av de första länderna i världen som år 2045 når nollutsläpp av växthusgaser. En av de största utmaningarna i denna omställning är övergången till användning av material som är klimatneutralt producerade i byggnader och infrastruktur. Historiskt har minskade växthusgasutsläpp från konstruktionsmaterial inte varit prioriterat, varken av politiken eller av branschen i Sverige. Fokus har istället legat på att införa olika typer av funktions- och säkerhetskrav på konstruktionsmaterialen.

Hur får vi byggbranschen att använda mer klimatneutrala material?

Det råder kunskapsbrist kring hur valet av konstruktionsmaterial påverkar utsläppen av växthusgaser och byggnaders funktionalitet i ett livscykelperspektiv. Det talar för att staten inte bör förorda något specifikt material i omställningen till klimatneutrala byggnader. På så vis skapas bättre förutsättningar för flervåningshus i trä och möjligheter för utveckling av klimatneutral cement.

Ökad träbyggnation försvåras idag av att existerande regelverk är anpassade efter andra konstruktionsmaterial och det saknas kunskap om klimateffekterna av att gå från användning av existerande byggmaterial till trä. Regelverk behöver därför ses över och staten kan behöva stödja utveckling och tester av trämaterial och kombinationer av olika material i byggnader som möjliggör minskade utsläpp av växthusgaser utan att funktion och säkerhet äventyras.

Det finns ingen svensk samsyn om omställningen

För att en omställning ska kunna ske behövs det enligt forskning en samsyn om hur eventuella marknadshinder, flaskhalsar och risker ska hanteras. Med samsyn menas att stat, företag och akademi är tillräckligt överens om omfattningen av olika marknadshinder och risker samt vilka medel som eventuellt kan användas för att nå en omställning till klimat­neutrala material. Om samsyn saknas finns ofta en betydande risk för att en omställning inte kan realiseras och att det investeras för lite eller inte alls.

Enligt Tillväxtanalys.se saknas en samsyn kring vilken väg Sverige ska gå. När det gäller klimatneutrala konstruktionsmaterial har flera kommuner tagit fram specifika träbyggnadsstrategier och vikten av att bygga trähus som klimatåtgärd har också förekom­mit i Riksdagsmotioner och interpellationer. Byggindustrin delar emellertid inte denna uppfattning utan förordar istället en omställning till klimatneutrala konstruktionsmaterial som säkerställer funktions- och säkerhetskrav vilket de menar att trä inte har. Inom akademin finns underlag som visar på stora osäkerheter kring klimatnyttan av en övergång till flerbostadshus i massivträ.

Ökade växthusgasutsläpp från ökad efterfrågan på cement

När man tillverkar cement uppstår koldioxidutsläpp. Att minska dessa utsläpp är branschens största hållbarhetsutmaning.

Cirka 40 procent av koldioxidutsläppen kommer från det bränsle som krävs för att värma upp cementugnen till 1 450 grader. Omkring 60 procent av koldioxidutsläppen från cementproduktionen uppstår som ett så kallat processutsläpp vid den kemiska reaktion som sker när kalkstenen upphettas.

Ett stort problem vi står inför är att det globala cementbehovet kommer att öka eftersom efterfrågan på cement drivs av investeringar i byggnader och infrastruktur. Globalt kommer efterfrågan framförallt att öka i utvecklingsländer, inte minst drivet av urbanisering.

Grafen nedan visar den globala utvecklingen av cementproduktion, befolkningsmängd i städer, BNP och statliga utgifter sedan år 1970.

Källa: Cementproduktion från USGS, befolkningsmängd från UN population database, BNP och statliga utgifter från Världsbanken (World Databank)

I genomsnitt uppskattas ett ton cement ge upphov till 645 kg CO2 (år 2014 (WBC 2017)). Detta innebär att koldioxidutsläppen med en 50 procentig ökning av cementbehovet skulle öka med drygt 1,8 miljarder ton till år 2030. Detta skulle innebära att bara ökningen av utsläppen från cementproduktionen motsvarar en tredjedel av dagens totala växthusgasutsläpp från EU och att den totala cementproduktionens utsläpp motsvarar de totala utsläppen från EU idag.

Teknik för klimatneutral cement finns, men marknadsförutsättningarna saknas.

För att kunna minska processutsläppen krävs utveckling av tekniker för koldioxidavskiljning, återvinning av koldioxid i andra industriella processer (Carbon Capture and Utilisation, CCU) och geologisk koldioxidlagring (Carbon Capture and Storage, CCS) där koldioxiden på sikt återbildas till mineral och bergarter.

I Brevik i Norge har Cementas systerbolag Norcem under senare år visat att det finns teknik som möjliggör koldioxidavskiljning vid cementtillverkning. Det norska projektet har varit en del i en större nationell ambition om att finna lösningar på alla delar, från avskiljning till transport och geologisk lagring av koldioxid. Norska staten har varit med och finansierat och även organiserat detta utvecklingsprojekt, eftersom inga enskilda privata aktörer kunnat göra detta själva.
I filmklippet nedan beskrivs hur systemet för den klimatneutrala cementtillverkningen fungerar. 

Carbon Capture at Norcem Brevik (3:39)

Kan vi producera klimatneutral cement i Sverige?

Det finns stora institutionella utmaningar för svenskproducerad klimatneutral cement. Återigen är regelverken inte anpassade till CCS, så koldioxidavskiljning och koldioxidlagring i Sverige bedöms i dagsläget som inte möjligt. En tänkbar lösning skulle kunna vara att transportera lagrad koldioxid med fartyg till Norge för slutförvaring, men det förhindras av rådande lagstiftning. Givet att målet är att byggnader ska kunna produceras klimatneutralt i Sverige i framtiden innebär detta att klimatneutral cement kan behöva importeras. Det är dock osäkert om något land kommer att kunna och vilja exportera klimatneutral cement till Sverige.

Tillväxtanalys har i en studie analyserat statens potentiella roll och möjligheter i omställ­ningen till klimatneutrala konstruktionsmaterial i byggnader utifrån ett näringspolitiskt perspektiv.
De lägger i studien särskilt fokus på omställningen till ökat byggande av hus med massivträ samt klimatneutral cement/betong. Sverige är ett av få länder i världen där det finns en fysisk potential som möjliggör ett omfattande trähusbyggande. Men nästan alla länder är, och kommer att vara, beroende av cement som konstruktionsmaterial, något som därmed behöver produceras klimatneutralt.

Hur kommer det sig att det inte byggs mer i trä i Sverige? Vi har ju massor av skog i landet.

Under mer är hundra år var det förbjudet att bygga trähus i mer än två våningar i Sverige. Förbudet togs bort år 1994 men det är först under senare år som det blivit vanligare med trä i denna typ av byggnader. Att det under mer än hundra år var förbjudet att bygga flervåningshus i trä har inneburit att mycket av dagens reglering är anpassat efter att andra material ska användas. Precis som alla andra flervåningshus behöver trähus leva upp till kraven enligt 8 kap. 4 § i Plan och Bygglagen (PBL) om att hänsyn vid val av byggmaterial ska tas till de tekniska egenskapskraven, det vill säga funktions- och säkerhetskraven. De arkitekter, konstruktörer och byggarbetare som är verksamma idag har i sin utbildning fått lära sig att bygga med betong och stål, inte trä eller andra hållbara material. De flesta saknar även praktisk erfarenhet av att bygga större fastigheter i trä, eftersom de har gjort som de lärt sig, följt normer och vedertagna standarder, precis som alla andra i den konservativa byggbranschen gör. Det saknas kunskap och kompetens inom byggbranschen för att jobba med mer klimatsmarta hållbara material och innovativa metoder, men intresset har ökat starkt under senare år. Miljökraven från beställare, byggherrar och från samhället ökar lavinartat, och det är ett mycket stort fokus på omställning och ett starkt sug efter att bygga hus i trä just nu.

Kommuner och politiker efterfrågar idag träbyggnader, men byggföretagen och akademin är inte lika övertygade om att trä är den bästa lösningen. Den största risken för byggande med trä verkar vara teknisk då det är oklart hur en substitution till trä påverkar en byggnads livslängd samt att det finns en risk för mer buller och fuktproblem. Dessa risker beror inte minst på ovana hos hantverkare att bygga med trä samt frånvaron av kvalitetssäkring. Osäkerheten kring byggnadens livslängd är avgörande för byggnadens klimatbelastning i ett livscykelperspektiv. I ett hundraårsperspektiv är det inte givet att det är bättre att substituera till trä.
Å andra sidan är det långt ifrån alla betonghus, som rent teoretiskt kanske skulle klara av att överleva 100 år, som får stå kvar, utan rivs ändå av olika anledningar för att göra plats för nya byggnader.
Det finns ett växande antal intressanta referensprojekt med höga flervåningsbyggnader av massivträ där inblandade parter samverkat för att utveckla, utvärdera och lära tillsammans.
Här har jag sammanställt en lista med länkar till artiklar och exempel på flervåningsbyggnader som byggts i trä den senaste tiden –>.

Husisolering av återvunna textilier och kläder

Det är mycket svårt att materialåtervinna kläder så att det går att tillverka nya kläder av de återvunna textilfibrerna. Med befintliga tekniker blir textilfibrerna för korta och av för dålig kvalitet. Det vi dock kan göra med det textila materialet som samlas in är att tillverka andra produkter som t ex isolering till bilar och hus, trasor eller stoppning i kuddar och nallar.

Företaget Bonded Logic Inc är ett exempel på en tillverkare som producerar isoleringsmaterial av återvunna kläder.

UltraTouch Denim Insulation – värme- och ljudisolering till väggar av återvunna jeans

Uppgifter och diskussionsfrågor

Kurser: Konstruktion 1, Design 1, Teknik 1

  1. Vilka svenska företag tillverkar och säljer isoleringsprodukter för hus?
  2. Är det någon av de svenska tillverkarna av isoleringsprodukter som använder återbrukat eller återvunnet material i sina produkter? Vilka produkter kan du hitta?
  3. Hur vanligt är det att använda återvunnet material i isolering i Sverige? Finns det statistik? Finns det en efterfrågan?
  4. Vilken typ av isolering används vid bygget av Brf Oceanpirens lägenheter? Är det återvunnet material? Varför/varför inte?
  5. Vilka andra klimatsmarta eller miljövänliga material används vid byggandet av Brf Oceanpiren?
  6. Hur kan vi minska cement- och betonganvändningen i Sverige? Vilka material kan vi använda istället?
  7. Vad är problemet med att använda cement och betong vid byggnation?
  8. Ge några exempel på fördelar med cement och betong.
  9. Vad innebär CCS och CCU?
  10. Sverige har ett mål om nettoutsläpp av växthusgaser till år 2045. Det förutsätter att processindustrin kan överge sitt beroende av fossila bränslen och att CCS används. Cementproduktion är speciellt inom processindustrin eftersom en stor del av utsläppen kommer från råvaran kalk. Detta innebär att cementproduktion kräver CCS för att kunna bli klimatneutralt. Vad krävs för att det ska kunna bli möjligt att använda CCS vid tillverkningen av cement och betong i Sverige?
  11. Vad tror du kommer krävas för att vi ska kunna klara klimatmålen? Teknisk innovation, politiska beslut med förändrade regler och lagar, straffskatter och miljöavgifter eller miljöpremier och skatterabatter till de som väljer miljövänligare alternativ? Diskutera, ge exempel och utveckla dina resonemang.

Källa: Tillväxtanalys rapport PM 2018:03 – Vad är statens roll i omställningen till klimatneutrala konstruktionsmaterial?

Konstruktionsexempel för väggar av trä

En byggnad består av olika typer av väggar som konstrueras och byggs på lite olika sätt beroende på deras funktion och de krav vi ställer. Väggar kan byggas av olika material eller av en kombination av material. På denna sida kommer vi titta på några vanligt förekommande väggtyper av trä.
(källa: https://www.traguiden.se/konstruktion/konstruktionsexempel/vaggar/ )

Yttervägg – generella lösningar

Ytterväggen ingår vanligen i byggnadens stomme. Den byggs oftast upp med regelverk såväl när det gäller bärande som icke bärande ytterväggar. Även korslimmat trä, KL-trä förekommer som stommaterial, särskilt i flervånings trähus.

Yttervägg med liggande panel

2D-ritning av yttervägg med liggande panel
2D-ritning av yttervägg med liggande panel

3D-ritning av yttervägg med liggande panel
3D-ritning av yttervägg med liggande panel

Ingående material

  1. Liggande panel.
  2. Spikläkt.
  3. Luftspalt/kapillärbrytande spalt.
  4. Vindskydd.
  5. Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
  6. Vertikal väggregel.
  7. Värmeisolering.
  8. Ångspärr.
  9. Horisontell väggregel, så kallat installationsskikt.
  10. Invändig väggbeklädnad.

Material

Spikläkt: läkt 34×45 mm, sort G4-3 eller bättre..
Vertikal och horisontell väggregel: konstruktionsvirke 45 mm.
Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Invändig beklädnad: beklädnadsskivor eller träpanel.

Alternativ 1:

Liggande profilerad panel av trä utomhus: tjocklek ≥ 22 mm, bredd <113 mm (täckande bredd). Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8 för bräder < 32 mm, varmfözinkad trådspik 100-3,4 för bräder ≥ 32 mm.

Alternativ 2:

Liggande panel av trä på förvandring utomhus: tjocklek ≥ 22 mm, bredd <175 mm. Fästdon: varmförzinkad trådspik 100-3,4.

Utförande

Spikläkt monteras med varmförzinkad trådspik 100-3,4 i stående väggregel.
Liggande profilerad panel av trä monteras med en spik 30 mm från brädans underkant och med spikavstånd 600 mm.
Liggande panel på förvandring monteras med en spik 25 mm från underkant. Spikavståndet bör vara ≤ 600 mm. Spiken ska inte gå igenom den bakomliggande brädan. Spikarna bör vara så långa att de tränger in minst cirka 34 mm i läkt eller spikreglar.

Om lättreglar eller lättbalkar används i ytterväggens bärande konstruktion, bör den vertikala spikläkten ha sådan tjocklek att ytterpanelens spikar huvudsakligen fäster i spikläkten och inte riskerar att spjälka lättbalken eller lättregeln. Varmförzinkad spik bör användas dels för att ge en lång livslängd, dels för att inte förorsaka rostgenomslag i ytbehandlingen. Ytterpanel som ska täckmålas eller laseras ska vara grundad före uppsättning.

Bottenbräda ska målas innan lockbräda eller lockläkt monteras. I annat fall finns stor risk för att omålade partier framträder när virket krymper. Av samma anledning bör heltäckande panel, till exempel spontad eller diagonalställd panel, grundas före uppsättningen.

yttervägg med liggande panel
Bild 1. Liggande panel skarvas genom att panelbräder kapas vinkelrätt och monteras dikt an mot varandra. Spikhålen förborras och bräderna skråspikas, alternativt används självborrande panelskruv. Skarvar bör fördelas jämnt över fasadytan.

Ladda ned CAD-ritning

Yttervägg med stående panel

2D-ritning av yttervägg med stående panel
2D-ritning av yttervägg med stående panel
3D-ritning av yttervägg med stående panel
3D-ritning av yttervägg med stående panel

Ingående material

  1. Lockbräda/lockläkt.
  2. Bottenbräda.
  3. Luftspalt/kapillärbrytande spalt.
  4. Spikläkt.
  5. Vindskydd av oorganiskt material.
  6. Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
  7. Vertikal väggregel.
  8. Värmeisolering.
  9. Ångspärr.
  10. Horisontell väggregel, så kallat installationsskikt.
  11. Invändig väggbeklädnad.

Material

Spikläkt: 34×70 mm G4-3 eller bättre med lutande översida.
Vertikal och horisontell väggregel: konstruktionsvirke 45 mm.
Vindskydd: skivmaterial utvändigt godkänd och fukttålig skiva.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Invändig beklädnad: beklädnadsskivor eller träpanel.

Alternativ 1:

Stående panel av trä med lockläkt: tjocklek bottenbräda ≥ 22 mm, bredd ≤ 175 mm. Lockläktens dimension bestäms bland annat med hänsyn till utseendet.
Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8, alternativt panelskruv längd 48-60 mm, till bottenbräder <25 mm, varmförzinkad trådspik 100-3,4, alternativt panelskruv längd 75-90 mm, till bräder ≥ 25 mm samt till lockbräder och lockläkt.

Alternativ 2:

Stående panel av trä med lockbräder: tjocklek bottenbräda ≥ 19 mm, bredd ≥ 50 mm; tjocklek lockbräda ≥ 22 mm, bredd ≤ 150 mm.
Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8, alternativt panelskruv längd 48-60 mm, för bottenbräder <25 mm, varmförzinkad trådspik 100-3,4, alternativt panelskruv längd 75-90 mm, för bottenbräder ≥ 25 mm och för lockbräder.

Alternativ 3:

Spontad eller falsad panel, stående eller diagonalställd: tjocklek ≥ 22 mm, bredd ≤ 150 mm. Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8, alternativt panelskruv längd 48-60 mm.

Utförande

Bottenbräder spikas med en spik centriskt. Spikavståndet bör vara ≤ 1 200 mm. Lockbräder i lockpanel ska sättas upp med minst 20 mm överlapp på vardera av de två underliggande bräderna. Bräderna dubbelspikas/skruvas utan att spikarna går igenom bottenbräderna. Spikavståndet bör vara ≤ 600 mm. Lockläkt ska spikas/skruvas centriskt med centrumavstånd ≤ 600 mm.
Spontad eller falsad panel med bredd ≤ 113 mm ska spikas/skruvas dolt med varmförzinkad 75-2,8 trådspik, alternativt panelskruv 48-60 mm. Bredare bräder än 113 mm dubbelspikas. Diagonalställd panel spikas mot vertikal spikläkt.

Spik i yttervägg bör vara varmförzinkad för att ge lång livslängd och för att inte förorsaka rostgenomslag genom ytbehandlingen. Spikarna bör vara så långa att de tränger in minst 34 mm i spikläkt eller spikregel.

Mellan spikläkten och vindskyddet ska fästas vertikal luftningsläkt eller distansplattor av till exempel 8 mm board för att säkra luftningen och hindra vatten på spikläktens ovansida att tränga in i och skada väggkonstruktionen. Detta är särskilt viktigt vid lockläkts- och spontad panel. I lockpanelen anses luftningen kunna tillgodoses genom själva konstruktionen med panel och spikläkt. I det fall särskild läkt eller distansstycken används bakom spikläkten bör spikläktens tjocklek vid platsbyggda ytterväggar uppgå till minst 34 mm för att läkten ska kunna spänna fritt.

Ytterpanel som ska täckmålas eller laseras ska vara grundad före uppsättning. Bottenbräda ska målas innan lockbräda eller lockläkt monteras. I annat fall finns stor risk för att omålade partier framträder när virket krymper. Av samma anledning bör heltäckande panel, till exempel spontad eller diagonalställd panel, grundas före uppsättningen.

Brädändar ska dubbelspikas med ett spikavstånd av 100-150 mm från änden. Det är lämpligt att förborra spikhålen, alternativt använda självborrande panelskruv, vid brädändarna för att minska risken för sprickor. Stående panel bör i största utsträckning utföras så att skarvning undviks. Stumskarvar bör undvikas.

Skarvar kan lämpligen utföras med längsgående plåtbeslag som skyddar underliggande fria brädände.

Yttervägg med stående panel
Bild 1. Lockbräder i lock/lockläktspanel ska sättas upp med minst 20 mm överlapp på vardera av de två underliggande panelbräderna. Bräderna dubbelspikas/skruvas utan att spikarna går igenom bottenbräderna.
Yttervägg med stående panel
Bild 2. Stående panelbräder skarvas över längsgående droppbleck. Blecket monteras mot vindskyddet, under spikregeln. Spikregelns läge avpassas så att spikens avstånd från paneländen är 100-150 mm. Vid spikning är det lämpligt att förborra för spikarna eller använda självborrande panelskruv om avståndet till paneländen är mindre än 150 mm. Mellanrummet mellan droppbleck och panelkant ska vara minst 20 mm för att möjliggöra underhåll.

Ladda ned CAD-ritning


Bärande yttervägg av konstruktionsvirke eller lättreglar – principlösning

3D-ritning - principlösning för bärande yttervägg av konstruktionsvirke
3D-ritning – principlösning för bärande yttervägg av konstruktionsvirke

Ingående material

  1. Väggreglar av konstruktionsvirke, centrumavstånd ≤ 600 mm.
  2. Ångspärr av åldersbeständig plastfolie.
  3. Horisontell väggregel, så kallat installationsskikt.
  4. Invändig beklädnad av skivmaterial.
  5. Vindskydd av diffusionsöppet material, till exempel vindskyddsduk eller cementbaserad skiva.
  6. Utvändig beklädnad av träpanel.
  7. Luftspalt, ventilerande och kapillärbrytande.
  8. Spikläkt av konstruktionsvirke med underliggande vertikal distans/luftning.
  9. Övre syll av konstruktionsvirke ≥ 45 mm.
  10. Nedre syll av konstruktionsvirke ≥ 45 mm.
  11. Värmeisolering med mineralullsskivor.
  12. Kantbalk, längsgående balk, av konstruktionsvirke. Samma dimension som golvbalkarna.
  13. Kortling av konstruktionsvirke 45×45 mm, G4-2 eller bättre.

Tekniska data

Vägg med stomme av träreglar med minsta tvärsnitt 45×120 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm och med minst 120 mm mineralullsisolering, på båda sidor försedd med minst 13 mm beklädnadsskiva med densitet ≥ 450 kg/m3, uppfyller brandteknisk klass REI 30.

Råd och anvisningar

Trävirke ska vid inbyggnad ha en ytfuktkvot av högst 18 %. Spik, skruv och byggbeslag ska vara av varmförzinkat stål eller ha motsvarande korrosionsskydd.

Bärande yttervägg av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot grundmur

2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot grundmur
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot grundmur
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot grundmur
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot grundmur

Ingående material

  1. Lockbräda/lockläkt.
  2. Bottenbräda.
  3. Luftspalt/kapillärbrytande spalt.
  4. Spikläkt med underliggande vertikal distans/luftning.
  5. Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
  6. Vindskydd av oorganiskt material .
  7. Övre syll.
  8. Syll.
  9. Syllisolering.
  10. Vertikal regel.
  11. Värmeisolering.
  12. Ångspärr.
  13. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  14. Invändig väggbeklädnad.
  15. Kortling.
  16. Ångspärr kläms.
  17. Grundmur.

Material

Väggreglar: vertikala reglar av konstruktionsvirke 45×145 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Horisontella reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm.
Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Spikläkt: konstruktionsvirke 34×70 mm, G4-3 eller bättre, med lutande översida.

Utförande

Väggreglar monteras på övre syllen. Horisontella reglar spikas mot syll, hammarband och väggreglar. Spikläkt för ytterväggspanel spikas mot vindskydd och mot horisontella reglar. Den nedersta, och eventuellt den översta, placeras så att avståndet från panelände till infästningen blir 100-150 mm. Ångspärren monteras med minst ≥ 200 mm överlapp och kanten kläms mellan golvskiva och kortling/vinkelprofil.

Ladda ned CAD-ritning

Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot betongplatta på mark

2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot betongplatta på mark
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot betongplatta på mark
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot betongplatta på mark
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot betongplatta på mark

Ingående material

  1. Stående fasadpanel.
  2. Spikläkt.
  3. Vindskydd av oorganiskt material.
  4. Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
  5. Värmeisolering.
  6. Väggregel.
  7. Ångspärr.
  8. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt
  9. Invändig beklädnad.
  10. Syll.
  11. Syllisolering.

Material

Väggreglar: stående lättreglar 45×220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Syll: av lättregeltyp.
Syllisolering: EPDM cellgummilist med polyetenfilm.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Fästdon: expanderande skruv till syll-betongplatta.

Utförande

Väggreglar monteras på syllen. Spikläkt för ytterpanel fästs vid användning av distanshylsor via dessa genom vindskyddet och det yttre isolerskiktet fast mot de vertikala reglarna. Alternativt används horisontella reglar i det yttre isolerskiktet och då fästes spikläkten i dessa. Den nedersta, och eventuellt den översta, placeras så att avståndet från panelände till infästningen blir 100-150 mm. Ångspärren monteras så att nederkanten kläms mot plattan.

Ladda ned CAD-ritning

Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot mellanbjälklag

2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag

Ingående material

  1. Horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
  2. Vindskydd av oorganiskt material.
  3. Syll.
  4. Kantbalk.
  5. Hammarband.
  6. Vertikal väggregel.
  7. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  8. Invändig väggbeklädnad.
  9. Klämd ångspärr.
  10. Kortling.
  11. Golvbjälke.

Material

Väggreglar: vertikala reglar av konstruktionsvirke 45×145-220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Horisontella reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm.
Hammarband, syll: konstruktionsvirke med samma dimensioner som väggreglarna.
Kortlingar: konstruktionsvirke med samma dimensioner som golvbjälkarna.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva.
Värmeisolering: skivor av mineralull. Mot yttervägg fylls bjälklaget fullt till en bredd av 600 mm.

Utförande

Innan golvbjälkarna monteras bör en > 700 mm bred våd av ytterväggens ångspärr sättas upp längs bjälklagets kanter. Golvbjälkarna lhängs in i kantbjälken enligt konstruktionsritningar. Väggreglar monteras på syllen och spikas.

Ladda ned CAD-ritning

Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot mellanbjälklag – väggreglar

2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag – väggreglar
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag – väggreglar
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag – väggreglar
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag – väggreglar

Ingående material

  1. Vindskydd. Vindskydd av oorganiskt material. 
  2. Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
  3. Syll.
  4. Hammarband.
  5. Värmeisolering.
  6. Ångspärr.
  7. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  8. Invändig väggbeklädnad.
  9. Kantbjälke.
  10. Väggregel.
  11. Bjälklag.

Material

Väggreglar: stående reglar 45×220 mm, centrumavstånd ≥ 600 mm.
Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva.
Värmeisolering: skivor av mineralull. Mot yttervägg fylls bjälklaget fullt till en bredd av 600 mm.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Invändig beklädnad: beklädnadsskivor eller träpanel.

Utförande

Innan golvbjälkarna monteras bör en >700 mm bred våd av ytterväggens ångspärr sättas upp längs bjälklagets kanter. Golvbjälkarna läggs upp på hammarbandet och skråspikas. Minsta upplagslängd 70 mm. Väggreglar monteras på syllen och spikas i golvbjälkarna.

Ladda ned CAD-ritning

Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot vindsbjälklag och inklädd takfot

2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och inklädd takfot
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och inklädd takfot
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och inklädd takfot
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och inklädd takfot

Ingående material

  1. Takfotspanel.
  2. Insektsnät.
  3. Lockbräda/lockläkt.
  4. Bottenbräda.
  5. Spikläkt.
  6. Vindskydd.
  7. Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
  8. Kortling.
  9. Hammarband.
  10. Vindskydd.
  11. Värmeisolering.
  12. Ångspärr.
  13. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  14. Invändig väggbeklädnad.

Material

Vindskydd i vägg: skivmaterial, utvändig godkänd och fukttålig skiva.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Utvändig beklädnad: stående träpanel.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.

Utförande

Bottenbräderna spikas med passning i överkant mot bräda 28×70 mm mot vilken lockbräda eller locklist monteras. Vid tjock bjälklagsisolering bör vindskyddsskivan fixeras upptill. Detta kan åstadkommas genom att stödläkt eller vinkelprofiler i plåt monteras mot underram och överram samt kortling alternativt vinkelprofil mellan takstolarnas överramar. Färdiga skivprodukter för att säkerställa luftspalt vid takfot finns också att tillgå.

Ladda ned CAD-ritning

Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot vindsbjälklag och öppen takfot

2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och öppen takfot
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och öppen takfot
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och öppen takfot
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och öppen takfot

Ingående material

  1. Insektsnät.
  2. Lockbräda/lockläkt.
  3. Bottenbräda.
  4. Vindskydd.
  5. Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
  6. Spikläkt.
  7. Kortling.
  8. Ångspärr.
  9. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  10. Vindskydd.

Material

Väggreglar: konstruktionsvirke 45×195 mm.
Horisontella reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm.
Vindskydd i vägg: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva.
Värmeisolering i vägg: skivor av mineralull.
Utvändig beklädnad: stående träpanel.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.

Utförande

Den översta spikläkten monteras så att avståndet från panelbrädernas ände till spik blir 100-200 mm. Vid tjock bjälklagsisolering bör vindskyddsskivan ha bakomliggande stöd upptill. Detta kan åstadkommas genom att stödläkt alternativt vinkelprofiler i plåt monteras mot underram och överram samt kortling eller vinkelprofil mellan takstolarnas överramar. Luftspalten mellan tak och värmeisolering bör vara 25 mm och den ska förses med insektsnät.

Ladda ned CAD-ritning

Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot ytterväggshörn – korsande regelverk

2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn - korsande regelverk
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn – korsande regelverk
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn - korsande regelverk
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn – korsande regelverk

Ingående material

  1. Utvändig beklädnad.
  2. Spikläkt.
  3. Luftspalt/kapillärbrytande spalt.
  4. Vindskydd.
  5. Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
  6. Hörnregel.
  7. Ångspärr.
  8. Horisontell väggregel, så kallade installationsskikt.
  9. Invändig väggbeklädnad.
  10. Vertikal väggregel

Material

Ytterväggsreglar: vertikala reglar av konstruktionsvirke 45×145-220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Horisontella reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm, respektive 45×70 mm.
Vindskydd: Vindskydd av oorganiskt material.
Hörnregel: konstruktionsvirke 45×45 mm.
Värmeisolering: skivor av mineralull. Utvändig beklädnad: stående träpanel.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.

Utförande

För att stabilisera vägghörnet utan att åstadkomma köldbryggor monteras en hörnregel mot det horisontella regelverket. Vindskyddsskivor skruvas i regelverket. Alternativet till hörnregel är hörnprofil i plåt.

Ladda ned CAD-ritning

Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot ytterväggshörn, enkelt regelverk – massivreglar

2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn, enkelt regelverk – massivreglar
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn, enkelt regelverk – massivreglar
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn, enkelt regelverk – massivreglar
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn, enkelt regelverk – massivreglar

Ingående material

  1. Hörnbräda.
  2. Hörnbräda.
  3. Spikläkt.
  4. Vindskydd av oorganiskt material.
  5. Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
  6. Spaxskruv.
  7. List.
  8. Värmeisolering.
  9. Väggregel.
  10. Ångspärr.
  11. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  12. Invändig beklädnad.

Material

Väggreglar: stående massivreglar 45×145-220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Utvändig beklädnad: stående träpanel.
Spikläkt: konstruktionsvirke 34×70 mm, G4-2 eller bättre, med lutande översida och underliggande vertikal distans/luftning.

Ladda ned CAD-ritning


Icke bärande yttervägg – principlösning

3D-ritning av en icke bärande yttervägg
3D-ritning av en icke bärande yttervägg

Ingående material

  1. Väggreglar av konstruktionsvirke, centrumavstånd ≤600 mm.
  2. Byggnadsstomme av betong.
  3. Syll av konstruktionsvirke.
  4. Ångspärr av 0,20 mm åldersbeständig plastfilm.
  5. Kantisolering av mineralull.
  6. Värmeisolering av mineralull.
  7. Vindskydd av skivbeklädnad.
  8. Vindskydd över elementfogar av skivmaterial. Tätad översida.
  9. Drevning av mineralull.
  10. Infästningsbeslag.
  11. Invändig beklädnad av beklädnadsskivor eller träpanel.
  12. Luftspalt.

Tekniska data

Egentyngd: cirka 0,30 kN/m2.

Råd och anvisningar

Det förtillverkade väggelementet monteras så långt ut i fasadliv som möjligt för att möjliggöra isolering av bjälklagskant och bärande innervägg och därigenom nedbringa köldbryggeeffekterna. Detta ställer dock höga krav på infästningar och luft- och brandtätning mellan element och vägg samt på arbetsutförandet.

Väggelementet sätts på plats med mellanlägg av icke fuktkänsligt material, till exempel plast, fästs med beslag och expanderande skruv i stommen. Drevningen runt elementet bör vara av åldringsbeständigt material. Ångspärren i väggen kläms slutligen med cellgummilist i spalten mellan elementets yttersidor och stommen. Gäller runt om elementet.

Typdetaljer

På separata sidor länkade nedan redovisas träbyggnadstekniska typdetaljer för icke bärande yttervägg med förtillverkade väggelement med stomme av konstruktionsvirke:


Fönster i ytterväggar – principlösning

3D-ritning av fönster i ytterväggar - principlösning
3D-ritning av fönster i ytterväggar – principlösning

Ingående material

  1. Invändig väggbeklädnad av skivmaterial eller spontad träpanel.
  2. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  3. Ångspärr av åldersbeständig plastfolie.
  4. Väggreglar av konstruktionsvirke.
  5. Invändig fönsterbänk.
  6. Smyglist.
  7. Fönsterkarm.
  8. Tätningslist av EPDM cellgummi eller massivgummi.
  9. Drevning av remsor av inplastad mineralull.
  10. Fönsterbleck av plåt.
  11. Droppnäsa.
  12. Smygbräda av hyvlat virke.
  13. Foderbräder av hyvlat virke.
  14. Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
  15. Vindskydd av diffusionsöppet oorganiskt material.
  16. Spikläkt av konstruktionsvirke.
  17. Luftspalt, ventilerande och kapillärbrytande.
  18. Utvändig beklädnad av träpanel.

Råd och anvisningar

Trävirke ska vid inbyggnad ha en fuktkvot av högst 18 %. Spik, skruv och byggbeslag ska vara av varmförzinkat stål eller ha lägst motsvarande korrosionsskydd.

Innan fönstret monteras ska ångspärren skäras till så att en cirka 200 mm bred remsa lämnas i fönsterhålet. Ångspärren kläms mellan fönsterkarm och sidostycken eller motsvarande med hjälp av bottningslist av EPDM-gummi. I hörn, där ångspärren skurits i 45° vinkel, skarvas plastfolien och kläms med påsalning alternativt fönsterbänk. Fönstret passas in i fönsterhålet med hjälp av kilar. Därefter skruvas fönstrets karmsidostycken i regelverket. Kilar får inte förekomma mellan karmöverstycke och regelverk eftersom vertikala laster inte får överföras till fönstret. Drevning sker utifrån mot bottningslisten.

Det är viktigt att montera droppbleck så att fönsterkarm och båge skyddas mot regn. Det innebär att blecket bör monteras mot väggregelkonstruktionen innan vindskyddet monteras. Droppblecket monteras mot stödläkt som täcker spalten mellan fönsterkarm och byggnadsstomme.

Fönsterbleck monteras så att dels luftning av ytterväggspanelen medges, dels tillräcklig lutning av blecket möjliggörs. I vissa fall kan en särskild stödprofil vara befogad för att inte ett långt utskjutande fönsterbleck ska riskera att brytas.

De inre smygbräderna spikas mot regelverket så att en klämning mot karmsidostycket erhålls. Fönsterfoder eller bottenbräda spikas så att smygbrädans kant döljs. För att ge en bättre ljusspridning till rummet är det önskvärt att smygbräderna vinklas eller lutas. Om fönstret placeras indraget i fasaden kan det vara en utseendemässig fördel om även de yttre smygbräderna vinklas.

Fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, vertikalsektion

2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, vertikalsektion
2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, vertikalsektion

3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, vertikalsektion
3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, vertikalsektion

Ingående material

  1. Lockbräda/Lockläkt.
  2. Bottenbräda.
  3. Luftspalt.
  4. Spikläkt.
  5. Väggreglar.
  6. Ångspärr.
  7. Fönsterbleck.
  8. Droppbleck.
  9. Invändig beklädnad.
  10. Smygbräda.

Material

Väggreglar: vertikala reglar av konstruktionsvirke 45×145 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Horisontella reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Utvändig beklädnad: stående träpanel.
Ångspärr: 0,20 mm åldringsbeständig plastfolie.
Spikläkt: virke 34×70 mm, lutande översida.
Drevning: remsor av inplastad mineralull.
Tätningslist: bottningslist av EPDM-gummi.
Distansläkt: brädstycken, centrumavstånd ≤ 600 mm, med samma tjocklek som ytterpanelens bottenbräda.

Utförande

Ångspärren kläms mot bottningslist och skarvas med lös filmremsa i smygen. Droppbleck monteras mot stödprofil av trä. Spikläkten och den horisontella regeln under karmbottenstycket placeras så att god lutning av fönsterblecket erhålls.

Ladda ned CAD-ritning

Fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, horisontalsnitt, vinklad smyg

2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, horisontalsnitt, vinklad smyg
2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, horisontalsnitt, vinklad smyg

3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, horisontalsnitt, vinklad smyg
3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, horisontalsnitt, vinklad smyg

Ingående material

  1. Utvändig beklädnad.
  2. Spikläkt.
  3. Vindskydd.
  4. Foderbräda.
  5. Tunn vertikal läkt för luftning.
  6. Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
  7. Drevning.
  8. Fönsterbleck.
  9. Värmeisolering.
  10. Ångspärr.
  11. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  12. Invändig väggbeklädnad.
  13. Väggregel.
  14. Smygbräda.
  15. Fönsterbänk.

Material

Väggreglar: vertikala regelverk av konstruktionsvirke 45×145-220 mm,
centrumavstånd ≤ 600 mm.
Enkelt horisontellt reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Utvändig beklädnad: stående fasspontad träpanel.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Spikläkt: konstruktionsvirke 34×70 mm, lutande översida.
Drevning: remsor av inplastad mineralull.
Tätningslist: bottningslist av EPDM-gummi eller motsvarande.

Utförande

Ångspärren kläms mot drevningslist och skarvas vid behov i hörn. För att minska risken för kondens i fönstrets nedre del lutas karmunderstyckets smygbräda och en lös fönsterbänk monteras på konsoler. Även sidostycken av smyg- bräder kan med fördel vinklas för att ge större ljusutbyte till rummet.

Ladda ned CAD-ritning

Fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, vertikalsektion

2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, vertikalsektion
2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, vertikalsektion

3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, vertikalsektion
3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, vertikalsektion

Ingående material

  1. Droppbleck.
  2. Fönsterbleck.
  3. Lockbräda/Lockläkt.
  4. Bottenbräda.
  5. Spikregel.
  6. Vindskydd.
  7. Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
  8. Värmeisolering.
  9. Invändig beklädnad.
  10. Drevning.
  11. Tätningslist.
  12. Fönsterbräda.
  13. Väggregel.
  14. Ångspärr.
  15. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  16. Invändig beklädnad.

Material

Väggreglar: lättreglar 45×220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Utvändig beklädnad: stående träpanel.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Spikläkt: konstruktionsvirke 34×70 mm, lutande översida.
Drevning: remsor av inplastad mineralull.
Tätningslist: bottningslist av EPDM-gummi eller motsvarande.

Utförande

Fönsterkarmen placeras i den värmeisolerade delen av väggen för att minimera verkan av köldbryggor. Ångspärren kläms mot drevningslist och skarvas vid behov i hörn. Smygfönsterbräda och smygbräder pressas mot fönsterkarm.

Ladda ned CAD-ritning

Fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, horisontalsnitt, rak smyg

2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, horisontalsnitt, rak smyg
2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, horisontalsnitt, rak smyg
3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, horisontalsnitt, rak smyg
3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, horisontalsnitt, rak smyg

Ingående material

  1. Utvändig beklädnad.
  2. Spikläkt.
  3. Tunn vertikal läkt för luftning.
  4. Vindskydd. ´
  5. Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
  6. Bakomliggande foderbräda.
  7. Drevning.
  8. Fönsterbleck.
  9. Värmeisolering.
  10. Ångspärr.
  11. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  12. Invändig väggbeklädnad.
  13. Väggreglar.
  14. Smygbräda.
  15. Fönsterbänk.

Material

Väggreglar: stående reglar, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Utvändig beklädnad: stående träpanel.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Smygbräda: 22 mm hyvlat virke med fals.
Drevning: remsor av inplastad mineralull.
Tätningslist: bottningslist av EPDM-gummi eller motsvarande.

Utförande

Ångspärren kläms mot drevningslist och skarvas vid behov i hörn. För att förbättra ljusspridningen till rummet vinklas den invändiga smygbrädan. Smygbrädan pressas mot karmsidostycket.

Ladda ned CAD-ritning

Fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i ett skikt – anslutning mot skalmur

2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i ett skikt – anslutning mot skalmur
2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i ett skikt – anslutning mot skalmur

3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i ett skikt – anslutning mot skalmur
3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i ett skikt – anslutning mot skalmur

Ingående material

  1. Murverk.
  2. Luftspalt.
  3. Yttre isolerskikt klädd med vindpapp, horisontell regel, alternativt distanshylsor.
  4. Droppbleck.
  5. Drevning.
  6. Tätningslist.
  7. Väggregel.
  8. Värmeisolering.
  9. Ångspärr.
  10. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  11. Invändig väggbeklädnad.

Material

Väggreglar: konstruktionsvirke 45×195-220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Utvändig beklädnad: murverk av tegel.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Drevning: remsor av inplastad mineralull.
Tätningslist: bottningslist av EPDM-gummi eller motsvarande.
Droppbleck, fönsterbleck: stålplåt eller kopparplåt.
Luftspalt: 30 mm.

Utförande

Fönsterkarmen förläggs i den värmeisolerade delen av väggen för att minimera verkan av köldbryggor. Övergången mellan murverk och den isolerade delen av väggen kläs in med plåtbeslag.

Ladda ned CAD-ritning


Bärande innervägg av konstruktionsvirke – principlösning

3D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke
3D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke

Ingående material

  1. Väggreglar av 45 mm konstruktionsvirke, centrumavstånd ≤600 mm.
  2. Invändig beklädnad av gipsskivor.
  3. Golvregel av 45 mm konstruktionsvirke.
  4. Kortling av konstruktionsvirke 45 mm.
  5. Spikregel av konstruktionsvirke 45×45 mm.
  6. Bandstål 50×1,0 mm som markerar bärande vägg, centrumavstånd 600 mm.

Tekniska data

Brandmotstånd: brandklass EI 30 för bärande vägg uppfylls i en vägg som består av 45×95 mm konstruktionsvirke med 12 mm beklädnadsskivor och stenull mellan skivorna.

Ljudisolering: för väggar i kontor och butikslokaler gäller kravet på ljudisolering mellan arbetsrum och rum utanför kontoret eller butiken, dock inte mellan trapphus eller korridor och arbetsrum: R’w ≥ 44 dB. För lägenhetsskiljande väggar i bostäder och i hotellrum, dock inte i sammanbyggda småhus, gäller: R’w ≥ 52 dB.

Råd och anvisningar

Den bärande väggen monteras tvärs golvbjälkarna, alternativt på golvbjälken, i dess längdriktning. Trävirke ska vid inbyggnad ha en fuktkvot på högst 18 %. Golvbeläggning eller undergolv ska ansluta mot golvreglarna så att golvet kan bytas utan att väggen behöver flyttas eller avlastas. För att markera att väggen är bärande och för att förstärka väggreglarna i veka riktningen innan beklädnadsskivorna monterats eller om de avlägsnas är det lämpligt att montera bandstål, centrumavstånd ≤ 600 mm, på reglarnas båda sidor. Under golvregeln monteras en stödregel – kortling – mellan golvbjälkarna i varje fack. Kortlingen vilar på spikreglar som monteras på golvbjälkarna. För att åstadkomma ljuddämpning mellan rummen är det lämpligt att till en tredjedel av bjälklagshöjden fylla utrymmet mellan reglarna med mineralull.

Bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot bottenbjälklag

2D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot bottenbjälklag
2D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot bottenbjälklag

3D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot bottenbjälklag
3D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot bottenbjälklag

Ingående material

  1. Väggregel.
  2. Golvregel.
  3. Syll.
  4. Fuktspärr.
  5. Spikregel 45×45.
  6. Undergolv.
  7. Värmeisolering.
  8. Kortling.

Material

Väggregel: konstruktionsvirke 45×95 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Golvregel: konstruktionsvirke 45×95 mm.
Syll: konstruktionsvirke, ≥ 45 mm.
Kortlingar: konstruktionsvirke 45 mm.

Utförande

Syll monteras med expanderande fästdon och med mellanlägg av fuktspärr mot underlaget. Kortlingar med samma dimension som golvbjälkarna monteras i varje bjälkfack längs innerväggens centrumlinje. För att markera den bärande väggen och för att staga väggreglarna i den veka riktningen, monteras stålband tvärs reglarna,
centrumavstånd < 600 mm, på båda sidor om väggen, bakom skivbeklädnaden.

Ladda ned CAD-ritning

Bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag

2D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag
2D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag

3D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag
3D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag

Ingående material

  1. Mellanbjälklag.
  2. Stegljudsisolering.
  3. Väggregel.
  4. Takregel/hammarband.
  5. Väggbeklädnad.
  6. Underlag av glespanel 22×70 mm med centrumavstånd < 400 mm.
  7. Takbeklädnad.

Material

Väggreglar: konstruktionsvirke 45×95 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Takregel: konstruktionsvirke 45×95 mm.
Väggbeklädnad: gipsskivor, spontad träpanel eller beklädnadsskivor.
Hörnprofil: vinkelprofil av plåt.

Utförande

För att markera den bärande väggen och för att staga väggreglarna i den veka riktningen, monteras stålband tvärs reglarna,
centrumavstånd ≤ 600 mm, på båda sidor om väggen, bakom väggbeklädnaden. Om väggbeklädnad i form av skivmaterial används är det lämpligt att först montera hörnprofiler som utgör skruvfäste för skivorna.

Ladda ned CAD-ritning

Källa: https://www.traguiden.se/konstruktion/konstruktionsexempel/vaggar/

Konstruktions- och CAD-uppgifter TIS-projekt Oceanhamnen

Konstruktions- och CAD-uppgifter kopplat till TIS-projekt Oceanpiren.
OBS! De olika uppgifterna i listan nedan behöver inte slutföras sekventiellt i ordning. Vi kommer jobba med de olika uppgifterna vid flera olika lektionstillfällen. Använd listan som checklista och vid din planering under projektet.

TE18DP kurs CAD 1 och Konstruktion 1

  • Leta efter och hitta den lägenhet som du ska rita planritning till och göra inredningsdesignförslag till. Alla lägenhetsnummer finns representerade i bofaktabladen om Brf Oceanpiren från Midroc.
  • Skapa separata bildfiler för de olika ritningarna av din lägenhet som finns i bofaktabladets pdf.
  • Skapa en planritning i 2D i Fusion 360 för din lägenhet.
  • Identifiera och numrera alla olika väggsegment i din lägenhet.
  • Sammanställ en lista på alla ingående väggsegment och ange vilken typ av vägg det är enligt följande kategorier:
    * Bärande ytterväggar
    * Lägenhetsskiljande väggar
    * Bärande innerväggar
    * Icke bärande innerväggar
    * Våtrumsväggar
  • Gör en CAD-ritning på stomsystemets uppbyggnad för din lägenhet i Fusion 360. Vi utgår till att börja med ifrån att väggarna byggs i form av en trästomme enligt principritningar för de olika väggtyperna enligt lista ovan.
  • Skapa en material-/komponentlista (BOM) för bygget av din lägenhet i Excel.
  • Skapa en kostnadskalkyl för materialet till bygget av din lägenhet i Excel.
  • Skriv en lista på vilka konstruktionselement du tror att primärstommen till din lägenhet består av på riktigt.
  • Skriv en lista på vilka konstruktionselement du tror att sekundärstommen till din lägenhet består av på riktigt.
  • Beräkna några laster för bärande delar i din lägenhet.