Återvunnet och mer klimatneutralt material i byggbranschen

Sverige har som mål att bli ett av de första länderna i världen som år 2045 når nollutsläpp av växthusgaser. En av de största utmaningarna i denna omställning är övergången till användning av material som är klimatneutralt producerade i byggnader och infrastruktur. Historiskt har minskade växthusgasutsläpp från konstruktionsmaterial inte varit prioriterat, varken av politiken eller av branschen i Sverige. Fokus har istället legat på att införa olika typer av funktions- och säkerhetskrav på konstruktionsmaterialen.

Hur får vi byggbranschen att använda mer klimatneutrala material?

Det råder kunskapsbrist kring hur valet av konstruktionsmaterial påverkar utsläppen av växthusgaser och byggnaders funktionalitet i ett livscykelperspektiv. Det talar för att staten inte bör förorda något specifikt material i omställningen till klimatneutrala byggnader. På så vis skapas bättre förutsättningar för flervåningshus i trä och möjligheter för utveckling av klimatneutral cement.

Ökad träbyggnation försvåras idag av att existerande regelverk är anpassade efter andra konstruktionsmaterial och det saknas kunskap om klimateffekterna av att gå från användning av existerande byggmaterial till trä. Regelverk behöver därför ses över och staten kan behöva stödja utveckling och tester av trämaterial och kombinationer av olika material i byggnader som möjliggör minskade utsläpp av växthusgaser utan att funktion och säkerhet äventyras.

Det finns ingen svensk samsyn om omställningen

För att en omställning ska kunna ske behövs det enligt forskning en samsyn om hur eventuella marknadshinder, flaskhalsar och risker ska hanteras. Med samsyn menas att stat, företag och akademi är tillräckligt överens om omfattningen av olika marknadshinder och risker samt vilka medel som eventuellt kan användas för att nå en omställning till klimat­neutrala material. Om samsyn saknas finns ofta en betydande risk för att en omställning inte kan realiseras och att det investeras för lite eller inte alls.

Enligt Tillväxtanalys.se saknas en samsyn kring vilken väg Sverige ska gå. När det gäller klimatneutrala konstruktionsmaterial har flera kommuner tagit fram specifika träbyggnadsstrategier och vikten av att bygga trähus som klimatåtgärd har också förekom­mit i Riksdagsmotioner och interpellationer. Byggindustrin delar emellertid inte denna uppfattning utan förordar istället en omställning till klimatneutrala konstruktionsmaterial som säkerställer funktions- och säkerhetskrav vilket de menar att trä inte har. Inom akademin finns underlag som visar på stora osäkerheter kring klimatnyttan av en övergång till flerbostadshus i massivträ.

Det finns stora institutionella utmaningar för svenskproducerad klimatneutral cement. Återigen är regelverken inte anpassade till CCS. Givet att målet är att byggnader ska kunna produceras klimatneutralt i Sverige i framtiden innebär detta att icke klimatneutral cement kan behöva importeras. Det är dock osäkert om något land kommer att kunna och vilja exportera klimatneutral cement till Sverige

Tillväxtanalys har i en studie analyserat statens potentiella roll och möjligheter i omställ­ningen till klimatneutrala konstruktionsmaterial i byggnader utifrån ett näringspolitiskt perspektiv.
De lägger i studien särskilt fokus på omställningen till ökat byggande av hus med massivträ samt klimatneutral cement/betong. Sverige är ett av få länder i världen där det finns en fysisk potential som möjliggör ett omfattande trähusbyggande. Men nästan alla länder är, och kommer att vara, beroende av cement som konstruktionsmaterial, något som därmed behöver produceras klimatneutralt.

Under mer är hundra år var det förbjudet att bygga trähus i mer än två våningar i Sverige. Förbudet togs bort år 1994 men det är först under senare år som det blivit vanligare med dessa byggnader. Att det under mer än hundra år var förbjudet att bygga flervåningshus i trä har inneburit att mycket av dagens reglering är anpassat efter att andra material ska användas. Precis som alla andra flervåningshus behöver trähus leva upp till kraven enligt 8 kap. 4 § i Plan och Bygglagen (PBL) om att hänsyn vid val av byggmaterial ska tas till de tekniska egenskapskraven, det vill säga funktions- och säkerhetskraven.

Husisolering av återvunna textilier och kläder

Det är mycket svårt att materialåtervinna kläder så att det går att tillverka nya kläder av de återvunna textilfibrerna. Med befintliga tekniker blir textilfibrerna för korta och av för dålig kvalitet. Det vi dock kan göra med materialet är att tillverka andra produkter som t ex isolering till bilar och hus, trasor eller stoppning i kuddar och nallar.

Företaget Bonded Logic Inc är ett exempel på en tillverkare som producerar isoleringsmaterial av återvunna kläder.

UltraTouch Denim Insulation – värme- och ljudisolering till väggar av återvunna jeans

Konstruktionsexempel för väggar av trä

Konstruktionsexempel för väggar av trä

En byggnad består av olika typer av väggar som konstrueras och byggs på lite olika sätt beroende på deras funktion och de krav vi ställer. Väggar kan byggas av olika material eller av en kombination av material. På denna sida kommer vi titta på några vanligt förekommande väggtyper av trä.
(källa: https://www.traguiden.se/konstruktion/konstruktionsexempel/vaggar/ )

Yttervägg – generella lösningar

Ytterväggen ingår vanligen i byggnadens stomme. Den byggs oftast upp med regelverk såväl när det gäller bärande som icke bärande ytterväggar. Även korslimmat trä, KL-trä förekommer som stommaterial, särskilt i flervånings trähus.

Yttervägg med liggande panel

2D-ritning av yttervägg med liggande panel
2D-ritning av yttervägg med liggande panel

3D-ritning av yttervägg med liggande panel
3D-ritning av yttervägg med liggande panel

Ingående material

  1. Liggande panel.
  2. Spikläkt.
  3. Luftspalt/kapillärbrytande spalt.
  4. Vindskydd.
  5. Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
  6. Vertikal väggregel.
  7. Värmeisolering.
  8. Ångspärr.
  9. Horisontell väggregel, så kallat installationsskikt.
  10. Invändig väggbeklädnad.

Material

Spikläkt: läkt 34×45 mm, sort G4-3 eller bättre..
Vertikal och horisontell väggregel: konstruktionsvirke 45 mm.
Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Invändig beklädnad: beklädnadsskivor eller träpanel.

Alternativ 1:

Liggande profilerad panel av trä utomhus: tjocklek ≥ 22 mm, bredd <113 mm (täckande bredd). Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8 för bräder < 32 mm, varmfözinkad trådspik 100-3,4 för bräder ≥ 32 mm.

Alternativ 2:

Liggande panel av trä på förvandring utomhus: tjocklek ≥ 22 mm, bredd <175 mm. Fästdon: varmförzinkad trådspik 100-3,4.

Utförande

Spikläkt monteras med varmförzinkad trådspik 100-3,4 i stående väggregel.
Liggande profilerad panel av trä monteras med en spik 30 mm från brädans underkant och med spikavstånd 600 mm.
Liggande panel på förvandring monteras med en spik 25 mm från underkant. Spikavståndet bör vara ≤ 600 mm. Spiken ska inte gå igenom den bakomliggande brädan. Spikarna bör vara så långa att de tränger in minst cirka 34 mm i läkt eller spikreglar.

Om lättreglar eller lättbalkar används i ytterväggens bärande konstruktion, bör den vertikala spikläkten ha sådan tjocklek att ytterpanelens spikar huvudsakligen fäster i spikläkten och inte riskerar att spjälka lättbalken eller lättregeln. Varmförzinkad spik bör användas dels för att ge en lång livslängd, dels för att inte förorsaka rostgenomslag i ytbehandlingen. Ytterpanel som ska täckmålas eller laseras ska vara grundad före uppsättning.

Bottenbräda ska målas innan lockbräda eller lockläkt monteras. I annat fall finns stor risk för att omålade partier framträder när virket krymper. Av samma anledning bör heltäckande panel, till exempel spontad eller diagonalställd panel, grundas före uppsättningen.

yttervägg med liggande panel
Bild 1. Liggande panel skarvas genom att panelbräder kapas vinkelrätt och monteras dikt an mot varandra. Spikhålen förborras och bräderna skråspikas, alternativt används självborrande panelskruv. Skarvar bör fördelas jämnt över fasadytan.

Ladda ned CAD-ritning

Yttervägg med stående panel

2D-ritning av yttervägg med stående panel
2D-ritning av yttervägg med stående panel
3D-ritning av yttervägg med stående panel
3D-ritning av yttervägg med stående panel

Ingående material

  1. Lockbräda/lockläkt.
  2. Bottenbräda.
  3. Luftspalt/kapillärbrytande spalt.
  4. Spikläkt.
  5. Vindskydd av oorganiskt material.
  6. Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
  7. Vertikal väggregel.
  8. Värmeisolering.
  9. Ångspärr.
  10. Horisontell väggregel, så kallat installationsskikt.
  11. Invändig väggbeklädnad.

Material

Spikläkt: 34×70 mm G4-3 eller bättre med lutande översida.
Vertikal och horisontell väggregel: konstruktionsvirke 45 mm.
Vindskydd: skivmaterial utvändigt godkänd och fukttålig skiva.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Invändig beklädnad: beklädnadsskivor eller träpanel.

Alternativ 1:

Stående panel av trä med lockläkt: tjocklek bottenbräda ≥ 22 mm, bredd ≤ 175 mm. Lockläktens dimension bestäms bland annat med hänsyn till utseendet.
Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8, alternativt panelskruv längd 48-60 mm, till bottenbräder <25 mm, varmförzinkad trådspik 100-3,4, alternativt panelskruv längd 75-90 mm, till bräder ≥ 25 mm samt till lockbräder och lockläkt.

Alternativ 2:

Stående panel av trä med lockbräder: tjocklek bottenbräda ≥ 19 mm, bredd ≥ 50 mm; tjocklek lockbräda ≥ 22 mm, bredd ≤ 150 mm.
Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8, alternativt panelskruv längd 48-60 mm, för bottenbräder <25 mm, varmförzinkad trådspik 100-3,4, alternativt panelskruv längd 75-90 mm, för bottenbräder ≥ 25 mm och för lockbräder.

Alternativ 3:

Spontad eller falsad panel, stående eller diagonalställd: tjocklek ≥ 22 mm, bredd ≤ 150 mm. Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8, alternativt panelskruv längd 48-60 mm.

Utförande

Bottenbräder spikas med en spik centriskt. Spikavståndet bör vara ≤ 1 200 mm. Lockbräder i lockpanel ska sättas upp med minst 20 mm överlapp på vardera av de två underliggande bräderna. Bräderna dubbelspikas/skruvas utan att spikarna går igenom bottenbräderna. Spikavståndet bör vara ≤ 600 mm. Lockläkt ska spikas/skruvas centriskt med centrumavstånd ≤ 600 mm.
Spontad eller falsad panel med bredd ≤ 113 mm ska spikas/skruvas dolt med varmförzinkad 75-2,8 trådspik, alternativt panelskruv 48-60 mm. Bredare bräder än 113 mm dubbelspikas. Diagonalställd panel spikas mot vertikal spikläkt.

Spik i yttervägg bör vara varmförzinkad för att ge lång livslängd och för att inte förorsaka rostgenomslag genom ytbehandlingen. Spikarna bör vara så långa att de tränger in minst 34 mm i spikläkt eller spikregel.

Mellan spikläkten och vindskyddet ska fästas vertikal luftningsläkt eller distansplattor av till exempel 8 mm board för att säkra luftningen och hindra vatten på spikläktens ovansida att tränga in i och skada väggkonstruktionen. Detta är särskilt viktigt vid lockläkts- och spontad panel. I lockpanelen anses luftningen kunna tillgodoses genom själva konstruktionen med panel och spikläkt. I det fall särskild läkt eller distansstycken används bakom spikläkten bör spikläktens tjocklek vid platsbyggda ytterväggar uppgå till minst 34 mm för att läkten ska kunna spänna fritt.

Ytterpanel som ska täckmålas eller laseras ska vara grundad före uppsättning. Bottenbräda ska målas innan lockbräda eller lockläkt monteras. I annat fall finns stor risk för att omålade partier framträder när virket krymper. Av samma anledning bör heltäckande panel, till exempel spontad eller diagonalställd panel, grundas före uppsättningen.

Brädändar ska dubbelspikas med ett spikavstånd av 100-150 mm från änden. Det är lämpligt att förborra spikhålen, alternativt använda självborrande panelskruv, vid brädändarna för att minska risken för sprickor. Stående panel bör i största utsträckning utföras så att skarvning undviks. Stumskarvar bör undvikas.

Skarvar kan lämpligen utföras med längsgående plåtbeslag som skyddar underliggande fria brädände.

Yttervägg med stående panel
Bild 1. Lockbräder i lock/lockläktspanel ska sättas upp med minst 20 mm överlapp på vardera av de två underliggande panelbräderna. Bräderna dubbelspikas/skruvas utan att spikarna går igenom bottenbräderna.
Yttervägg med stående panel
Bild 2. Stående panelbräder skarvas över längsgående droppbleck. Blecket monteras mot vindskyddet, under spikregeln. Spikregelns läge avpassas så att spikens avstånd från paneländen är 100-150 mm. Vid spikning är det lämpligt att förborra för spikarna eller använda självborrande panelskruv om avståndet till paneländen är mindre än 150 mm. Mellanrummet mellan droppbleck och panelkant ska vara minst 20 mm för att möjliggöra underhåll.

Ladda ned CAD-ritning


Bärande yttervägg av konstruktionsvirke eller lättreglar – principlösning

3D-ritning - principlösning för bärande yttervägg av konstruktionsvirke
3D-ritning – principlösning för bärande yttervägg av konstruktionsvirke

Ingående material

  1. Väggreglar av konstruktionsvirke, centrumavstånd ≤ 600 mm.
  2. Ångspärr av åldersbeständig plastfolie.
  3. Horisontell väggregel, så kallat installationsskikt.
  4. Invändig beklädnad av skivmaterial.
  5. Vindskydd av diffusionsöppet material, till exempel vindskyddsduk eller cementbaserad skiva.
  6. Utvändig beklädnad av träpanel.
  7. Luftspalt, ventilerande och kapillärbrytande.
  8. Spikläkt av konstruktionsvirke med underliggande vertikal distans/luftning.
  9. Övre syll av konstruktionsvirke ≥ 45 mm.
  10. Nedre syll av konstruktionsvirke ≥ 45 mm.
  11. Värmeisolering med mineralullsskivor.
  12. Kantbalk, längsgående balk, av konstruktionsvirke. Samma dimension som golvbalkarna.
  13. Kortling av konstruktionsvirke 45×45 mm, G4-2 eller bättre.

Tekniska data

Vägg med stomme av träreglar med minsta tvärsnitt 45×120 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm och med minst 120 mm mineralullsisolering, på båda sidor försedd med minst 13 mm beklädnadsskiva med densitet ≥ 450 kg/m3, uppfyller brandteknisk klass REI 30.

Råd och anvisningar

Trävirke ska vid inbyggnad ha en ytfuktkvot av högst 18 %. Spik, skruv och byggbeslag ska vara av varmförzinkat stål eller ha motsvarande korrosionsskydd.

Bärande yttervägg av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot grundmur

2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot grundmur
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot grundmur
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot grundmur
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot grundmur

Ingående material

  1. Lockbräda/lockläkt.
  2. Bottenbräda.
  3. Luftspalt/kapillärbrytande spalt.
  4. Spikläkt med underliggande vertikal distans/luftning.
  5. Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
  6. Vindskydd av oorganiskt material .
  7. Övre syll.
  8. Syll.
  9. Syllisolering.
  10. Vertikal regel.
  11. Värmeisolering.
  12. Ångspärr.
  13. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  14. Invändig väggbeklädnad.
  15. Kortling.
  16. Ångspärr kläms.
  17. Grundmur.

Material

Väggreglar: vertikala reglar av konstruktionsvirke 45×145 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Horisontella reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm.
Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Spikläkt: konstruktionsvirke 34×70 mm, G4-3 eller bättre, med lutande översida.

Utförande

Väggreglar monteras på övre syllen. Horisontella reglar spikas mot syll, hammarband och väggreglar. Spikläkt för ytterväggspanel spikas mot vindskydd och mot horisontella reglar. Den nedersta, och eventuellt den översta, placeras så att avståndet från panelände till infästningen blir 100-150 mm. Ångspärren monteras med minst ≥ 200 mm överlapp och kanten kläms mellan golvskiva och kortling/vinkelprofil.

Ladda ned CAD-ritning

Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot betongplatta på mark

2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot betongplatta på mark
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot betongplatta på mark
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot betongplatta på mark
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot betongplatta på mark

Ingående material

  1. Stående fasadpanel.
  2. Spikläkt.
  3. Vindskydd av oorganiskt material.
  4. Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
  5. Värmeisolering.
  6. Väggregel.
  7. Ångspärr.
  8. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt
  9. Invändig beklädnad.
  10. Syll.
  11. Syllisolering.

Material

Väggreglar: stående lättreglar 45×220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Syll: av lättregeltyp.
Syllisolering: EPDM cellgummilist med polyetenfilm.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Fästdon: expanderande skruv till syll-betongplatta.

Utförande

Väggreglar monteras på syllen. Spikläkt för ytterpanel fästs vid användning av distanshylsor via dessa genom vindskyddet och det yttre isolerskiktet fast mot de vertikala reglarna. Alternativt används horisontella reglar i det yttre isolerskiktet och då fästes spikläkten i dessa. Den nedersta, och eventuellt den översta, placeras så att avståndet från panelände till infästningen blir 100-150 mm. Ångspärren monteras så att nederkanten kläms mot plattan.

Ladda ned CAD-ritning

Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot mellanbjälklag

2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag

Ingående material

  1. Horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
  2. Vindskydd av oorganiskt material.
  3. Syll.
  4. Kantbalk.
  5. Hammarband.
  6. Vertikal väggregel.
  7. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  8. Invändig väggbeklädnad.
  9. Klämd ångspärr.
  10. Kortling.
  11. Golvbjälke.

Material

Väggreglar: vertikala reglar av konstruktionsvirke 45×145-220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Horisontella reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm.
Hammarband, syll: konstruktionsvirke med samma dimensioner som väggreglarna.
Kortlingar: konstruktionsvirke med samma dimensioner som golvbjälkarna.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva.
Värmeisolering: skivor av mineralull. Mot yttervägg fylls bjälklaget fullt till en bredd av 600 mm.

Utförande

Innan golvbjälkarna monteras bör en > 700 mm bred våd av ytterväggens ångspärr sättas upp längs bjälklagets kanter. Golvbjälkarna lhängs in i kantbjälken enligt konstruktionsritningar. Väggreglar monteras på syllen och spikas.

Ladda ned CAD-ritning

Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot mellanbjälklag – väggreglar

2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag – väggreglar
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag – väggreglar
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag – väggreglar
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag – väggreglar

Ingående material

  1. Vindskydd. Vindskydd av oorganiskt material. 
  2. Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
  3. Syll.
  4. Hammarband.
  5. Värmeisolering.
  6. Ångspärr.
  7. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  8. Invändig väggbeklädnad.
  9. Kantbjälke.
  10. Väggregel.
  11. Bjälklag.

Material

Väggreglar: stående reglar 45×220 mm, centrumavstånd ≥ 600 mm.
Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva.
Värmeisolering: skivor av mineralull. Mot yttervägg fylls bjälklaget fullt till en bredd av 600 mm.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Invändig beklädnad: beklädnadsskivor eller träpanel.

Utförande

Innan golvbjälkarna monteras bör en >700 mm bred våd av ytterväggens ångspärr sättas upp längs bjälklagets kanter. Golvbjälkarna läggs upp på hammarbandet och skråspikas. Minsta upplagslängd 70 mm. Väggreglar monteras på syllen och spikas i golvbjälkarna.

Ladda ned CAD-ritning

Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot vindsbjälklag och inklädd takfot

2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och inklädd takfot
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och inklädd takfot
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och inklädd takfot
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och inklädd takfot

Ingående material

  1. Takfotspanel.
  2. Insektsnät.
  3. Lockbräda/lockläkt.
  4. Bottenbräda.
  5. Spikläkt.
  6. Vindskydd.
  7. Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
  8. Kortling.
  9. Hammarband.
  10. Vindskydd.
  11. Värmeisolering.
  12. Ångspärr.
  13. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  14. Invändig väggbeklädnad.

Material

Vindskydd i vägg: skivmaterial, utvändig godkänd och fukttålig skiva.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Utvändig beklädnad: stående träpanel.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.

Utförande

Bottenbräderna spikas med passning i överkant mot bräda 28×70 mm mot vilken lockbräda eller locklist monteras. Vid tjock bjälklagsisolering bör vindskyddsskivan fixeras upptill. Detta kan åstadkommas genom att stödläkt eller vinkelprofiler i plåt monteras mot underram och överram samt kortling alternativt vinkelprofil mellan takstolarnas överramar. Färdiga skivprodukter för att säkerställa luftspalt vid takfot finns också att tillgå.

Ladda ned CAD-ritning

Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot vindsbjälklag och öppen takfot

2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och öppen takfot
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och öppen takfot
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och öppen takfot
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och öppen takfot

Ingående material

  1. Insektsnät.
  2. Lockbräda/lockläkt.
  3. Bottenbräda.
  4. Vindskydd.
  5. Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
  6. Spikläkt.
  7. Kortling.
  8. Ångspärr.
  9. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  10. Vindskydd.

Material

Väggreglar: konstruktionsvirke 45×195 mm.
Horisontella reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm.
Vindskydd i vägg: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva.
Värmeisolering i vägg: skivor av mineralull.
Utvändig beklädnad: stående träpanel.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.

Utförande

Den översta spikläkten monteras så att avståndet från panelbrädernas ände till spik blir 100-200 mm. Vid tjock bjälklagsisolering bör vindskyddsskivan ha bakomliggande stöd upptill. Detta kan åstadkommas genom att stödläkt alternativt vinkelprofiler i plåt monteras mot underram och överram samt kortling eller vinkelprofil mellan takstolarnas överramar. Luftspalten mellan tak och värmeisolering bör vara 25 mm och den ska förses med insektsnät.

Ladda ned CAD-ritning

Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot ytterväggshörn – korsande regelverk

2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn - korsande regelverk
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn – korsande regelverk
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn - korsande regelverk
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn – korsande regelverk

Ingående material

  1. Utvändig beklädnad.
  2. Spikläkt.
  3. Luftspalt/kapillärbrytande spalt.
  4. Vindskydd.
  5. Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
  6. Hörnregel.
  7. Ångspärr.
  8. Horisontell väggregel, så kallade installationsskikt.
  9. Invändig väggbeklädnad.
  10. Vertikal väggregel

Material

Ytterväggsreglar: vertikala reglar av konstruktionsvirke 45×145-220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Horisontella reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm, respektive 45×70 mm.
Vindskydd: Vindskydd av oorganiskt material.
Hörnregel: konstruktionsvirke 45×45 mm.
Värmeisolering: skivor av mineralull. Utvändig beklädnad: stående träpanel.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.

Utförande

För att stabilisera vägghörnet utan att åstadkomma köldbryggor monteras en hörnregel mot det horisontella regelverket. Vindskyddsskivor skruvas i regelverket. Alternativet till hörnregel är hörnprofil i plåt.

Ladda ned CAD-ritning

Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot ytterväggshörn, enkelt regelverk – massivreglar

2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn, enkelt regelverk – massivreglar
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn, enkelt regelverk – massivreglar
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn, enkelt regelverk – massivreglar
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn, enkelt regelverk – massivreglar

Ingående material

  1. Hörnbräda.
  2. Hörnbräda.
  3. Spikläkt.
  4. Vindskydd av oorganiskt material.
  5. Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
  6. Spaxskruv.
  7. List.
  8. Värmeisolering.
  9. Väggregel.
  10. Ångspärr.
  11. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  12. Invändig beklädnad.

Material

Väggreglar: stående massivreglar 45×145-220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Utvändig beklädnad: stående träpanel.
Spikläkt: konstruktionsvirke 34×70 mm, G4-2 eller bättre, med lutande översida och underliggande vertikal distans/luftning.

Ladda ned CAD-ritning


Icke bärande yttervägg – principlösning

3D-ritning av en icke bärande yttervägg
3D-ritning av en icke bärande yttervägg

Ingående material

  1. Väggreglar av konstruktionsvirke, centrumavstånd ≤600 mm.
  2. Byggnadsstomme av betong.
  3. Syll av konstruktionsvirke.
  4. Ångspärr av 0,20 mm åldersbeständig plastfilm.
  5. Kantisolering av mineralull.
  6. Värmeisolering av mineralull.
  7. Vindskydd av skivbeklädnad.
  8. Vindskydd över elementfogar av skivmaterial. Tätad översida.
  9. Drevning av mineralull.
  10. Infästningsbeslag.
  11. Invändig beklädnad av beklädnadsskivor eller träpanel.
  12. Luftspalt.

Tekniska data

Egentyngd: cirka 0,30 kN/m2.

Råd och anvisningar

Det förtillverkade väggelementet monteras så långt ut i fasadliv som möjligt för att möjliggöra isolering av bjälklagskant och bärande innervägg och därigenom nedbringa köldbryggeeffekterna. Detta ställer dock höga krav på infästningar och luft- och brandtätning mellan element och vägg samt på arbetsutförandet.

Väggelementet sätts på plats med mellanlägg av icke fuktkänsligt material, till exempel plast, fästs med beslag och expanderande skruv i stommen. Drevningen runt elementet bör vara av åldringsbeständigt material. Ångspärren i väggen kläms slutligen med cellgummilist i spalten mellan elementets yttersidor och stommen. Gäller runt om elementet.

Typdetaljer

På separata sidor länkade nedan redovisas träbyggnadstekniska typdetaljer för icke bärande yttervägg med förtillverkade väggelement med stomme av konstruktionsvirke:


Fönster i ytterväggar – principlösning

3D-ritning av fönster i ytterväggar - principlösning
3D-ritning av fönster i ytterväggar – principlösning

Ingående material

  1. Invändig väggbeklädnad av skivmaterial eller spontad träpanel.
  2. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  3. Ångspärr av åldersbeständig plastfolie.
  4. Väggreglar av konstruktionsvirke.
  5. Invändig fönsterbänk.
  6. Smyglist.
  7. Fönsterkarm.
  8. Tätningslist av EPDM cellgummi eller massivgummi.
  9. Drevning av remsor av inplastad mineralull.
  10. Fönsterbleck av plåt.
  11. Droppnäsa.
  12. Smygbräda av hyvlat virke.
  13. Foderbräder av hyvlat virke.
  14. Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
  15. Vindskydd av diffusionsöppet oorganiskt material.
  16. Spikläkt av konstruktionsvirke.
  17. Luftspalt, ventilerande och kapillärbrytande.
  18. Utvändig beklädnad av träpanel.

Råd och anvisningar

Trävirke ska vid inbyggnad ha en fuktkvot av högst 18 %. Spik, skruv och byggbeslag ska vara av varmförzinkat stål eller ha lägst motsvarande korrosionsskydd.

Innan fönstret monteras ska ångspärren skäras till så att en cirka 200 mm bred remsa lämnas i fönsterhålet. Ångspärren kläms mellan fönsterkarm och sidostycken eller motsvarande med hjälp av bottningslist av EPDM-gummi. I hörn, där ångspärren skurits i 45° vinkel, skarvas plastfolien och kläms med påsalning alternativt fönsterbänk. Fönstret passas in i fönsterhålet med hjälp av kilar. Därefter skruvas fönstrets karmsidostycken i regelverket. Kilar får inte förekomma mellan karmöverstycke och regelverk eftersom vertikala laster inte får överföras till fönstret. Drevning sker utifrån mot bottningslisten.

Det är viktigt att montera droppbleck så att fönsterkarm och båge skyddas mot regn. Det innebär att blecket bör monteras mot väggregelkonstruktionen innan vindskyddet monteras. Droppblecket monteras mot stödläkt som täcker spalten mellan fönsterkarm och byggnadsstomme.

Fönsterbleck monteras så att dels luftning av ytterväggspanelen medges, dels tillräcklig lutning av blecket möjliggörs. I vissa fall kan en särskild stödprofil vara befogad för att inte ett långt utskjutande fönsterbleck ska riskera att brytas.

De inre smygbräderna spikas mot regelverket så att en klämning mot karmsidostycket erhålls. Fönsterfoder eller bottenbräda spikas så att smygbrädans kant döljs. För att ge en bättre ljusspridning till rummet är det önskvärt att smygbräderna vinklas eller lutas. Om fönstret placeras indraget i fasaden kan det vara en utseendemässig fördel om även de yttre smygbräderna vinklas.

Fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, vertikalsektion

2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, vertikalsektion
2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, vertikalsektion

3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, vertikalsektion
3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, vertikalsektion

Ingående material

  1. Lockbräda/Lockläkt.
  2. Bottenbräda.
  3. Luftspalt.
  4. Spikläkt.
  5. Väggreglar.
  6. Ångspärr.
  7. Fönsterbleck.
  8. Droppbleck.
  9. Invändig beklädnad.
  10. Smygbräda.

Material

Väggreglar: vertikala reglar av konstruktionsvirke 45×145 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Horisontella reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Utvändig beklädnad: stående träpanel.
Ångspärr: 0,20 mm åldringsbeständig plastfolie.
Spikläkt: virke 34×70 mm, lutande översida.
Drevning: remsor av inplastad mineralull.
Tätningslist: bottningslist av EPDM-gummi.
Distansläkt: brädstycken, centrumavstånd ≤ 600 mm, med samma tjocklek som ytterpanelens bottenbräda.

Utförande

Ångspärren kläms mot bottningslist och skarvas med lös filmremsa i smygen. Droppbleck monteras mot stödprofil av trä. Spikläkten och den horisontella regeln under karmbottenstycket placeras så att god lutning av fönsterblecket erhålls.

Ladda ned CAD-ritning

Fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, horisontalsnitt, vinklad smyg

2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, horisontalsnitt, vinklad smyg
2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, horisontalsnitt, vinklad smyg

3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, horisontalsnitt, vinklad smyg
3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, horisontalsnitt, vinklad smyg

Ingående material

  1. Utvändig beklädnad.
  2. Spikläkt.
  3. Vindskydd.
  4. Foderbräda.
  5. Tunn vertikal läkt för luftning.
  6. Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
  7. Drevning.
  8. Fönsterbleck.
  9. Värmeisolering.
  10. Ångspärr.
  11. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  12. Invändig väggbeklädnad.
  13. Väggregel.
  14. Smygbräda.
  15. Fönsterbänk.

Material

Väggreglar: vertikala regelverk av konstruktionsvirke 45×145-220 mm,
centrumavstånd ≤ 600 mm.
Enkelt horisontellt reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Utvändig beklädnad: stående fasspontad träpanel.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Spikläkt: konstruktionsvirke 34×70 mm, lutande översida.
Drevning: remsor av inplastad mineralull.
Tätningslist: bottningslist av EPDM-gummi eller motsvarande.

Utförande

Ångspärren kläms mot drevningslist och skarvas vid behov i hörn. För att minska risken för kondens i fönstrets nedre del lutas karmunderstyckets smygbräda och en lös fönsterbänk monteras på konsoler. Även sidostycken av smyg- bräder kan med fördel vinklas för att ge större ljusutbyte till rummet.

Ladda ned CAD-ritning

Fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, vertikalsektion

2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, vertikalsektion
2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, vertikalsektion

3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, vertikalsektion
3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, vertikalsektion

Ingående material

  1. Droppbleck.
  2. Fönsterbleck.
  3. Lockbräda/Lockläkt.
  4. Bottenbräda.
  5. Spikregel.
  6. Vindskydd.
  7. Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
  8. Värmeisolering.
  9. Invändig beklädnad.
  10. Drevning.
  11. Tätningslist.
  12. Fönsterbräda.
  13. Väggregel.
  14. Ångspärr.
  15. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  16. Invändig beklädnad.

Material

Väggreglar: lättreglar 45×220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Utvändig beklädnad: stående träpanel.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Spikläkt: konstruktionsvirke 34×70 mm, lutande översida.
Drevning: remsor av inplastad mineralull.
Tätningslist: bottningslist av EPDM-gummi eller motsvarande.

Utförande

Fönsterkarmen placeras i den värmeisolerade delen av väggen för att minimera verkan av köldbryggor. Ångspärren kläms mot drevningslist och skarvas vid behov i hörn. Smygfönsterbräda och smygbräder pressas mot fönsterkarm.

Ladda ned CAD-ritning

Fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, horisontalsnitt, rak smyg

2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, horisontalsnitt, rak smyg
2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, horisontalsnitt, rak smyg
3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, horisontalsnitt, rak smyg
3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, horisontalsnitt, rak smyg

Ingående material

  1. Utvändig beklädnad.
  2. Spikläkt.
  3. Tunn vertikal läkt för luftning.
  4. Vindskydd. ´
  5. Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
  6. Bakomliggande foderbräda.
  7. Drevning.
  8. Fönsterbleck.
  9. Värmeisolering.
  10. Ångspärr.
  11. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  12. Invändig väggbeklädnad.
  13. Väggreglar.
  14. Smygbräda.
  15. Fönsterbänk.

Material

Väggreglar: stående reglar, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Utvändig beklädnad: stående träpanel.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Smygbräda: 22 mm hyvlat virke med fals.
Drevning: remsor av inplastad mineralull.
Tätningslist: bottningslist av EPDM-gummi eller motsvarande.

Utförande

Ångspärren kläms mot drevningslist och skarvas vid behov i hörn. För att förbättra ljusspridningen till rummet vinklas den invändiga smygbrädan. Smygbrädan pressas mot karmsidostycket.

Ladda ned CAD-ritning

Fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i ett skikt – anslutning mot skalmur

2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i ett skikt – anslutning mot skalmur
2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i ett skikt – anslutning mot skalmur

3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i ett skikt – anslutning mot skalmur
3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i ett skikt – anslutning mot skalmur

Ingående material

  1. Murverk.
  2. Luftspalt.
  3. Yttre isolerskikt klädd med vindpapp, horisontell regel, alternativt distanshylsor.
  4. Droppbleck.
  5. Drevning.
  6. Tätningslist.
  7. Väggregel.
  8. Värmeisolering.
  9. Ångspärr.
  10. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  11. Invändig väggbeklädnad.

Material

Väggreglar: konstruktionsvirke 45×195-220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Utvändig beklädnad: murverk av tegel.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Drevning: remsor av inplastad mineralull.
Tätningslist: bottningslist av EPDM-gummi eller motsvarande.
Droppbleck, fönsterbleck: stålplåt eller kopparplåt.
Luftspalt: 30 mm.

Utförande

Fönsterkarmen förläggs i den värmeisolerade delen av väggen för att minimera verkan av köldbryggor. Övergången mellan murverk och den isolerade delen av väggen kläs in med plåtbeslag.

Ladda ned CAD-ritning


Bärande innervägg av konstruktionsvirke – principlösning

3D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke
3D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke

Ingående material

  1. Väggreglar av 45 mm konstruktionsvirke, centrumavstånd ≤600 mm.
  2. Invändig beklädnad av gipsskivor.
  3. Golvregel av 45 mm konstruktionsvirke.
  4. Kortling av konstruktionsvirke 45 mm.
  5. Spikregel av konstruktionsvirke 45×45 mm.
  6. Bandstål 50×1,0 mm som markerar bärande vägg, centrumavstånd 600 mm.

Tekniska data

Brandmotstånd: brandklass EI 30 för bärande vägg uppfylls i en vägg som består av 45×95 mm konstruktionsvirke med 12 mm beklädnadsskivor och stenull mellan skivorna.

Ljudisolering: för väggar i kontor och butikslokaler gäller kravet på ljudisolering mellan arbetsrum och rum utanför kontoret eller butiken, dock inte mellan trapphus eller korridor och arbetsrum: R’w ≥ 44 dB. För lägenhetsskiljande väggar i bostäder och i hotellrum, dock inte i sammanbyggda småhus, gäller: R’w ≥ 52 dB.

Råd och anvisningar

Den bärande väggen monteras tvärs golvbjälkarna, alternativt på golvbjälken, i dess längdriktning. Trävirke ska vid inbyggnad ha en fuktkvot på högst 18 %. Golvbeläggning eller undergolv ska ansluta mot golvreglarna så att golvet kan bytas utan att väggen behöver flyttas eller avlastas. För att markera att väggen är bärande och för att förstärka väggreglarna i veka riktningen innan beklädnadsskivorna monterats eller om de avlägsnas är det lämpligt att montera bandstål, centrumavstånd ≤ 600 mm, på reglarnas båda sidor. Under golvregeln monteras en stödregel – kortling – mellan golvbjälkarna i varje fack. Kortlingen vilar på spikreglar som monteras på golvbjälkarna. För att åstadkomma ljuddämpning mellan rummen är det lämpligt att till en tredjedel av bjälklagshöjden fylla utrymmet mellan reglarna med mineralull.

Bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot bottenbjälklag

2D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot bottenbjälklag
2D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot bottenbjälklag

3D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot bottenbjälklag
3D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot bottenbjälklag

Ingående material

  1. Väggregel.
  2. Golvregel.
  3. Syll.
  4. Fuktspärr.
  5. Spikregel 45×45.
  6. Undergolv.
  7. Värmeisolering.
  8. Kortling.

Material

Väggregel: konstruktionsvirke 45×95 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Golvregel: konstruktionsvirke 45×95 mm.
Syll: konstruktionsvirke, ≥ 45 mm.
Kortlingar: konstruktionsvirke 45 mm.

Utförande

Syll monteras med expanderande fästdon och med mellanlägg av fuktspärr mot underlaget. Kortlingar med samma dimension som golvbjälkarna monteras i varje bjälkfack längs innerväggens centrumlinje. För att markera den bärande väggen och för att staga väggreglarna i den veka riktningen, monteras stålband tvärs reglarna,
centrumavstånd < 600 mm, på båda sidor om väggen, bakom skivbeklädnaden.

Ladda ned CAD-ritning

Bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag

2D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag
2D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag

3D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag
3D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag

Ingående material

  1. Mellanbjälklag.
  2. Stegljudsisolering.
  3. Väggregel.
  4. Takregel/hammarband.
  5. Väggbeklädnad.
  6. Underlag av glespanel 22×70 mm med centrumavstånd < 400 mm.
  7. Takbeklädnad.

Material

Väggreglar: konstruktionsvirke 45×95 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Takregel: konstruktionsvirke 45×95 mm.
Väggbeklädnad: gipsskivor, spontad träpanel eller beklädnadsskivor.
Hörnprofil: vinkelprofil av plåt.

Utförande

För att markera den bärande väggen och för att staga väggreglarna i den veka riktningen, monteras stålband tvärs reglarna,
centrumavstånd ≤ 600 mm, på båda sidor om väggen, bakom väggbeklädnaden. Om väggbeklädnad i form av skivmaterial används är det lämpligt att först montera hörnprofiler som utgör skruvfäste för skivorna.

Ladda ned CAD-ritning

Källa: https://www.traguiden.se/konstruktion/konstruktionsexempel/vaggar/

Konstruktions- och CAD-uppgifter TIS-projekt Oceanhamnen

Konstruktions- och CAD-uppgifter kopplat till TIS-projekt Oceanpiren.
OBS! De olika uppgifterna i listan nedan behöver inte slutföras sekventiellt i ordning. Vi kommer jobba med de olika uppgifterna vid flera olika lektionstillfällen. Använd listan som checklista och vid din planering under projektet.

TE18DP kurs CAD 1 och Konstruktion 1

  • Leta efter och hitta den lägenhet som du ska rita planritning till och göra inredningsdesignförslag till. Alla lägenhetsnummer finns representerade i bofaktabladen om Brf Oceanpiren från Midroc.
  • Skapa separata bildfiler för de olika ritningarna av din lägenhet som finns i bofaktabladets pdf.
  • Skapa en planritning i 2D i Fusion 360 för din lägenhet.
  • Identifiera och numrera alla olika väggsegment i din lägenhet.
  • Sammanställ en lista på alla ingående väggsegment och ange vilken typ av vägg det är enligt följande kategorier:
    * Bärande ytterväggar
    * Lägenhetsskiljande väggar
    * Bärande innerväggar
    * Icke bärande innerväggar
    * Våtrumsväggar
  • Gör en CAD-ritning på stomsystemets uppbyggnad för din lägenhet i Fusion 360. Vi utgår till att börja med ifrån att väggarna byggs i form av en trästomme enligt principritningar för de olika väggtyperna enligt lista ovan.
  • Skapa en material-/komponentlista (BOM) för bygget av din lägenhet i Excel.
  • Skapa en kostnadskalkyl för materialet till bygget av din lägenhet i Excel.
  • Skriv en lista på vilka konstruktionselement du tror att primärstommen till din lägenhet består av på riktigt.
  • Skriv en lista på vilka konstruktionselement du tror att sekundärstommen till din lägenhet består av på riktigt.
  • Beräkna några laster för bärande delar i din lägenhet.

Effektivare sortering kan ge bättre återvinning av textil

Effektivare sortering kan ge bättre återvinning av textil

I Sverige slänger vi i genomsnitt knappt åtta kilo kläder i soporna varje år. En hel del av dem skulle kunna återanvändas men än så längre saknas bra metoder, framför allt för återvinning i större skala. Men det pågår flera projekt för att ta fram sådana metoder. Ett av dem är projektet WargoTex Development som startade 2018 i Vargön utanför Vänersborg och ska pågå i två år.

– Mycket textil återanvänds inte därför att det saknas bra funktioner för sortering, säger Maria Ström, verksamhetsledare på Wargön Innovation som driver projektet.

Maria Ström,. verksamhetsledare Wargön Innovation.
Maria Ström,. verksamhetsledare Wargön Innovation.

Utvecklingsprojektet, som fått stöd av Energimyndigheten, samlar 25 samarbetspartner under ett tak. Bland dem högskolor, kommunala energibolag, välgörenhetsorganisationer, återvinningsföretag och klädkedjor.

– Vi vill förstå hur man kan sortera textilierna mer effektivt. Vi har fått lokaler med en processhall där vi ska testa olika saker. Vi har fem demoprojekt, bland dem ett som tittar på robotteknik och ett som håller på med industriell redesign, säger Maria Ström.

Behövs industriell kapacitet

Projektet kom enligt henne till därför att flera olika aktörer inom återvinning hade nya idéer om vad man kan göra med uttjänt textil, men de hade insett att det i Sverige saknas industriell kapacitet för textilsortering.

– Vi såg en lucka just i sorteringsfunktionen. Om ett stort företag ser att de skulle kunna göra en produkt med återvunnen textil, då kanske de vill ha 10 000 ton på ett år, men den volymen finns inte framme i dag, säger hon.

I sorteringen gäller det att skilja ut de textilier som kan återanvändas – till exempel klädesplagg –  från de uttjänta som ska återbrukas, det vill säga förvandlas till ny textilråvara eller annan råvara.

Råvaran måste sorteras

– Får man in en stor hög med textilier kan där finnas allt från urtvättade barntröjor till Armanikostymer. Det pågår många projekt inom det här området, det finns till exempel minst två svenska projekt som arbetar med att separera bomull och polyester. Men allt kräver att det finns en sorterad råvara, säger Maria Ström.

Kläder återvinning textilsortering
I stället för att brännas kan de begagnade plaggen återanvändas eller återvinnas. Foto: Jerry Lövberg

Det finns många aktörer som arbetar med återvinning och återbruk av textilier på olika sätt. Därför är det så många olika samarbetspartner med i projektet i Vargön – alla kan bidra med sina erfarenheter och kunskaper.

– Vi behöver också utveckla textilinsamlingen. Andra länder, som Tyskland, Frankrike och våra nordiska grannländer samlar in mer än vi. Alldeles för mycket textil slängs fortfarande, säger Maria Ström.

”En utmaning för oss som medborgare”

Hon framhåller att vi i Sverige har en hög konsumtion av kläder.

– Mycket blir bara liggande, ibland utan att man ens tagit bort prislappen. Det här är en utmaning för oss som medborgare – att handla mer second hand, vara rädda om våra kläder, lämna ifrån oss det vi inte använder.

Design- och konstruktionsuppgift:
(Kurser: Design 1, Konstruktion 1, Teknik 1, Uppfinnarresan)

Uppfinn en fungerande klädsorteringsmaskin.

  • Vad behöver maskinen kunna göra? Förklara och beskriv sorteringsprocessen steg för steg.
  • Skapa en funktionsbeskrivning som förklarar hur sorteringsanläggningen eller din maskin fungerar och vilka delar den består av.
  • Designa, skissa, rita och konstruera en modell eller prototyp.

—————————————————————————————————————-

Se en presentation om Textilåtervinningens miljönytta och utmaningar: resursanvändning och kemikalier. http://wasterefinery.se/media/2017/04/2-Textil%C3%A5tervinningens-milj%C3%B6nytta-och-utmaningar.pdf


Stomsystemets uppbyggnad i byggnader

Stomsystemets uppbyggnad i byggnader

Vad ska vi lära oss inom detta? (i kursen Konstruktion 1)

  • Några vanliga konstruktionsmaterial och konstruktionselement för byggnation
  • Element i den bärande stommen och några olika konstruktionsexempel
  • Faktorer att beakta vid val av bärande stomsystem
  • Tre metoder att dimensionera en bärande konstruktion.
  • Några beräkningar av laster

Stomsystemets uppbyggnad vid byggnation

Den bärande konstruktionen kan ofta delas in i en primär- och en sekundärstomme.
Stomsystemet i en byggnad har till uppgift att göra byggnaden stabil och hållbar för alla yttre belastningar som t ex vind och snölaster. Givetvis behöver man även ta hänsyn till de ingående materialens egenvikt vid dimensionering av stommen.

Den primära konstruktionsstommen är den som primärt för ned lasterna till grunden.

Den sekundära konstruktionsstommen utgörs av konstruktionselement vars uppgift är att föra över lasterna till primärkonstruktionen.

Figuren visar stomsystemet för en hallbyggnad.

Primärstommen utgörs av takbalkar, gavelbalkar, huvudpelare och gavelpelare.
Till primärstommen räknas också eventuella vindförband i väggar och tak samt takplåten om denna används som stabiliserande skiva.

Till sekundärstommen räknas takplåt, takåsar, väggplåt och väggreglar, vilka även kan kallas sekundärkonstruktioner.

Vanliga konstruktionsmaterial och konstruktionselement för byggnation

I Sverige är det vanligaste materialet i byggnaders stommar olika typer av trä.
För småhus utgör oftast både primär- och sekundärstommen träkonstruktioner eller en kombination av trä och stål.
I större fastigheter med flera våningar, som flerbostadsfastigheter eller kontorsfastigheter, så utgörs den bärande primärstommen oftast istället av stålbalkar eller betong för att klara av att bära de betydligt större lasterna som en stor och hög byggnad belastas med. Intresset för att även bygga primärstommen i flervåningshus av trä har dock på senare år ökat pga miljö- och klimatskäl, vilket vi kommer studera ett antal exempel på.

De icke bärande innerväggarna som delar in de olika rummen i lägenheterna och lokalerna brukar vara konstruerade av träreglar eller stålreglar och gipsskivor.

Konstruktionsexempel för väggar av trä

Yttervägg – generella lösningar

Ytterväggen ingår vanligen i byggnadens stomme. Den byggs oftast upp med regelverk såväl när det gäller bärande som icke bärande ytterväggar. Även korslimmat trä, KL-trä förekommer som stommaterial, särskilt i flervånings trähus.

Yttervägg med liggande panel

3D-ritning av yttervägg med liggande panel

Ingående material

  1. Liggande panel.
  2. Spikläkt.
  3. Luftspalt/kapillärbrytande spalt.
  4. Vindskydd.
  5. Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
  6. Vertikal väggregel.
  7. Värmeisolering.
  8. Ångspärr.
  9. Horisontell väggregel, så kallat installationsskikt.
  10. Invändig väggbeklädnad.

Material

Spikläkt: läkt 34×45 mm, sort G4-3 eller bättre..
Vertikal och horisontell väggregel: konstruktionsvirke 45 mm.
Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Invändig beklädnad: beklädnadsskivor eller träpanel.

Liggande profilerad panel av trä utomhus: tjocklek ≥ 22 mm, bredd <113 mm (täckande bredd). Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8 för bräder < 32 mm, varmfözinkad trådspik 100-3,4 för bräder ≥ 32 mm.

yttervägg med liggande panel
Bild 1. Liggande panel skarvas genom att panelbräder kapas vinkelrätt och monteras dikt an mot varandra. Spikhålen förborras och bräderna skråspikas, alternativt används självborrande panelskruv. Skarvar bör fördelas jämnt över fasadytan.

Lättbalkar och lättreglar

Lättbalkar och lättreglar är goda exempel på hur olika trämaterial kan kombineras i en produkt.

Vanligast är balkar och reglar med I-format tvärsnitt. Dessa är optimerade för böjbelastningar. I flänsarna som ska kunna ta upp tryck- respektive dragkrafter används konstruktionsvirke eller LVL (Laminated Veneer Lumber). I livet, vars främsta uppgift är att ta hand om skjuvkrafter, används olika slags skivmaterial. I Sverige används företrädesvis träfiberskiva medan OSB (Oriented Strand Board) dominerar i Nordamerika. I-balkar introducerades i Sverige i mitten av 1970-talet som ett alternativ till konstruktionsvirke. I-balkar kan fås med större balkhöjder än vad som är möjligt med massivt virke. I-balkarna har också fördelen att vara lätta och förhållandevis formstabila. I Nordamerika ersätter I-balkar massivt trä i allt större utsträckning.

För användning och dimensionering hänvisas till tillverkarens anvisningar och produktinformation. Lättreglar och lättbalkar ska vara CE-märkta.

Källa: https://www.traguiden.se/konstruktion/konstruktionsexempel/vaggar/

Hur blir man en bra problemlösare?

Problemlösning kommer vi i kontakt med i många olika situationer och sammanhang, både i skolan, arbetslivet och i privatlivet. För att kunna lösa problem behöver man givetvis en hel del kunskaper kopplade till det specifika ämnesområdet. Men det finns även en del generella saker, strategier och metoder man kan använda sig av för att bli en bättre problemlösare.

Problemlösning kan delas in i följande områden:
Problemlösningens faser, tänkbara strategier vid problemlösning och de kompetenser som är nödvändiga hos en problemlösare.

Elevernas arbete med ett problem kan delas upp i fyra successiva faser:

  • att förstå problemet
  • att göra upp en plan
  • att genomföra planen
  • att se tillbaka och kontrollera resultatet

En av de viktigaste faserna för lärande är den sista, att efter man tror sig kommit fram till en lösning se tillbaka, kontrollera resultatet och reflektera.

Några frågor man kan ställa sig är: 

  • Stämmer lösningen verkligen med de förutsättningar som ges i problemet?
  • Finns det något annat, kanske enklare sätt att lösa problemet på?
  • Kan jag kontrollera mitt resultat genom att lösa problemet på ett annat sätt?
  • Har jag upptäckt några nya spännande samband som jag kan ha nytta av i andra sammanhang?

Strategier för en bra problemlösningsplan:

  • välja en eller flera laborationer att arbeta med
  • rita bilder
  • söka mönster
  • arbeta baklänges
  • göra en lista
  • skriva upp en ekvation
  • dramatisera situationen
  • göra en tabell eller ett diagram
  • gissa och pröva
  • lösa ett enklare problem först
  • använda laborativa material
  • Bygga och använda modeller
  • Bygga och använda prototyper
  • Använda simuleringsverktyg
  • Kolla hur du själv eller andra löst liknande problem tidigare