Rengöra extruder och igensatt munstycke (nozzle) på en Prusa Mini 3D-skrivare

Denna instruktion är en svensk översättning av den engelska instruktionen på https://help.prusa3d.com/en/article/clogged-nozzle-hotend-mini_112011.

Ett igensatt munstycke (nozzle) eller hotend är ett vanligt problem för FFF / FDM-skrivare. Om det inte finns några problem trycks filamentet (plasttråden) in i hotend, smälts och extruderas sedan genom munstycket. Om PTFE-röret är skadat (ärrigt, förvrängt) eller om det finns föroreningar i filamentet, kan det dock fastna i hotend och täppa till 3D-skrivaren.

Hur upptäcker jag igensatt munstycke (nozzle)/hotend?

Visuell kontroll

  • Når filamentet munstycket? Kontrollera det långa Bowden PTFE-röret.
  • Kommer filamentet ut ur munstycket? Var uppmärksam när du laddar filamentet.
  • Delvis igensatt munstycke – luckor/glapp i utskriften och saknade skikt.
  • Delvis igensatt munstycke – filament slingrar sig uppåt och fastnar på undersidan av munstycket.

Ljudcheck

  • klickande ljud från extrudern

Saknade skikt kan vara ett tecken på ett delvis igensatt munstycke

Delvis igentäppt munstycke

Ibland fastnar det lite smuts eller plastrester inuti munstycket så att det blir partiellt igentäppt. Det betyder att skrivaren är i stånd att tryck igenom lite filament, men det räcker inte för att skriva ut objektet ordentligt, vilket leder till synliga luckor och saknade lager. Ett tidigt tecken på ett igensatt munstycke är att filamentet inte strängsprutas konsekvent rakt ner, utan krullas upp och fäster vid munstyckets undersida.

Extrudern klickar

Hotend eller munstycket är delvis eller helt igensatt och det inre motståndet mot filamentflödet är större än vad kugghjulen klarar av. Som ett resultat hoppar kugghjulen vilket leder till ”klickande” ljud och i de flesta scenarier också till slipning av filamentet.

Det är viktigt att notera att stopp i matningen kan förekomma på flera ställen längs plasttrådsbanan. Därför är det viktigt att felsöka systematiskt och leta efter var felet sitter. Exempelvis så löser det ju inte problemet att byta munstycke om matningen av filamentet kärvar på grund av ett skadat PTFE-rör. 

Hur fixar jag den igensatta skrivaren?

Att välja rätt metod beror på om du åtminstone delvis kan ladda/lossa filamentet eller om filamentet fastnat helt i skrivaren.

Innan du börjar fixa skrivaren, försök ladda bort filamentet (unload) och ta bort det helt. Om du inte kan göra det kan det tyda på ett allvarligare problem, men vi kommer också att hantera det här.

Flytta också skrivarhuvudet uppåt med LCD-menyn – Inställningar – Flytta axel – Z-axel eller genom att trycka länge på kontrollratten, så får du bättre tillgång till de delar som är igensatta.

Extruderns tomgångsskruv

Tomhjulsskruven finns precis nedanför PTFE-röret där du laddar filamentet (vänster bild). Detta justerar plasttrådens tryck mot matarkugghjulet.

Om du upptäcker att strängspruttrådens remskiva är full av plastrester kan tomgångsskruven ha justerats för hårt. Den kan justeras med insexnyckeln på 2,5 mm. Skruvskallen ska skruvas in så att den ligger precis i nivå med plastdelen som pressar in mot extrudern när filamentet inte är laddat.

Löparskruven ska vara i jämnhöjd med plastdelen när filamentet INTE är laddat.

Kalldragning (lastning / lossning möjlig)

Om du kan ladda och lossa filamentet, men ändå fortfarande upplever partiella matningsproblem, försök först med denna teknik, som använder en delvis smält filamenttråd för att plocka upp skräp inuti hotend och dra ut det. Vi har förberett en detaljerad artikel om Cold pull (MINI).

När du är klar, gå till punkten i den här artikeln för att lära dig hur man letar efter en smutsig extruderrulle.

Tvinga igensättningen (omöjligt att ladda filament)

Ibland kan inte kugghjulen mata igenom filamentet, men det betyder inte att du måste börja med demonteringen på  en gång. Genom att höja temperaturen ytterligare över smältpunkten kan du kanske ta bort täppan tillsammans med skräpet.

Försök med följande:

  1. Gå till LCD-menyn – Inställningar – Temperatur – Munstycke och höj temperaturen cirka 40-50 ° C över den normala utskriftstemperaturen (för PLA-användning 260 ° C, för PETG-användning 280 ° C).
  2. När munstycket har nått den önskade temperaturen, vänta i cirka 2-3 minuter – filamentet ska smälta helt och börja droppa ut.
  3. Använd den medföljande akupunkturnålen (0,3 mm) och tryck in den i munstycket underifrån. Skjut in och ut flera gånger, i flera riktningar. Ta sedan bort den och försök ladda filamentet igen.
  4. Om nålen inte hjälpte, ta bort Bowden PTFE från skrivhuvudet och skjut in filamentet manuellt. Glöm inte att hålla i slutet av X-axeln med den andra handen, annars kan du vrida axeln.
  5. Om filamenttäppan inträffade med PLA kan du försöka ladda ett material som smälter vid högre temperaturer, till exempel ASA, ABS, PC.
  6. Den sista utvägen är en styv metalltråd (1,5 mm diameter, 100 mm längd). För in den från toppen istället för filamentet. Skjut ner den genom hotend, men var försiktig och varsam. Du kan av misstag skrapa PTFE-röret.
  7. När du är klar med täppan, gå till det sista kapitlet, kontrollera om det finns smutsig extruderrulle.
  8. Om du inte kan skjuta filamentet eller tråden igenom måste du ta isär hotend och hitta den plats där filamentet sitter fast. Se nästa metod.

Demontering av hotend

(ladda / lossa omöjligt)

Vissa ingentäppande plastrester kan inte tas bort lätt och kräver att du demonterar hotend delvis. Filamentet sitter antingen fast i PTFE-röret eller i munstycket. Vi rekommenderar att du ser vår mer omfattande guide om hur man byter ut ett hotend PTFE-rör (MINI / MINI +), men har beskrivit proceduren nedan.

  1. Ta bort Bowden-röret som kommer från extrudern och mässingsbeslaget som håller PTFE-röret med din 10 mm blocknyckel. Om munstycket värms upp kommer du nu att kunna dra ut något filament med Bowden-röret.
  1. Dra försiktigt ut det gamla PTFE-röret från kylflänsen med en tång eller en pincett.
  1. Undersök PTFE-röret. Kontrollera PTFE-röret för eventuella skador och byt ut det vid behov. En extra PTFE ingår i skrivaren.
  2. Rengör rester av filament från hotend. Värmeblockets botten ska vara ren och blank. Du kan ta bort alla filament genom att göra ett kalldrag utan att PTFE-röret är installerat.
  1. Sätt in PTFE-röret i värmeblocket igen och skruva fast mässingsbeslaget hela vägen och skruva sedan loss det 1/3 varv. Vi komprimerar/pressar ihop PTFE-röret i nästa steg för att säkerställa korrekt funktion. I vissa scenarier kan det räcka att rengöra hotend, sätt tillbaka PTFE och dra åt kopplingen ordentligt.
  1. Lossa de 3 ställskruvarna på sidan av kylflänsen med en 1,5 mm insexnyckel och tryck sedan upp värmeblocken innan du drar åt ställskruvarna igen. Först därefter, dra åt kopplingen i kylflänsen (den 1/3 varv) och komprimera PTFE-röret.

Se till att munstycket och värmarblocket är kallt innan du rör vid det.

Du kan nu fästa Bowden-röret som leder till extrudern. Innan du testar skrivaren rekommenderar vi att du kontrollerar de två sista punkterna nedan.

Efter fixering av täppan kan

alla ovan nämnda frågor bidra till att filamentet slipas mellan remskivan och lagret. När tänderna på remskivan blir fulla av filamentdammet kommer extrudern inte att kunna ladda filamentet ordentligt.

Du kan antingen använda inspektionsluckan (se bilden nedan) för att kontrollera om remskivan är ren. Använd tryckluft för att bli av med dammet. För en mer grundlig rengöring, följ den här guiden Så här får du tillgång till och rengör extruderskivan (MINI / MINI +)

Använd inspektionsluckan för att kontrollera remskivan

Budget för koldioxid ska rädda världen

Parisavtalets mål är att begränsa den globala uppvärmningen till max två grader. Hur det ska gå till är dock inte klart. En tänkbar lösning kan vara koldioxidbudgetar. Det är ett vetenskapligt sätt som utgår från att man räknar ut den totala mängden koldioxidutsläpp som vi kan tillåta för att nå klimatmålen, och sedan fördelas de tillåtna utsläppen på både nationell och lokal nivå.

Om koldioxidutsläppen fortsätter i samma takt som idag, år 2020, har världen redan om 18 år släppt ut den mängd koldioxid som är ”tillåten” för att uppnå Parisavtalet. Det betyder att 660 miljarder ton koldioxid kvarstår av jordens totala koldioxidbudget – om vi ska klara målet att hålla ökningen av jordens medeltemperatur under 2 grader.

Det stora frågetecknet är hur koldioxidutsläppen ska fördelas.

Läs artikeln om koldioxidbudget på forskning.se

Svara på följande frågor:

  1. Vad innebär Parisavtalet?
  2. Vad innebär begreppet ”den globala koldioxidbudgeten”?
  3. Vad är en lokal koldioxidbudget?
  4. Ungefär hur många procent av den globala uppvärmningen som orsakas av växthusgaser står koldioxid för?
  5. Hur stor är förändringen av utsläppen av koldioxid i världen idag jämfört mot för 50 år sedan? Ge exempel på orsaker till förändringen.
  6. Vem räknar fram den globala koldioxidbudgeten?
  7. Vilka har utvecklat koldioxidbudgetmetoden?
  8. Ange några fördelar med att alla länder, regioner och kommuner använder sig av en lokal koldioxidbudget i sitt miljöarbete.
  9. Ge exempel på några som redan idag tillämpar metoden och har tagit fram egna lokala koldioxidbudgetar.
  10. Ge exempel på utmaningar i arbetet med att implementera koldioxidbudgetar.
  11. När och var sker nästa stora klimatmöte, och vad ska det förhandlas om vid mötet?

Diskussionsfråga eller fokusfråga vid idégenerering i en Innov8-process:

Ta fram förslag på tekniska lösningar för hur kommuner, företag, organisationer eller privatpersoner kan kartlägga, följa upp och sänka sina egna koldioxidutsläpp, baserat på koldioxidbudgetmetoden.

Källa: Artikel på forskning.se https://www.forskning.se/2020/11/10/budget-for-koldioxid-ska-radda-varlden/

Vad krävs av morgondagens medarbetare i framtidens byggbransch?


Samhällsbyggnadssektorn är en av de sista branscherna på digitaliseringsbollen. Men nu börjar det röra på sig och traditionella tekniska kompetenser såsom ingenjörer och konstruktörer behöver utvecklas för att passa ett digitaliserat arbetsliv. För digitalisering handlar mer om kultur och ledarskap än just teknik.

Hur väl rustade är byggbranschen inför de nya kompetensbehoven? Det var knäckfrågan på Nordic Contech Talks andra webbinar den 27 augusti, som samlade flera branschföreträdare för att diskutera branschens nuläge och framtid.

Webbinaret inleddes med en framtidsblick där Erik Herngren, Senior Partner på Kairos Future, målade upp morgondagens utmaningar och möjligheter. Han pratade om en fygital framtid där det fysiska och digitala möts i arbetslivet. Och där förmågan att ständigt kunna hantera nya situationer och osäkerhet kommer att vara en framgångsfaktor.

– Digitaliseringen är egentligen inte en teknikfråga utan en kulturfråga. Det handlar främst om hur företagen kan förändra sin egen organisation och arbetsprocess för att lyckas bättre.

Erik Herngren uppmanade branschen att våga bejaka AI-utvecklingen som sker inom alltfler områden. För AI kommer att vara en central del i att skapa effektivare processer och bättre intern kommunikation på företagen, menade han.

– Men i takt med att AI tar över vissa arbetsmoment, kommer samtidigt kompetenskraven för befintliga byggyrken att höjas. Tidigare handlade exempelvis installatörsyrket om att dra kabel. Nu krävs det också att du ska kunna konfigurera system och interagera med kunder. Arbetsrollerna blir mer multikomplexa och urvalet av lämpliga kandidater blir därmed mindre.

Livslångt lärande

Yrkeshögskolorna spelar en viktig roll för kompetensförsörjningen till byggsektorn och där blir digitaliseringen en allt viktigare del i utbildningarna, berättar Jenny Sörby som är kommunikationschef på Myndigheten för yrkeshögskolan.

– Den digitala insikten i branschen börjar alltmer speglas i utbildningarnas titlar och byggföretagen har en jättestor möjlighet att utforma de här utbildningarna enligt deras kompetensönskemål, menar Jenny Sörby.

Numera erbjuder yrkeshögskolan även kortare utbildningar på mellan 6 veckor och 6 månader, med flexibla koncept så att yrkesverksamma kan kombinera studier och jobb.

– Att redan yrkesverksamma på detta sätt ges möjlighet att spetsa sin kompetens är mycket betydelsefullt. Det livslånga lärande slår verkligen igenom i och med digitaliseringen.

Branschen behöver nya talanger

Under webbinarets andra del fick fyra representanter från byggsektorn ge sin syn på branschens kompetensförsörjning under ledning av programledaren Fredrik Bauer. Det konstaterades bland annat att branschen måste bli bättre på att locka nya talanger som kanske inte har en traditionell byggbakgrund.

– Vi behöver se över våra kompetenskrav när vi söker ny personal för att få in medarbetare med andra förmågor. Vi har till exempel precis anställt en före detta spelutvecklare till Skanska, berättade Anna Wenner, HR-direktör på Skanska Sverige.

Hon ansåg också att byggsektorn behöver bli bättre på att behålla och utveckla medarbetarna. Samt att titta på hur andra branscher har hanterat omställningen till det digitala för att hämta inspiration därifrån.

Tobias Andersson, koncernchef på Sveab, var även han inne på att branschen behöver bli bättre på att locka nya typer av talanger och betonade nödvändigheten i att medarbetarna är nyfikna och ständigt vill utveckla sig själva och sina kollegor.

– Vi går också mot mer specialiserade yrkesroller där gränsen mellan tjänstemän och yrkesarbetare alltmer kommer att suddas ut, menade han.

Inte tillräckliga incitament

Men hur kommer det sig då att just byggbranschen är den sektor som är minst digitaliserad? Petter Bengtsson, CEO på Zynka BIM, lyfte problemet med den långsamma produktivitetsökningen i byggsektorn:

– Idag finns inte tillräckliga incitament att jobba snabbare. Där måste vi börja prata mer om total cost of ownership – det vill säga, vad kostar en byggnad under hela dess livscykel?

Petter Bengtsson menade också att branschen behöver bli bättre på att planera och bygga digitalt innan man sätter spaden i backen.

– Jag ser framför mig att byggplatsen blir mer av en montageplats, med stort inslag av industrialiserat byggande.

Térèse Kuldkepp, energi- och hållbarhetsstrateg på Incoord, framhöll att byggsektorn behöver bli bättre på att arbeta mellan organisationer och bryta gamla affärskulturer för att kunna uppmuntra till nytänkande.

– Jag hoppas också att en större mångfald i branschen och andra perspektiv kring kompetens ska lyfta sektorn i framtiden.

AI servar kunden

Finansbranschen har på senare år genomgått en stor förändring i och med digitaliseringen vilket radikalt har förändrat dess arbetsprocesser. Sara Öhrvall som är Chief Digital, Customer Experience and Communication officer på SEB, gav exempel på den AI-resa som hennes egen arbetsplats gått igenom. Till exempel kan upp till 90 % av inkommande kundsamtal få svar av deras AI-bot Aida, vilket medför att medarbetarna på kundtjänst kan koncentrera sig på mer kvalificerade samtal.

– Effekterna av de här AI-systemen har vi nog bara börjat nosa på. Det viktiga i det här läget är att vi ser till att våra medarbetare blir riktigt duktiga på att arbeta med systemen, så att vi får ut den fulla potentialen av dem, konstaterade hon.

Kombinera jobb och utbildning

Webbinaret avslutades med reflektioner från två av arrangörerna, nämligen Camilla Byström, programchef för InfraSweden2030 och Pär Lundström, Expert inom kompetensförsörjning på Installatörsföretagen. Pär Lundström lyfte behovet av en flexibel utbildning:

– Jag skulle gärna se en större möjlighet att anställa folk som inte har någon tidigare erfarenhet av byggsektorn och ge dem en chans att kombinera lärande på arbetsplatsen med vuxenutbildning. Då kanske det behöver införas någon typ av kompetensavdrag för att företagen ska våga satsa.

Camilla Byström framhöll att ett skifte i just byggbranschen inte är det lättaste eftersom det som byggs behöver ha en mycket lång livslängd.

– Det gör det lite svårt att våga prova nya metoder eller nya sätt att handla upp. Men enda vägen framåt är att våga testa – inte minst med tanke på de nya klimatmålen som gör det omöjligt att fortsätta på samma sätt som tidigare.


Webbinaret anordnades av Svensk Byggtjänst och Smart Built Environment tillsammans med Infra Sweden 2030, Byggföretagen och Installatörsföretagen. Nästa Nordic ConTech Talk hålls den 8 oktober.

Källa: Artikel från Svensk Byggtjänst

Använd utbildningspaketet i din undervisning

Som lärare har du kostnadsfri tillgång till utbildningspaketet från Svensk Byggtjänst. För att få tillgång till utbildningspaketet kontakta Susanne Nyberg – susanne.nyberg@byggtjanst.se

Vill du veta mer om utbildningspaketet?

Har du frågor om till exempel vad som ingår i paketet, för vilket skede i byggprocessen de olika webbtjänsterna passar bäst eller frågor om aktiveringslänk, användarkonto eller inloggning, kontakta gärna Susanne Nyberg – susanne.nyberg@byggtjanst.se

Bodies och Components i Fusion 360

Components are the building blocks that make up assemblies, and a body is one of the elements that make up a component. Each component contains one or more bodies, as well as its own set of origin planes, sketches, construction geometry, joints, and other elements.

I följande tutorial förklarar och visar Lars Cristensen skillnaderna mellan Bodies och Components i Fusion 360.

Skapa 3D CAD-ritning i Fusion 360 från 2D-ritningar

Om du vill skapa en 3D CAD-ritning i Fusion 360 av ett objekt som du redan har en 2D-ritning i flera vyer av, så kan du infoga ritningsvyerna som bildobjekt på respektive plan (horisontell och vertikal i det som kallas TOP, FRONT, RIGHT och LEFT). Ritningsvyn framifrån lägger du in på FRONT, ritningsvyn ovanifrån lägger du in på TOP och ritningsvyerna från sidorna lägger du in på respektive sida. Skapa en ny Sketch för varje vy.

Du väljer verktyget Insert –> Canvas, och väljer sedan vilken bild du vill använda till det plan du valt för aktuell Sketch.
Kalibrera bilden mot din canvas så att ett visst mått på ritningen (bilden) motsvarar samma dimension i CAD-ritningen.
Du högerklickar på bilden under Canvas och väljer Calibrate.

I följande filmklipp visar Lars Christensen hur man man kan modellera upp ett 3D-objekt i Fusion 360 från 2D-ritningar i flera vyer från ett pdf-dokument.

Innovationsutmaning: Konstruera skydd mot översvämningar

Innovationsutmaning (TE18DP och TE18IM):
Komma på tekniska konstruktionslösningar som lösningar på problemen med översvämningarna i Halland och Blekinge.

Varför ska vi göra det?
De akuta översvämningarna ger upphov till stora materiella och ekonomiska skador och även säkerhetsrisker för miljön, människor och djur som bor i dessa områden. 

Vad ska vi göra och hur?
Målsättningen är att komma på flera fungerande tekniska konstruktionslösningar som kan förhindra eller minska skadorna vid framtida översvämningar i Halland och Blekinge. Vi ska arbeta med en innovationsprocess där vi utgår från autentiska case och user stories.

  • Sätta oss in i problemet genom att titta på problembeskrivningen.
  • Skaffa mer information om problemet och tänkbara lösningar genom att göra research.
  • Formulera fokusfrågor.
  • Göra en riskanalys och prioriteringslista.
  • Ta fram många tänkbara förslag på lösningar genom en kreativ idégenerering.
  • Utvärdera och välja ut de bästa förslagen.
  • Utveckla och konkretisera de bästa förslagen.
  • Presentera de konkretiserade förslagen.

Problembeskrivning

Några av våra åar svämmar över vissa år. Varje gång det sker ger översvämningarna upphov till stora materiella skador på fastigheter, vägar och miljön, men även säkerhetsrisker för människor och djur som bor och vistas på platser runt dessa vattendrag. Det sker inte varje år så det har varit svårt att planera förebyggande insatser eller göra permanenta preventiva lösningar. När det sker översvämningar så är folket och samhället inte förberedda, så de flesta hinner inte skydda sina ägor innan översvämningarna och skadorna är ett faktum. Klimatförändringarna bidrar till allt fler extrema väder vilket ökar risken för att detta ska hända oftare i framtiden. Flera av de akuta åtgärder som sätts in idag är inte effektiva och bidrar ibland till icke gynnsamma bieffekter. Det är därför angeläget att hitta nya bättre lösningar för att bättre klara av utmaningarna i framtiden.

Research och diskussionsfrågor

Skaffa mer information om problemet och tänkbara lösningar genom att göra research. Använd gärna diskussionsfrågorna nedan som utgångspunkt för din research. Läs igenom tidningsartiklarna nedan.

  • Varför sker översvämningarna? 
  • Hur ofta sker det? 
  • Hur mycket vatten handlar det om? 
  • Vad är det som händer vid översvämningarna? 
  • Vilka skador kan uppstå på egendom, natur, samhället och individer?
  • Vilka är de drabbade?
  • Hur brukar liknande utmaningar lösas? 
  • Hur har man gjort tidigare? 
  • Hur gör man idag? 
  • Hur löser man det på andra platser, i andra länder? 
  • Vilka aktörer är inblandade för att lösa problemen? 
  • Vems ansvar är det att skydda egendom?
  • Vems ansvar är det att förebygga så att översvämningarna inte sker?
  • Vem är det som ska betala för skadorna?
  • Vem är det som ska investera i lösningarna?

Bakgrundsmaterial, tidningsartiklar och korta filmade nyhetsinslag om de aktuella översvämningarna

Vattnet kryper närmare husen

SMHI varnar för höga vattenflöden i flera län

Räddningstjänsten i Halmstad begär nationell förstärkning

Hydrologen om vattennivåerna: ”Kommer fortsätta stiga i Lagan”

Christers djur hotas av extrema vattennivån: ”Hönsen har fått simma”

De bygger skyddsvallar för att rädda företaget

Susanne i Knäred hade en meter vatten i källaren

Se översvämningarna i Knäred från luften

Avloppsvatten pumpas ut i Lagan – reningsverk överbelastat


Risken för ras och skred ökar – var uppmärksam när vattnet sjunker undan

När det varit höga flöden och vattnet sedan börjar sjunka undan ökar risken för ras och skred. Jord, grus, sten och sand kan komma i rörelse.

När en översvämning pågår tränger vatten in i jorden i det översvämmade området. Grundvattennivån blir förhöjd och vattentrycket ökar i jordens porer (höjt portryck). När portrycket höjs försämras jordens hållfasthet.

När vattnet sedan sjunker undan, sjunker inte den förhöjda grundvattenytan av i samma takt. Särskilt långsamt sjunker grundvattenytan undan i täta, finkorniga jordar som lera och silt. Siltjord har så små korn att man inte kan urskilda dem med ögat.

Om dessutom en tung vall har lagts ut för att förhindra översvämningens utbredning, tillkommer även vallens vikt som en pådrivande faktor.

Vilka tecken på jordskred kan jag hålla utkik efter?

  • Färska erosionsskador i slänter mot vattendrag.
  • Plötsliga sprickor och sättningar i marken.
  • Brott på ledningar och kablar i marken.
  • Träd och stolpar som börjar luta.

Fokusfrågor 

  • Hur kan vi minimera skadorna från översvämningarna när de väl sker? 
  • Hur kan vi begränsa översvämningarna på de mest känsliga platserna (t ex vid viktiga vägar, broar, hus, byggnader)?
  • Hur kan vi med hjälp av digitalisering och modern teknik som t ex IoT, internetuppkopplade sensorer, webbtjänster och appar skapa lösningar för att hjälpa oss att hantera, reagera på, styra och förhindra översvämningarna?

Riskanalys

Vad kan hända vid dessa översvämningar? 
Vilka skador kan uppstå på egendom, natur, samhället och individer?
Vilka är de mest prioriterade riskerna?

Ta fram förslag på lösningar

Ta fram många förslag på tänkbara lösningar på hur man skulle kunna lösa utmaningarna i fokusfrågorna ovan.
Använd en kreativ idégenereringsprocess och brainstorming i första steget.

  • Jobba enskilt tyst och skriv upp så många förslag du kommer på.
  • Jobba i grupper (samma grupper som i Fashiontech-projektet).
    Utse en i gruppen som sammanställer allas idéer i en gemensam lista som alla får ta del av.
  • Bygg vidare på varandras idéer. Kom på ännu fler idéer, kanske nya kombinationer av flera förslag. Här är även elever från TE18IM som läser Dator- och Nätverksteknik, Ciscos IoT-kurs, Webbutveckling och Programmering med i projektgrupperna för att få in förslag på digitala lösningar.
  • Utvärdera era idéer. Vilka är akuta lösningar? Vilka är förebyggande proaktiva lösningar? Vilka idéer är mest realistiska och genomförbara? Vilka idéer tror ni har bäst effekt på att lösa problemen? Vilka anser ni borde prioriteras?
  • Välj ut de tre bästa idéerna/förslagen som ni i gruppen vill bygga vidare på, utveckla och konkretisera. Låt alla i gruppen vara med och rösta på alla förslagen (topp 3).
  • Presentera och beskriv era tre bästa förslag för de andra projektgrupperna.

Utveckla och konkretisera ert bästa förslag

Konkretisera ert bästa förslag från igår gällande lösningar mot översvämningarna.

  • Jobba tillsammans i projektgruppen
  • Dela upp ansvarsområden så att alla i gruppen får en uppgift och arbetar.
  • Ni ska konstruera er lösning. Hur ska den se ut? Var ska den installeras? Hur ska den byggas? Vilka material och delar ska den bestå av? Vilka krafter kommer den utsättas för och vad krävs för att den ska hålla och fungera?
  • Ta fram en prototyp eller modell. Skapa en skiss eller 3D-modell på hur den ska se ut. Bygg en fysisk modell eller prototyp. Använd material vi har i Makerspace för att konstruera och bygga er modell.

Implementering

Presentation av idéerna, förslagen och modellerna för Region Halland, MSB, Räddningstjänsten, företag och de kommuner som är mest berörda. Eventuellt en artikel om arbetet och förslagen i media.
Hur vill ni presentera era idéer?

Bilder från fältstudie längs Lagan vid Knäred att använda till era presentationer.

Satellitbilder från Google Maps ->>


Robotar som ger människor jobb

De senaste åren har det skrivits mycket om att robotar tar människors jobb. Allt fler arbetsuppgifter ersätts av robotar, och fler står på tur i takt med att robotarna snabbt blir bättre och mer avancerade.

I robotiseringens och automatiseringens kölvatten skapas dock mängder av nya arbetstillfällen, främst inom teknikyrken som programmering, AI och mekatronik.

Här är dock ett intressant filmklipp från Japan som visar hur ett café erbjuder människor med funktionsnedsättningar arbetstillfällen som robotservitörer. Robotarna i caféet fjärrstyrs helt enkelt av människor som kan sitta eller ligga hemma och styra dem och interagera med caféets besökare. Mänsklig social interaktion och social integrering möjliggörs tack vara robotarna.

Robotar som ger människor jobb

Uppgifter och diskussionsfrågor

  1. Vad tycker du om det du såg på filmen? Hur känner du inför en utveckling där allt fler mänskligt fjärrstyrda robotar interagerar med oss i offentliga miljöer som t ex caféer eller butiker?
  2. Ge exempel på negativa saker med mänskligt fjärrstyrda robotar som interagerar med oss i offentliga miljöer.
  3. Ge exempel på positiva saker med mänskligt fjärrstyrda robotar som interagerar med oss i offentliga miljöer.
  4. Tycker du att denna typ av arbetsuppgift enbart ska utföras av människor med olika typer av funktionsnedsättningar? Eller bör det vara som vilken typ av jobb som helst att alla får konkurrera om jobben på lika villkor?
  5. Skulle du hellre vilja bli serverad av en mänskligt fjärrstyrd servitörsrobot eller en autonom robot som styrs automatiskt av artificiell intelligens eller utifrån förprogrammerade instruktioner?
  6. Hur tycker du att en servitörsrobot ska se ut? Ska den likna roboten i filmen? Ska den likna en människa mer? Tycker du att den ska se helt annorlunda ut och kanske vara mer anpassad för att hämta och lämna brickor eller tallrikar och glas? Beskriv, skissa och sök gärna efter inspiration på Internet.
  7. Vilka egenskaper behöver en bra servitörsrobot ha? Vad ska den kunna göra? Beskriv funktionerna och hur den rent mekaniskt ska vara uppbyggd. Vilka funktioner behöver programmeras? Vilka funktioner behöver fjärrstyras? Hur kan man lösa de olika funktionerna rent tekniskt?
  8. Skulle du kunna tänka dig att jobba med denna typ av teknologi själv? Hur då i så fall? Som den som styr roboten, som den som programmerar den eller som den som konstruerar och designar den här typen av robotar?

Allt fler vill bygga hus i trä

Ökad efterfrågan på byggnader av trä

Att bygga bostäder och andra hus i trä har blir allt populärare och flerbostadsbyggandet i trä har växt kraftigt sedan 2015. Under 2017 växte det med 29 %. Enligt TMF:s senaste statistik levererades under första halvåret 2019 totalt 2 199 lägenheter med stomme av trä, en ökning med 18 procent jämfört med samma period 2018. Orderingången under första halvåret 2019 var 2 935 lägenheter, en ökning med 39 procent jämfört med första halvåret 2018. Statistiken kommer från Trähusbarometern från TMF (Trä- och Möbelföretagen).

Korslimmat trä banar väg för höga trähus – ”Alla pratar trä”
Artikel i Ny teknik 2020-01-28
I Skellefteå bygger staden ett trähus med 20 våningar i korslimmat trä. Det är ett svenskt exempel på trenden att bygga riktigt högt med träkonstruktioner.

Sara Kulturhus, uppkallat efter författaren Sara Lidman, byggs just nu i Skellefteå. Huset ska stå färdigt 2021. Foto: White arkitekter

Nu har Norge världens högsta trähus

Världens högsta trähus finns i Norge. I september 2018 lades den sista balken på Mjøstårnet som då mätte 85,4 meter.
Läs mer här –>

Mjøstårnet, Norge, 85,4 meter och 18 våningar högt. Foto: Erik Johansen
 De tio understa våningarna är tillverkade av trä, medan de övre våningarna är tillverkade av betong för att hålla ihop konstruktionen.
De tio understa våningarna är tillverkade av trä, medan de övre våningarna är tillverkade av betong för att hålla ihop konstruktionen. FOTO: METSÄ WOOD
Brock Commons, Kanada, 53 meter, 18 våningar. Foto: Steven Errico

Norden satsar mer på träbyggande

De nordiska länderna ska satsa mer på träbyggande. Det är en av punkterna i den gemensamma klimatdeklaration som undertecknats av nordiska ministrar.
Läs mer i artikeln från 5 februari 2019 –>

Betongstaden Skövde blir trästad

Skövde har nyligen byggt kanske Europas största sammanhängande bostadsområde med flervåningshus i trä. När bostadsområdet Frostaliden är klart 2020 kommer det att finnas 369 lägenheter i de höga husen. Det är fyra olika bolag som bygger området. Förutsättningen för att få vara med och forma det nya bostadsområdet var att man byggde klimatsmarta hus med trästomme.
Läs mer i artikeln från 15 december 2018 –>

 Frostaliden är ett bostadsområde i Skövde där det byggs 369 lägenheter i höga trähus.
Frostaliden är ett bostadsområde i Skövde där det byggts 369 lägenheter i höga trähus. FOTO: MARIE HENNINGSSON

Ett helt kvarter i trä när Stockholm växer

Ett kvarter i trä ingår i det vinnande förslaget när Årstafältet i Stockholm ska bli nytt bostadsområdet. Projektet kan bli ett ”skyltfönster för träbyggandets snabba utveckling”, hoppas arkitekten.
Arkitektfirman White har tillsammans med byggherrarna Nordfeldt och Lindbäcks vunnit Stockholms stads markanvisningstävling för Årstafältet i Stockholm. I deras förslag Symbios finns 180 bostäder i trähus.
”Trä är framtidens smartaste byggmaterial. Genom att kombinera det med särpräglad arkitektur kan vi nu skapa ett bostadsområde där människor, djur och insekter lever och möts i en modern stadsmiljö med känslan av ”mitt i naturen”. Detta är ett stort steg ur många aspekter”, säger ansvarig arkitekt Jan Larsson i ett pressmeddelande.

I husen som White ritat används trä i stomme, tak, bjälklag, fasader och balkonger. Betong används i bland annat garage och källarplan.

 Nästan 200 lägenheter i trähus vill White bygga på Årstafältet.
Nästan 200 lägenheter i trähus vill White bygga på Årstafältet. FOTO: WHITE

Artikel om fuktsäkert byggande vid massivträhus.

Lågenergihus i massivträ i Valla Berså i Linköping. Text och foto: Peter Karnehed

I Valla Berså Linköping förverkligar Peter Lindstén sina ambitioner att bygga ett lågenergihus med massivträstomme i fem våningar. I denna artikel vill jag visa goda exempel på hur en konstruktion med massivträ kan byggas kostnadseffektivt och fuktsäkert. I och med denna byggnation, Valla Berså, har man skapat ett unikt hus där byggaren med lite inlärningsproblem lärt sig hantera byggande i massivträ på ett imponerande sätt. Läs hela artikeln här –>