Innovationsutmaning: Konstruera skydd mot översvämningar

Innovationsutmaning (TE18DP och TE18IM):
Komma på tekniska konstruktionslösningar som lösningar på problemen med översvämningarna i Halland och Blekinge.

Varför ska vi göra det?
De akuta översvämningarna ger upphov till stora materiella och ekonomiska skador och även säkerhetsrisker för miljön, människor och djur som bor i dessa områden. 

Vad ska vi göra och hur?
Målsättningen är att komma på flera fungerande tekniska konstruktionslösningar som kan förhindra eller minska skadorna vid framtida översvämningar i Halland och Blekinge. Vi ska arbeta med en innovationsprocess där vi utgår från autentiska case och user stories.

  • Sätta oss in i problemet genom att titta på problembeskrivningen.
  • Skaffa mer information om problemet och tänkbara lösningar genom att göra research.
  • Formulera fokusfrågor.
  • Göra en riskanalys och prioriteringslista.
  • Ta fram många tänkbara förslag på lösningar genom en kreativ idégenerering.
  • Utvärdera och välja ut de bästa förslagen.
  • Utveckla och konkretisera de bästa förslagen.
  • Presentera de konkretiserade förslagen.

Problembeskrivning

Några av våra åar svämmar över vissa år. Varje gång det sker ger översvämningarna upphov till stora materiella skador på fastigheter, vägar och miljön, men även säkerhetsrisker för människor och djur som bor och vistas på platser runt dessa vattendrag. Det sker inte varje år så det har varit svårt att planera förebyggande insatser eller göra permanenta preventiva lösningar. När det sker översvämningar så är folket och samhället inte förberedda, så de flesta hinner inte skydda sina ägor innan översvämningarna och skadorna är ett faktum. Klimatförändringarna bidrar till allt fler extrema väder vilket ökar risken för att detta ska hända oftare i framtiden. Flera av de akuta åtgärder som sätts in idag är inte effektiva och bidrar ibland till icke gynnsamma bieffekter. Det är därför angeläget att hitta nya bättre lösningar för att bättre klara av utmaningarna i framtiden.

Research och diskussionsfrågor

Skaffa mer information om problemet och tänkbara lösningar genom att göra research. Använd gärna diskussionsfrågorna nedan som utgångspunkt för din research. Läs igenom tidningsartiklarna nedan.

  • Varför sker översvämningarna? 
  • Hur ofta sker det? 
  • Hur mycket vatten handlar det om? 
  • Vad är det som händer vid översvämningarna? 
  • Vilka skador kan uppstå på egendom, natur, samhället och individer?
  • Vilka är de drabbade?
  • Hur brukar liknande utmaningar lösas? 
  • Hur har man gjort tidigare? 
  • Hur gör man idag? 
  • Hur löser man det på andra platser, i andra länder? 
  • Vilka aktörer är inblandade för att lösa problemen? 
  • Vems ansvar är det att skydda egendom?
  • Vems ansvar är det att förebygga så att översvämningarna inte sker?
  • Vem är det som ska betala för skadorna?
  • Vem är det som ska investera i lösningarna?

Bakgrundsmaterial, tidningsartiklar och korta filmade nyhetsinslag om de aktuella översvämningarna

Vattnet kryper närmare husen

SMHI varnar för höga vattenflöden i flera län

Räddningstjänsten i Halmstad begär nationell förstärkning

Hydrologen om vattennivåerna: ”Kommer fortsätta stiga i Lagan”

Christers djur hotas av extrema vattennivån: ”Hönsen har fått simma”

De bygger skyddsvallar för att rädda företaget

Susanne i Knäred hade en meter vatten i källaren

Se översvämningarna i Knäred från luften

Avloppsvatten pumpas ut i Lagan – reningsverk överbelastat


Risken för ras och skred ökar – var uppmärksam när vattnet sjunker undan

När det varit höga flöden och vattnet sedan börjar sjunka undan ökar risken för ras och skred. Jord, grus, sten och sand kan komma i rörelse.

När en översvämning pågår tränger vatten in i jorden i det översvämmade området. Grundvattennivån blir förhöjd och vattentrycket ökar i jordens porer (höjt portryck). När portrycket höjs försämras jordens hållfasthet.

När vattnet sedan sjunker undan, sjunker inte den förhöjda grundvattenytan av i samma takt. Särskilt långsamt sjunker grundvattenytan undan i täta, finkorniga jordar som lera och silt. Siltjord har så små korn att man inte kan urskilda dem med ögat.

Om dessutom en tung vall har lagts ut för att förhindra översvämningens utbredning, tillkommer även vallens vikt som en pådrivande faktor.

Vilka tecken på jordskred kan jag hålla utkik efter?

  • Färska erosionsskador i slänter mot vattendrag.
  • Plötsliga sprickor och sättningar i marken.
  • Brott på ledningar och kablar i marken.
  • Träd och stolpar som börjar luta.

Fokusfrågor 

  • Hur kan vi minimera skadorna från översvämningarna när de väl sker? 
  • Hur kan vi begränsa översvämningarna på de mest känsliga platserna (t ex vid viktiga vägar, broar, hus, byggnader)?
  • Hur kan vi med hjälp av digitalisering och modern teknik som t ex IoT, internetuppkopplade sensorer, webbtjänster och appar skapa lösningar för att hjälpa oss att hantera, reagera på, styra och förhindra översvämningarna?

Riskanalys

Vad kan hända vid dessa översvämningar? 
Vilka skador kan uppstå på egendom, natur, samhället och individer?
Vilka är de mest prioriterade riskerna?

Ta fram förslag på lösningar

Ta fram många förslag på tänkbara lösningar på hur man skulle kunna lösa utmaningarna i fokusfrågorna ovan.
Använd en kreativ idégenereringsprocess och brainstorming i första steget.

  • Jobba enskilt tyst och skriv upp så många förslag du kommer på.
  • Jobba i grupper (samma grupper som i Fashiontech-projektet).
    Utse en i gruppen som sammanställer allas idéer i en gemensam lista som alla får ta del av.
  • Bygg vidare på varandras idéer. Kom på ännu fler idéer, kanske nya kombinationer av flera förslag. Här är även elever från TE18IM som läser Dator- och Nätverksteknik, Ciscos IoT-kurs, Webbutveckling och Programmering med i projektgrupperna för att få in förslag på digitala lösningar.
  • Utvärdera era idéer. Vilka är akuta lösningar? Vilka är förebyggande proaktiva lösningar? Vilka idéer är mest realistiska och genomförbara? Vilka idéer tror ni har bäst effekt på att lösa problemen? Vilka anser ni borde prioriteras?
  • Välj ut de tre bästa idéerna/förslagen som ni i gruppen vill bygga vidare på, utveckla och konkretisera. Låt alla i gruppen vara med och rösta på alla förslagen (topp 3).
  • Presentera och beskriv era tre bästa förslag för de andra projektgrupperna.

Utveckla och konkretisera ert bästa förslag

Konkretisera ert bästa förslag från igår gällande lösningar mot översvämningarna.

  • Jobba tillsammans i projektgruppen
  • Dela upp ansvarsområden så att alla i gruppen får en uppgift och arbetar.
  • Ni ska konstruera er lösning. Hur ska den se ut? Var ska den installeras? Hur ska den byggas? Vilka material och delar ska den bestå av? Vilka krafter kommer den utsättas för och vad krävs för att den ska hålla och fungera?
  • Ta fram en prototyp eller modell. Skapa en skiss eller 3D-modell på hur den ska se ut. Bygg en fysisk modell eller prototyp. Använd material vi har i Makerspace för att konstruera och bygga er modell.

Implementering

Presentation av idéerna, förslagen och modellerna för Region Halland, MSB, Räddningstjänsten, företag och de kommuner som är mest berörda. Eventuellt en artikel om arbetet och förslagen i media.
Hur vill ni presentera era idéer?

Bilder från fältstudie längs Lagan vid Knäred att använda till era presentationer.

Satellitbilder från Google Maps ->>


Allt fler vill bygga hus i trä

Ökad efterfrågan på byggnader av trä

Att bygga bostäder och andra hus i trä har blir allt populärare och flerbostadsbyggandet i trä har växt kraftigt sedan 2015. Under 2017 växte det med 29 %. Enligt TMF:s senaste statistik levererades under första halvåret 2019 totalt 2 199 lägenheter med stomme av trä, en ökning med 18 procent jämfört med samma period 2018. Orderingången under första halvåret 2019 var 2 935 lägenheter, en ökning med 39 procent jämfört med första halvåret 2018. Statistiken kommer från Trähusbarometern från TMF (Trä- och Möbelföretagen).

Korslimmat trä banar väg för höga trähus – ”Alla pratar trä”
Artikel i Ny teknik 2020-01-28
I Skellefteå bygger staden ett trähus med 20 våningar i korslimmat trä. Det är ett svenskt exempel på trenden att bygga riktigt högt med träkonstruktioner.

Sara Kulturhus, uppkallat efter författaren Sara Lidman, byggs just nu i Skellefteå. Huset ska stå färdigt 2021. Foto: White arkitekter

Nu har Norge världens högsta trähus

Världens högsta trähus finns i Norge. I september 2018 lades den sista balken på Mjøstårnet som då mätte 85,4 meter.
Läs mer här –>

Mjøstårnet, Norge, 85,4 meter och 18 våningar högt. Foto: Erik Johansen
 De tio understa våningarna är tillverkade av trä, medan de övre våningarna är tillverkade av betong för att hålla ihop konstruktionen.
De tio understa våningarna är tillverkade av trä, medan de övre våningarna är tillverkade av betong för att hålla ihop konstruktionen. FOTO: METSÄ WOOD
Brock Commons, Kanada, 53 meter, 18 våningar. Foto: Steven Errico

Norden satsar mer på träbyggande

De nordiska länderna ska satsa mer på träbyggande. Det är en av punkterna i den gemensamma klimatdeklaration som undertecknats av nordiska ministrar.
Läs mer i artikeln från 5 februari 2019 –>

Betongstaden Skövde blir trästad

Skövde har nyligen byggt kanske Europas största sammanhängande bostadsområde med flervåningshus i trä. När bostadsområdet Frostaliden är klart 2020 kommer det att finnas 369 lägenheter i de höga husen. Det är fyra olika bolag som bygger området. Förutsättningen för att få vara med och forma det nya bostadsområdet var att man byggde klimatsmarta hus med trästomme.
Läs mer i artikeln från 15 december 2018 –>

 Frostaliden är ett bostadsområde i Skövde där det byggs 369 lägenheter i höga trähus.
Frostaliden är ett bostadsområde i Skövde där det byggts 369 lägenheter i höga trähus. FOTO: MARIE HENNINGSSON

Ett helt kvarter i trä när Stockholm växer

Ett kvarter i trä ingår i det vinnande förslaget när Årstafältet i Stockholm ska bli nytt bostadsområdet. Projektet kan bli ett ”skyltfönster för träbyggandets snabba utveckling”, hoppas arkitekten.
Arkitektfirman White har tillsammans med byggherrarna Nordfeldt och Lindbäcks vunnit Stockholms stads markanvisningstävling för Årstafältet i Stockholm. I deras förslag Symbios finns 180 bostäder i trähus.
”Trä är framtidens smartaste byggmaterial. Genom att kombinera det med särpräglad arkitektur kan vi nu skapa ett bostadsområde där människor, djur och insekter lever och möts i en modern stadsmiljö med känslan av ”mitt i naturen”. Detta är ett stort steg ur många aspekter”, säger ansvarig arkitekt Jan Larsson i ett pressmeddelande.

I husen som White ritat används trä i stomme, tak, bjälklag, fasader och balkonger. Betong används i bland annat garage och källarplan.

 Nästan 200 lägenheter i trähus vill White bygga på Årstafältet.
Nästan 200 lägenheter i trähus vill White bygga på Årstafältet. FOTO: WHITE

Artikel om fuktsäkert byggande vid massivträhus.

Lågenergihus i massivträ i Valla Berså i Linköping. Text och foto: Peter Karnehed

I Valla Berså Linköping förverkligar Peter Lindstén sina ambitioner att bygga ett lågenergihus med massivträstomme i fem våningar. I denna artikel vill jag visa goda exempel på hur en konstruktion med massivträ kan byggas kostnadseffektivt och fuktsäkert. I och med denna byggnation, Valla Berså, har man skapat ett unikt hus där byggaren med lite inlärningsproblem lärt sig hantera byggande i massivträ på ett imponerande sätt. Läs hela artikeln här –>

Konstruktionsexempel för väggar av trä

En byggnad består av olika typer av väggar som konstrueras och byggs på lite olika sätt beroende på deras funktion och de krav vi ställer. Väggar kan byggas av olika material eller av en kombination av material. På denna sida kommer vi titta på några vanligt förekommande väggtyper av trä.
(källa: https://www.traguiden.se/konstruktion/konstruktionsexempel/vaggar/ )

Yttervägg – generella lösningar

Ytterväggen ingår vanligen i byggnadens stomme. Den byggs oftast upp med regelverk såväl när det gäller bärande som icke bärande ytterväggar. Även korslimmat trä, KL-trä förekommer som stommaterial, särskilt i flervånings trähus.

Yttervägg med liggande panel

2D-ritning av yttervägg med liggande panel
2D-ritning av yttervägg med liggande panel

3D-ritning av yttervägg med liggande panel
3D-ritning av yttervägg med liggande panel

Ingående material

  1. Liggande panel.
  2. Spikläkt.
  3. Luftspalt/kapillärbrytande spalt.
  4. Vindskydd.
  5. Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
  6. Vertikal väggregel.
  7. Värmeisolering.
  8. Ångspärr.
  9. Horisontell väggregel, så kallat installationsskikt.
  10. Invändig väggbeklädnad.

Material

Spikläkt: läkt 34×45 mm, sort G4-3 eller bättre..
Vertikal och horisontell väggregel: konstruktionsvirke 45 mm.
Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Invändig beklädnad: beklädnadsskivor eller träpanel.

Alternativ 1:

Liggande profilerad panel av trä utomhus: tjocklek ≥ 22 mm, bredd <113 mm (täckande bredd). Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8 för bräder < 32 mm, varmfözinkad trådspik 100-3,4 för bräder ≥ 32 mm.

Alternativ 2:

Liggande panel av trä på förvandring utomhus: tjocklek ≥ 22 mm, bredd <175 mm. Fästdon: varmförzinkad trådspik 100-3,4.

Utförande

Spikläkt monteras med varmförzinkad trådspik 100-3,4 i stående väggregel.
Liggande profilerad panel av trä monteras med en spik 30 mm från brädans underkant och med spikavstånd 600 mm.
Liggande panel på förvandring monteras med en spik 25 mm från underkant. Spikavståndet bör vara ≤ 600 mm. Spiken ska inte gå igenom den bakomliggande brädan. Spikarna bör vara så långa att de tränger in minst cirka 34 mm i läkt eller spikreglar.

Om lättreglar eller lättbalkar används i ytterväggens bärande konstruktion, bör den vertikala spikläkten ha sådan tjocklek att ytterpanelens spikar huvudsakligen fäster i spikläkten och inte riskerar att spjälka lättbalken eller lättregeln. Varmförzinkad spik bör användas dels för att ge en lång livslängd, dels för att inte förorsaka rostgenomslag i ytbehandlingen. Ytterpanel som ska täckmålas eller laseras ska vara grundad före uppsättning.

Bottenbräda ska målas innan lockbräda eller lockläkt monteras. I annat fall finns stor risk för att omålade partier framträder när virket krymper. Av samma anledning bör heltäckande panel, till exempel spontad eller diagonalställd panel, grundas före uppsättningen.

yttervägg med liggande panel
Bild 1. Liggande panel skarvas genom att panelbräder kapas vinkelrätt och monteras dikt an mot varandra. Spikhålen förborras och bräderna skråspikas, alternativt används självborrande panelskruv. Skarvar bör fördelas jämnt över fasadytan.

Ladda ned CAD-ritning

Yttervägg med stående panel

2D-ritning av yttervägg med stående panel
2D-ritning av yttervägg med stående panel
3D-ritning av yttervägg med stående panel
3D-ritning av yttervägg med stående panel

Ingående material

  1. Lockbräda/lockläkt.
  2. Bottenbräda.
  3. Luftspalt/kapillärbrytande spalt.
  4. Spikläkt.
  5. Vindskydd av oorganiskt material.
  6. Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
  7. Vertikal väggregel.
  8. Värmeisolering.
  9. Ångspärr.
  10. Horisontell väggregel, så kallat installationsskikt.
  11. Invändig väggbeklädnad.

Material

Spikläkt: 34×70 mm G4-3 eller bättre med lutande översida.
Vertikal och horisontell väggregel: konstruktionsvirke 45 mm.
Vindskydd: skivmaterial utvändigt godkänd och fukttålig skiva.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Invändig beklädnad: beklädnadsskivor eller träpanel.

Alternativ 1:

Stående panel av trä med lockläkt: tjocklek bottenbräda ≥ 22 mm, bredd ≤ 175 mm. Lockläktens dimension bestäms bland annat med hänsyn till utseendet.
Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8, alternativt panelskruv längd 48-60 mm, till bottenbräder <25 mm, varmförzinkad trådspik 100-3,4, alternativt panelskruv längd 75-90 mm, till bräder ≥ 25 mm samt till lockbräder och lockläkt.

Alternativ 2:

Stående panel av trä med lockbräder: tjocklek bottenbräda ≥ 19 mm, bredd ≥ 50 mm; tjocklek lockbräda ≥ 22 mm, bredd ≤ 150 mm.
Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8, alternativt panelskruv längd 48-60 mm, för bottenbräder <25 mm, varmförzinkad trådspik 100-3,4, alternativt panelskruv längd 75-90 mm, för bottenbräder ≥ 25 mm och för lockbräder.

Alternativ 3:

Spontad eller falsad panel, stående eller diagonalställd: tjocklek ≥ 22 mm, bredd ≤ 150 mm. Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8, alternativt panelskruv längd 48-60 mm.

Utförande

Bottenbräder spikas med en spik centriskt. Spikavståndet bör vara ≤ 1 200 mm. Lockbräder i lockpanel ska sättas upp med minst 20 mm överlapp på vardera av de två underliggande bräderna. Bräderna dubbelspikas/skruvas utan att spikarna går igenom bottenbräderna. Spikavståndet bör vara ≤ 600 mm. Lockläkt ska spikas/skruvas centriskt med centrumavstånd ≤ 600 mm.
Spontad eller falsad panel med bredd ≤ 113 mm ska spikas/skruvas dolt med varmförzinkad 75-2,8 trådspik, alternativt panelskruv 48-60 mm. Bredare bräder än 113 mm dubbelspikas. Diagonalställd panel spikas mot vertikal spikläkt.

Spik i yttervägg bör vara varmförzinkad för att ge lång livslängd och för att inte förorsaka rostgenomslag genom ytbehandlingen. Spikarna bör vara så långa att de tränger in minst 34 mm i spikläkt eller spikregel.

Mellan spikläkten och vindskyddet ska fästas vertikal luftningsläkt eller distansplattor av till exempel 8 mm board för att säkra luftningen och hindra vatten på spikläktens ovansida att tränga in i och skada väggkonstruktionen. Detta är särskilt viktigt vid lockläkts- och spontad panel. I lockpanelen anses luftningen kunna tillgodoses genom själva konstruktionen med panel och spikläkt. I det fall särskild läkt eller distansstycken används bakom spikläkten bör spikläktens tjocklek vid platsbyggda ytterväggar uppgå till minst 34 mm för att läkten ska kunna spänna fritt.

Ytterpanel som ska täckmålas eller laseras ska vara grundad före uppsättning. Bottenbräda ska målas innan lockbräda eller lockläkt monteras. I annat fall finns stor risk för att omålade partier framträder när virket krymper. Av samma anledning bör heltäckande panel, till exempel spontad eller diagonalställd panel, grundas före uppsättningen.

Brädändar ska dubbelspikas med ett spikavstånd av 100-150 mm från änden. Det är lämpligt att förborra spikhålen, alternativt använda självborrande panelskruv, vid brädändarna för att minska risken för sprickor. Stående panel bör i största utsträckning utföras så att skarvning undviks. Stumskarvar bör undvikas.

Skarvar kan lämpligen utföras med längsgående plåtbeslag som skyddar underliggande fria brädände.

Yttervägg med stående panel
Bild 1. Lockbräder i lock/lockläktspanel ska sättas upp med minst 20 mm överlapp på vardera av de två underliggande panelbräderna. Bräderna dubbelspikas/skruvas utan att spikarna går igenom bottenbräderna.
Yttervägg med stående panel
Bild 2. Stående panelbräder skarvas över längsgående droppbleck. Blecket monteras mot vindskyddet, under spikregeln. Spikregelns läge avpassas så att spikens avstånd från paneländen är 100-150 mm. Vid spikning är det lämpligt att förborra för spikarna eller använda självborrande panelskruv om avståndet till paneländen är mindre än 150 mm. Mellanrummet mellan droppbleck och panelkant ska vara minst 20 mm för att möjliggöra underhåll.

Ladda ned CAD-ritning


Bärande yttervägg av konstruktionsvirke eller lättreglar – principlösning

3D-ritning - principlösning för bärande yttervägg av konstruktionsvirke
3D-ritning – principlösning för bärande yttervägg av konstruktionsvirke

Ingående material

  1. Väggreglar av konstruktionsvirke, centrumavstånd ≤ 600 mm.
  2. Ångspärr av åldersbeständig plastfolie.
  3. Horisontell väggregel, så kallat installationsskikt.
  4. Invändig beklädnad av skivmaterial.
  5. Vindskydd av diffusionsöppet material, till exempel vindskyddsduk eller cementbaserad skiva.
  6. Utvändig beklädnad av träpanel.
  7. Luftspalt, ventilerande och kapillärbrytande.
  8. Spikläkt av konstruktionsvirke med underliggande vertikal distans/luftning.
  9. Övre syll av konstruktionsvirke ≥ 45 mm.
  10. Nedre syll av konstruktionsvirke ≥ 45 mm.
  11. Värmeisolering med mineralullsskivor.
  12. Kantbalk, längsgående balk, av konstruktionsvirke. Samma dimension som golvbalkarna.
  13. Kortling av konstruktionsvirke 45×45 mm, G4-2 eller bättre.

Tekniska data

Vägg med stomme av träreglar med minsta tvärsnitt 45×120 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm och med minst 120 mm mineralullsisolering, på båda sidor försedd med minst 13 mm beklädnadsskiva med densitet ≥ 450 kg/m3, uppfyller brandteknisk klass REI 30.

Råd och anvisningar

Trävirke ska vid inbyggnad ha en ytfuktkvot av högst 18 %. Spik, skruv och byggbeslag ska vara av varmförzinkat stål eller ha motsvarande korrosionsskydd.

Bärande yttervägg av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot grundmur

2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot grundmur
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot grundmur
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot grundmur
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot grundmur

Ingående material

  1. Lockbräda/lockläkt.
  2. Bottenbräda.
  3. Luftspalt/kapillärbrytande spalt.
  4. Spikläkt med underliggande vertikal distans/luftning.
  5. Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
  6. Vindskydd av oorganiskt material .
  7. Övre syll.
  8. Syll.
  9. Syllisolering.
  10. Vertikal regel.
  11. Värmeisolering.
  12. Ångspärr.
  13. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  14. Invändig väggbeklädnad.
  15. Kortling.
  16. Ångspärr kläms.
  17. Grundmur.

Material

Väggreglar: vertikala reglar av konstruktionsvirke 45×145 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Horisontella reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm.
Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Spikläkt: konstruktionsvirke 34×70 mm, G4-3 eller bättre, med lutande översida.

Utförande

Väggreglar monteras på övre syllen. Horisontella reglar spikas mot syll, hammarband och väggreglar. Spikläkt för ytterväggspanel spikas mot vindskydd och mot horisontella reglar. Den nedersta, och eventuellt den översta, placeras så att avståndet från panelände till infästningen blir 100-150 mm. Ångspärren monteras med minst ≥ 200 mm överlapp och kanten kläms mellan golvskiva och kortling/vinkelprofil.

Ladda ned CAD-ritning

Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot betongplatta på mark

2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot betongplatta på mark
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot betongplatta på mark
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot betongplatta på mark
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot betongplatta på mark

Ingående material

  1. Stående fasadpanel.
  2. Spikläkt.
  3. Vindskydd av oorganiskt material.
  4. Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
  5. Värmeisolering.
  6. Väggregel.
  7. Ångspärr.
  8. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt
  9. Invändig beklädnad.
  10. Syll.
  11. Syllisolering.

Material

Väggreglar: stående lättreglar 45×220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Syll: av lättregeltyp.
Syllisolering: EPDM cellgummilist med polyetenfilm.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Fästdon: expanderande skruv till syll-betongplatta.

Utförande

Väggreglar monteras på syllen. Spikläkt för ytterpanel fästs vid användning av distanshylsor via dessa genom vindskyddet och det yttre isolerskiktet fast mot de vertikala reglarna. Alternativt används horisontella reglar i det yttre isolerskiktet och då fästes spikläkten i dessa. Den nedersta, och eventuellt den översta, placeras så att avståndet från panelände till infästningen blir 100-150 mm. Ångspärren monteras så att nederkanten kläms mot plattan.

Ladda ned CAD-ritning

Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot mellanbjälklag

2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag

Ingående material

  1. Horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
  2. Vindskydd av oorganiskt material.
  3. Syll.
  4. Kantbalk.
  5. Hammarband.
  6. Vertikal väggregel.
  7. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  8. Invändig väggbeklädnad.
  9. Klämd ångspärr.
  10. Kortling.
  11. Golvbjälke.

Material

Väggreglar: vertikala reglar av konstruktionsvirke 45×145-220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Horisontella reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm.
Hammarband, syll: konstruktionsvirke med samma dimensioner som väggreglarna.
Kortlingar: konstruktionsvirke med samma dimensioner som golvbjälkarna.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva.
Värmeisolering: skivor av mineralull. Mot yttervägg fylls bjälklaget fullt till en bredd av 600 mm.

Utförande

Innan golvbjälkarna monteras bör en > 700 mm bred våd av ytterväggens ångspärr sättas upp längs bjälklagets kanter. Golvbjälkarna lhängs in i kantbjälken enligt konstruktionsritningar. Väggreglar monteras på syllen och spikas.

Ladda ned CAD-ritning

Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot mellanbjälklag – väggreglar

2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag – väggreglar
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag – väggreglar
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag – väggreglar
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag – väggreglar

Ingående material

  1. Vindskydd. Vindskydd av oorganiskt material. 
  2. Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
  3. Syll.
  4. Hammarband.
  5. Värmeisolering.
  6. Ångspärr.
  7. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  8. Invändig väggbeklädnad.
  9. Kantbjälke.
  10. Väggregel.
  11. Bjälklag.

Material

Väggreglar: stående reglar 45×220 mm, centrumavstånd ≥ 600 mm.
Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva.
Värmeisolering: skivor av mineralull. Mot yttervägg fylls bjälklaget fullt till en bredd av 600 mm.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Invändig beklädnad: beklädnadsskivor eller träpanel.

Utförande

Innan golvbjälkarna monteras bör en >700 mm bred våd av ytterväggens ångspärr sättas upp längs bjälklagets kanter. Golvbjälkarna läggs upp på hammarbandet och skråspikas. Minsta upplagslängd 70 mm. Väggreglar monteras på syllen och spikas i golvbjälkarna.

Ladda ned CAD-ritning

Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot vindsbjälklag och inklädd takfot

2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och inklädd takfot
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och inklädd takfot
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och inklädd takfot
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och inklädd takfot

Ingående material

  1. Takfotspanel.
  2. Insektsnät.
  3. Lockbräda/lockläkt.
  4. Bottenbräda.
  5. Spikläkt.
  6. Vindskydd.
  7. Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
  8. Kortling.
  9. Hammarband.
  10. Vindskydd.
  11. Värmeisolering.
  12. Ångspärr.
  13. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  14. Invändig väggbeklädnad.

Material

Vindskydd i vägg: skivmaterial, utvändig godkänd och fukttålig skiva.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Utvändig beklädnad: stående träpanel.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.

Utförande

Bottenbräderna spikas med passning i överkant mot bräda 28×70 mm mot vilken lockbräda eller locklist monteras. Vid tjock bjälklagsisolering bör vindskyddsskivan fixeras upptill. Detta kan åstadkommas genom att stödläkt eller vinkelprofiler i plåt monteras mot underram och överram samt kortling alternativt vinkelprofil mellan takstolarnas överramar. Färdiga skivprodukter för att säkerställa luftspalt vid takfot finns också att tillgå.

Ladda ned CAD-ritning

Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot vindsbjälklag och öppen takfot

2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och öppen takfot
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och öppen takfot
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och öppen takfot
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och öppen takfot

Ingående material

  1. Insektsnät.
  2. Lockbräda/lockläkt.
  3. Bottenbräda.
  4. Vindskydd.
  5. Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
  6. Spikläkt.
  7. Kortling.
  8. Ångspärr.
  9. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  10. Vindskydd.

Material

Väggreglar: konstruktionsvirke 45×195 mm.
Horisontella reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm.
Vindskydd i vägg: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva.
Värmeisolering i vägg: skivor av mineralull.
Utvändig beklädnad: stående träpanel.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.

Utförande

Den översta spikläkten monteras så att avståndet från panelbrädernas ände till spik blir 100-200 mm. Vid tjock bjälklagsisolering bör vindskyddsskivan ha bakomliggande stöd upptill. Detta kan åstadkommas genom att stödläkt alternativt vinkelprofiler i plåt monteras mot underram och överram samt kortling eller vinkelprofil mellan takstolarnas överramar. Luftspalten mellan tak och värmeisolering bör vara 25 mm och den ska förses med insektsnät.

Ladda ned CAD-ritning

Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot ytterväggshörn – korsande regelverk

2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn - korsande regelverk
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn – korsande regelverk
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn - korsande regelverk
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn – korsande regelverk

Ingående material

  1. Utvändig beklädnad.
  2. Spikläkt.
  3. Luftspalt/kapillärbrytande spalt.
  4. Vindskydd.
  5. Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
  6. Hörnregel.
  7. Ångspärr.
  8. Horisontell väggregel, så kallade installationsskikt.
  9. Invändig väggbeklädnad.
  10. Vertikal väggregel

Material

Ytterväggsreglar: vertikala reglar av konstruktionsvirke 45×145-220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Horisontella reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm, respektive 45×70 mm.
Vindskydd: Vindskydd av oorganiskt material.
Hörnregel: konstruktionsvirke 45×45 mm.
Värmeisolering: skivor av mineralull. Utvändig beklädnad: stående träpanel.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.

Utförande

För att stabilisera vägghörnet utan att åstadkomma köldbryggor monteras en hörnregel mot det horisontella regelverket. Vindskyddsskivor skruvas i regelverket. Alternativet till hörnregel är hörnprofil i plåt.

Ladda ned CAD-ritning

Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot ytterväggshörn, enkelt regelverk – massivreglar

2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn, enkelt regelverk – massivreglar
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn, enkelt regelverk – massivreglar
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn, enkelt regelverk – massivreglar
3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn, enkelt regelverk – massivreglar

Ingående material

  1. Hörnbräda.
  2. Hörnbräda.
  3. Spikläkt.
  4. Vindskydd av oorganiskt material.
  5. Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
  6. Spaxskruv.
  7. List.
  8. Värmeisolering.
  9. Väggregel.
  10. Ångspärr.
  11. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  12. Invändig beklädnad.

Material

Väggreglar: stående massivreglar 45×145-220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Utvändig beklädnad: stående träpanel.
Spikläkt: konstruktionsvirke 34×70 mm, G4-2 eller bättre, med lutande översida och underliggande vertikal distans/luftning.

Ladda ned CAD-ritning


Icke bärande yttervägg – principlösning

3D-ritning av en icke bärande yttervägg
3D-ritning av en icke bärande yttervägg

Ingående material

  1. Väggreglar av konstruktionsvirke, centrumavstånd ≤600 mm.
  2. Byggnadsstomme av betong.
  3. Syll av konstruktionsvirke.
  4. Ångspärr av 0,20 mm åldersbeständig plastfilm.
  5. Kantisolering av mineralull.
  6. Värmeisolering av mineralull.
  7. Vindskydd av skivbeklädnad.
  8. Vindskydd över elementfogar av skivmaterial. Tätad översida.
  9. Drevning av mineralull.
  10. Infästningsbeslag.
  11. Invändig beklädnad av beklädnadsskivor eller träpanel.
  12. Luftspalt.

Tekniska data

Egentyngd: cirka 0,30 kN/m2.

Råd och anvisningar

Det förtillverkade väggelementet monteras så långt ut i fasadliv som möjligt för att möjliggöra isolering av bjälklagskant och bärande innervägg och därigenom nedbringa köldbryggeeffekterna. Detta ställer dock höga krav på infästningar och luft- och brandtätning mellan element och vägg samt på arbetsutförandet.

Väggelementet sätts på plats med mellanlägg av icke fuktkänsligt material, till exempel plast, fästs med beslag och expanderande skruv i stommen. Drevningen runt elementet bör vara av åldringsbeständigt material. Ångspärren i väggen kläms slutligen med cellgummilist i spalten mellan elementets yttersidor och stommen. Gäller runt om elementet.

Typdetaljer

På separata sidor länkade nedan redovisas träbyggnadstekniska typdetaljer för icke bärande yttervägg med förtillverkade väggelement med stomme av konstruktionsvirke:


Fönster i ytterväggar – principlösning

3D-ritning av fönster i ytterväggar - principlösning
3D-ritning av fönster i ytterväggar – principlösning

Ingående material

  1. Invändig väggbeklädnad av skivmaterial eller spontad träpanel.
  2. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  3. Ångspärr av åldersbeständig plastfolie.
  4. Väggreglar av konstruktionsvirke.
  5. Invändig fönsterbänk.
  6. Smyglist.
  7. Fönsterkarm.
  8. Tätningslist av EPDM cellgummi eller massivgummi.
  9. Drevning av remsor av inplastad mineralull.
  10. Fönsterbleck av plåt.
  11. Droppnäsa.
  12. Smygbräda av hyvlat virke.
  13. Foderbräder av hyvlat virke.
  14. Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
  15. Vindskydd av diffusionsöppet oorganiskt material.
  16. Spikläkt av konstruktionsvirke.
  17. Luftspalt, ventilerande och kapillärbrytande.
  18. Utvändig beklädnad av träpanel.

Råd och anvisningar

Trävirke ska vid inbyggnad ha en fuktkvot av högst 18 %. Spik, skruv och byggbeslag ska vara av varmförzinkat stål eller ha lägst motsvarande korrosionsskydd.

Innan fönstret monteras ska ångspärren skäras till så att en cirka 200 mm bred remsa lämnas i fönsterhålet. Ångspärren kläms mellan fönsterkarm och sidostycken eller motsvarande med hjälp av bottningslist av EPDM-gummi. I hörn, där ångspärren skurits i 45° vinkel, skarvas plastfolien och kläms med påsalning alternativt fönsterbänk. Fönstret passas in i fönsterhålet med hjälp av kilar. Därefter skruvas fönstrets karmsidostycken i regelverket. Kilar får inte förekomma mellan karmöverstycke och regelverk eftersom vertikala laster inte får överföras till fönstret. Drevning sker utifrån mot bottningslisten.

Det är viktigt att montera droppbleck så att fönsterkarm och båge skyddas mot regn. Det innebär att blecket bör monteras mot väggregelkonstruktionen innan vindskyddet monteras. Droppblecket monteras mot stödläkt som täcker spalten mellan fönsterkarm och byggnadsstomme.

Fönsterbleck monteras så att dels luftning av ytterväggspanelen medges, dels tillräcklig lutning av blecket möjliggörs. I vissa fall kan en särskild stödprofil vara befogad för att inte ett långt utskjutande fönsterbleck ska riskera att brytas.

De inre smygbräderna spikas mot regelverket så att en klämning mot karmsidostycket erhålls. Fönsterfoder eller bottenbräda spikas så att smygbrädans kant döljs. För att ge en bättre ljusspridning till rummet är det önskvärt att smygbräderna vinklas eller lutas. Om fönstret placeras indraget i fasaden kan det vara en utseendemässig fördel om även de yttre smygbräderna vinklas.

Fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, vertikalsektion

2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, vertikalsektion
2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, vertikalsektion

3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, vertikalsektion
3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, vertikalsektion

Ingående material

  1. Lockbräda/Lockläkt.
  2. Bottenbräda.
  3. Luftspalt.
  4. Spikläkt.
  5. Väggreglar.
  6. Ångspärr.
  7. Fönsterbleck.
  8. Droppbleck.
  9. Invändig beklädnad.
  10. Smygbräda.

Material

Väggreglar: vertikala reglar av konstruktionsvirke 45×145 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Horisontella reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Utvändig beklädnad: stående träpanel.
Ångspärr: 0,20 mm åldringsbeständig plastfolie.
Spikläkt: virke 34×70 mm, lutande översida.
Drevning: remsor av inplastad mineralull.
Tätningslist: bottningslist av EPDM-gummi.
Distansläkt: brädstycken, centrumavstånd ≤ 600 mm, med samma tjocklek som ytterpanelens bottenbräda.

Utförande

Ångspärren kläms mot bottningslist och skarvas med lös filmremsa i smygen. Droppbleck monteras mot stödprofil av trä. Spikläkten och den horisontella regeln under karmbottenstycket placeras så att god lutning av fönsterblecket erhålls.

Ladda ned CAD-ritning

Fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, horisontalsnitt, vinklad smyg

2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, horisontalsnitt, vinklad smyg
2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, horisontalsnitt, vinklad smyg

3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, horisontalsnitt, vinklad smyg
3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, horisontalsnitt, vinklad smyg

Ingående material

  1. Utvändig beklädnad.
  2. Spikläkt.
  3. Vindskydd.
  4. Foderbräda.
  5. Tunn vertikal läkt för luftning.
  6. Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
  7. Drevning.
  8. Fönsterbleck.
  9. Värmeisolering.
  10. Ångspärr.
  11. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  12. Invändig väggbeklädnad.
  13. Väggregel.
  14. Smygbräda.
  15. Fönsterbänk.

Material

Väggreglar: vertikala regelverk av konstruktionsvirke 45×145-220 mm,
centrumavstånd ≤ 600 mm.
Enkelt horisontellt reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Utvändig beklädnad: stående fasspontad träpanel.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Spikläkt: konstruktionsvirke 34×70 mm, lutande översida.
Drevning: remsor av inplastad mineralull.
Tätningslist: bottningslist av EPDM-gummi eller motsvarande.

Utförande

Ångspärren kläms mot drevningslist och skarvas vid behov i hörn. För att minska risken för kondens i fönstrets nedre del lutas karmunderstyckets smygbräda och en lös fönsterbänk monteras på konsoler. Även sidostycken av smyg- bräder kan med fördel vinklas för att ge större ljusutbyte till rummet.

Ladda ned CAD-ritning

Fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, vertikalsektion

2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, vertikalsektion
2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, vertikalsektion

3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, vertikalsektion
3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, vertikalsektion

Ingående material

  1. Droppbleck.
  2. Fönsterbleck.
  3. Lockbräda/Lockläkt.
  4. Bottenbräda.
  5. Spikregel.
  6. Vindskydd.
  7. Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
  8. Värmeisolering.
  9. Invändig beklädnad.
  10. Drevning.
  11. Tätningslist.
  12. Fönsterbräda.
  13. Väggregel.
  14. Ångspärr.
  15. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  16. Invändig beklädnad.

Material

Väggreglar: lättreglar 45×220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Utvändig beklädnad: stående träpanel.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Spikläkt: konstruktionsvirke 34×70 mm, lutande översida.
Drevning: remsor av inplastad mineralull.
Tätningslist: bottningslist av EPDM-gummi eller motsvarande.

Utförande

Fönsterkarmen placeras i den värmeisolerade delen av väggen för att minimera verkan av köldbryggor. Ångspärren kläms mot drevningslist och skarvas vid behov i hörn. Smygfönsterbräda och smygbräder pressas mot fönsterkarm.

Ladda ned CAD-ritning

Fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, horisontalsnitt, rak smyg

2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, horisontalsnitt, rak smyg
2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, horisontalsnitt, rak smyg
3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, horisontalsnitt, rak smyg
3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, horisontalsnitt, rak smyg

Ingående material

  1. Utvändig beklädnad.
  2. Spikläkt.
  3. Tunn vertikal läkt för luftning.
  4. Vindskydd. ´
  5. Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
  6. Bakomliggande foderbräda.
  7. Drevning.
  8. Fönsterbleck.
  9. Värmeisolering.
  10. Ångspärr.
  11. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  12. Invändig väggbeklädnad.
  13. Väggreglar.
  14. Smygbräda.
  15. Fönsterbänk.

Material

Väggreglar: stående reglar, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Utvändig beklädnad: stående träpanel.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Smygbräda: 22 mm hyvlat virke med fals.
Drevning: remsor av inplastad mineralull.
Tätningslist: bottningslist av EPDM-gummi eller motsvarande.

Utförande

Ångspärren kläms mot drevningslist och skarvas vid behov i hörn. För att förbättra ljusspridningen till rummet vinklas den invändiga smygbrädan. Smygbrädan pressas mot karmsidostycket.

Ladda ned CAD-ritning

Fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i ett skikt – anslutning mot skalmur

2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i ett skikt – anslutning mot skalmur
2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i ett skikt – anslutning mot skalmur

3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i ett skikt – anslutning mot skalmur
3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i ett skikt – anslutning mot skalmur

Ingående material

  1. Murverk.
  2. Luftspalt.
  3. Yttre isolerskikt klädd med vindpapp, horisontell regel, alternativt distanshylsor.
  4. Droppbleck.
  5. Drevning.
  6. Tätningslist.
  7. Väggregel.
  8. Värmeisolering.
  9. Ångspärr.
  10. Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
  11. Invändig väggbeklädnad.

Material

Väggreglar: konstruktionsvirke 45×195-220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Utvändig beklädnad: murverk av tegel.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Drevning: remsor av inplastad mineralull.
Tätningslist: bottningslist av EPDM-gummi eller motsvarande.
Droppbleck, fönsterbleck: stålplåt eller kopparplåt.
Luftspalt: 30 mm.

Utförande

Fönsterkarmen förläggs i den värmeisolerade delen av väggen för att minimera verkan av köldbryggor. Övergången mellan murverk och den isolerade delen av väggen kläs in med plåtbeslag.

Ladda ned CAD-ritning


Bärande innervägg av konstruktionsvirke – principlösning

3D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke
3D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke

Ingående material

  1. Väggreglar av 45 mm konstruktionsvirke, centrumavstånd ≤600 mm.
  2. Invändig beklädnad av gipsskivor.
  3. Golvregel av 45 mm konstruktionsvirke.
  4. Kortling av konstruktionsvirke 45 mm.
  5. Spikregel av konstruktionsvirke 45×45 mm.
  6. Bandstål 50×1,0 mm som markerar bärande vägg, centrumavstånd 600 mm.

Tekniska data

Brandmotstånd: brandklass EI 30 för bärande vägg uppfylls i en vägg som består av 45×95 mm konstruktionsvirke med 12 mm beklädnadsskivor och stenull mellan skivorna.

Ljudisolering: för väggar i kontor och butikslokaler gäller kravet på ljudisolering mellan arbetsrum och rum utanför kontoret eller butiken, dock inte mellan trapphus eller korridor och arbetsrum: R’w ≥ 44 dB. För lägenhetsskiljande väggar i bostäder och i hotellrum, dock inte i sammanbyggda småhus, gäller: R’w ≥ 52 dB.

Råd och anvisningar

Den bärande väggen monteras tvärs golvbjälkarna, alternativt på golvbjälken, i dess längdriktning. Trävirke ska vid inbyggnad ha en fuktkvot på högst 18 %. Golvbeläggning eller undergolv ska ansluta mot golvreglarna så att golvet kan bytas utan att väggen behöver flyttas eller avlastas. För att markera att väggen är bärande och för att förstärka väggreglarna i veka riktningen innan beklädnadsskivorna monterats eller om de avlägsnas är det lämpligt att montera bandstål, centrumavstånd ≤ 600 mm, på reglarnas båda sidor. Under golvregeln monteras en stödregel – kortling – mellan golvbjälkarna i varje fack. Kortlingen vilar på spikreglar som monteras på golvbjälkarna. För att åstadkomma ljuddämpning mellan rummen är det lämpligt att till en tredjedel av bjälklagshöjden fylla utrymmet mellan reglarna med mineralull.

Bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot bottenbjälklag

2D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot bottenbjälklag
2D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot bottenbjälklag

3D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot bottenbjälklag
3D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot bottenbjälklag

Ingående material

  1. Väggregel.
  2. Golvregel.
  3. Syll.
  4. Fuktspärr.
  5. Spikregel 45×45.
  6. Undergolv.
  7. Värmeisolering.
  8. Kortling.

Material

Väggregel: konstruktionsvirke 45×95 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Golvregel: konstruktionsvirke 45×95 mm.
Syll: konstruktionsvirke, ≥ 45 mm.
Kortlingar: konstruktionsvirke 45 mm.

Utförande

Syll monteras med expanderande fästdon och med mellanlägg av fuktspärr mot underlaget. Kortlingar med samma dimension som golvbjälkarna monteras i varje bjälkfack längs innerväggens centrumlinje. För att markera den bärande väggen och för att staga väggreglarna i den veka riktningen, monteras stålband tvärs reglarna,
centrumavstånd < 600 mm, på båda sidor om väggen, bakom skivbeklädnaden.

Ladda ned CAD-ritning

Bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag

2D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag
2D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag

3D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag
3D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag

Ingående material

  1. Mellanbjälklag.
  2. Stegljudsisolering.
  3. Väggregel.
  4. Takregel/hammarband.
  5. Väggbeklädnad.
  6. Underlag av glespanel 22×70 mm med centrumavstånd < 400 mm.
  7. Takbeklädnad.

Material

Väggreglar: konstruktionsvirke 45×95 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Takregel: konstruktionsvirke 45×95 mm.
Väggbeklädnad: gipsskivor, spontad träpanel eller beklädnadsskivor.
Hörnprofil: vinkelprofil av plåt.

Utförande

För att markera den bärande väggen och för att staga väggreglarna i den veka riktningen, monteras stålband tvärs reglarna,
centrumavstånd ≤ 600 mm, på båda sidor om väggen, bakom väggbeklädnaden. Om väggbeklädnad i form av skivmaterial används är det lämpligt att först montera hörnprofiler som utgör skruvfäste för skivorna.

Ladda ned CAD-ritning

Källa: https://www.traguiden.se/konstruktion/konstruktionsexempel/vaggar/

Konstruktions- och CAD-uppgifter TIS-projekt Oceanhamnen

Konstruktions- och CAD-uppgifter kopplat till TIS-projekt Oceanpiren.
OBS! De olika uppgifterna i listan nedan behöver inte slutföras sekventiellt i ordning. Vi kommer jobba med de olika uppgifterna vid flera olika lektionstillfällen. Använd listan som checklista och vid din planering under projektet.

TE18DP kurs CAD 1 och Konstruktion 1

  • Leta efter och hitta den lägenhet som du ska rita planritning till och göra inredningsdesignförslag till. Alla lägenhetsnummer finns representerade i bofaktabladen om Brf Oceanpiren från Midroc.
  • Skapa separata bildfiler för de olika ritningarna av din lägenhet som finns i bofaktabladets pdf.
  • Skapa en planritning i 2D i Fusion 360 för din lägenhet.
  • Identifiera och numrera alla olika väggsegment i din lägenhet.
  • Sammanställ en lista på alla ingående väggsegment och ange vilken typ av vägg det är enligt följande kategorier:
    * Bärande ytterväggar
    * Lägenhetsskiljande väggar
    * Bärande innerväggar
    * Icke bärande innerväggar
    * Våtrumsväggar
  • Gör en CAD-ritning på stomsystemets uppbyggnad för din lägenhet i Fusion 360. Vi utgår till att börja med ifrån att väggarna byggs i form av en trästomme enligt principritningar för de olika väggtyperna enligt lista ovan.
  • Skapa en material-/komponentlista (BOM) för bygget av din lägenhet i Excel.
  • Skapa en kostnadskalkyl för materialet till bygget av din lägenhet i Excel.
  • Skriv en lista på vilka konstruktionselement du tror att primärstommen till din lägenhet består av på riktigt.
  • Skriv en lista på vilka konstruktionselement du tror att sekundärstommen till din lägenhet består av på riktigt.
  • Beräkna några laster för bärande delar i din lägenhet.

VR suddar ut gränserna mellan liv och död

Skulle du vilja träffa en avliden person som du älskar igen, i en virtuell värld?
2016 dog Jang Ji-sungs sju år gamla dotter Nayeon av en obotlig sjukdom. Tre år senare återförenades den sydkoreanska mamman med Nayeon, i en virtuell värld skapad för en TV-dokumentär.

I nedanstående Youtube-film har Munhwa Broadcasting Corporation delat sekvenser från den speciella dokumentären, med titeln ”Jag träffade dig”, där bilderna klipptes mellan ”den verkliga världen” och den virtuella.

En mamma återförenas med sin avlidna dotter i VR

Först ser vi hur Jang står framför en massiv grön skärm medan hon bär både ett VR-headset och någon slags haptiska handskar. Lite senare ser vi hur hon pratar med sin dotter, håller hand och till och med har en födelsedagsfest i deras favoritpark med en tårta med tända ljus.

VR-återföreningen är, som du kan förvänta dig, extremt känslomässig. Jang börjar gråta i det ögonblick hon ser den virtuella Nayeon, medan resten av familjen, Nayeons far, bror och syster ser hur den känslomässiga återföreningen mellan mamman och dottern utspelas framför dem.

”Kanske är det ett riktigt paradis,” sade Jang om återföreningen i VR enligt Aju Business Daily. ”Jag träffade Nayeon, som mötte mig med ett leende för en mycket kort tid, men det är en mycket lycklig tid. Jag tror att jag har haft den dröm jag alltid velat ha.”

Enligt Aju Business Daily tillbringade produktionsteamet åtta månader på projektet. De designade den virtuella parken efter en som mor och dotter hade besökt i den verkliga världen, och använde rörelsefångstteknologi (motion capture) för att spela in rörelserna hos en barnskådespelare som de senare kunde använda som modell för sin virtuella Nayeon.

Processen är kanske inte enkel, och slutprodukten kanske inte är helt perfekt, men vi har nu tekniken för att återskapa de döda i VR – övertygande nog för att få sina nära och kära till tårar.
Konsekvenserna av detta är omöjliga att förutsäga.

Det kan ha tagit ett helt team av experter att producera ”Jag träffade dig”, men hur långt är vi från att ha en plattform som låter någon ladda upp bilder av en avliden kärlek och sedan interagera med en virtuell version av den personen? År? Månader?

Vilken typ av påverkan kommer detta att ha på sorgprocessen?
Kommer det hjälpa människor att komma till ett avslut och gå vidare med sina liv, om de får se en nära anhörig i VR efter dennes död? Kommer vissa människor bli beroende av den virtuella världen, spendera mer och mer tid i den och mindre och mindre i den verkliga?
Och kommer det att sluta med VR? Eller är detta bara det första steget till androider utformade för att härma, imitera och ersätta våra döda nära och kära till både utseende och personlighet, som i avsnittet ”Black Mirror” Be Right Back?

Black Mirror

Flera nystartade företag lägger grunden för den framtiden och sammanställer data om människor, både levande och döda, så att de med hjälp av AI kan skapa ”digitala avatarer” av dessa människor och återskapa både röster och simulerade datorgenerade filmklipp med fotorealistisk och verklighetstrogen kvalitet. Andra företag bygger redan robotkloner av riktiga människor.

Nyckeln till att en VR-återförening blir en positiv sak, det vill säga mer som ett tjugoförsta århundradets utvecklade variant av ett fotoalbum och mindre som ”Black Mirror”-avsnittet, verkar vara att den levande personen helt accepterar sin älskades död.

”Eftersom du vet att personen är borta accepterar du den virtuella motsvarigheten för vad den är – ett tröstande minne,” sa Princeton neurovetenskapsman Michael Graziano till Dell Technologies i december. ”Det är inget fel eller oetiskt med det.”

Kanske är reglering nödvändig? I stället för att låta nystartade företag erbjuda allmänheten chansen att interagera med virtuella versioner av sina döda nära och kära, utan tvekan till en kostnad, kanske vi bör göra tekniken tillgänglig endast för personer som först har genomgått en screening med en psykolog?

Det är svårt i dagsläget att säga vad som kan fungera eftersom möjligheten att interagera med övertygande versioner av den avlidne i VR definitivt är ett outforskat territorium. Men nu när vi officiellt har kommit in på den arenan har vi många frågor vi måste svara på så snart som möjligt.

Diskussionsfrågor:

  1. Skulle du vilja träffa en avliden person som du älskar igen, i en virtuell värld?
  2. Vilka fördelar ser du med den här tekniken?
  3. Vilka nackdelar ser du med den här tekniken?
  4. Anser du att det är etiskt att använda AI och VR-tekniken så här?
  5. Tycker du att den här teknikanvändningen borde regleras?
  6. Vilka företag eller organisationer tycker du borde hantera och erbjuda den här typen av tjänster?
  7. Vilka yrkeskategorier anser du bör vara inblandande i projektgruppen för att utveckla en sådan här VR-upplevelse?

Effektivare sortering kan ge bättre återvinning av textil

I Sverige slänger vi i genomsnitt knappt åtta kilo kläder i soporna varje år. En hel del av dem skulle kunna återanvändas men än så längre saknas bra metoder, framför allt för återvinning i större skala. Men det pågår flera projekt för att ta fram sådana metoder. Ett av dem är projektet WargoTex Development som startade 2018 i Vargön utanför Vänersborg och ska pågå i två år.

– Mycket textil återanvänds inte därför att det saknas bra funktioner för sortering, säger Maria Ström, verksamhetsledare på Wargön Innovation som driver projektet.

Maria Ström,. verksamhetsledare Wargön Innovation.
Maria Ström,. verksamhetsledare Wargön Innovation.

Utvecklingsprojektet, som fått stöd av Energimyndigheten, samlar 25 samarbetspartner under ett tak. Bland dem högskolor, kommunala energibolag, välgörenhetsorganisationer, återvinningsföretag och klädkedjor.

– Vi vill förstå hur man kan sortera textilierna mer effektivt. Vi har fått lokaler med en processhall där vi ska testa olika saker. Vi har fem demoprojekt, bland dem ett som tittar på robotteknik och ett som håller på med industriell redesign, säger Maria Ström.

Behövs industriell kapacitet

Projektet kom enligt henne till därför att flera olika aktörer inom återvinning hade nya idéer om vad man kan göra med uttjänt textil, men de hade insett att det i Sverige saknas industriell kapacitet för textilsortering.

– Vi såg en lucka just i sorteringsfunktionen. Om ett stort företag ser att de skulle kunna göra en produkt med återvunnen textil, då kanske de vill ha 10 000 ton på ett år, men den volymen finns inte framme i dag, säger hon.

I sorteringen gäller det att skilja ut de textilier som kan återanvändas – till exempel klädesplagg –  från de uttjänta som ska återbrukas, det vill säga förvandlas till ny textilråvara eller annan råvara.

Råvaran måste sorteras

– Får man in en stor hög med textilier kan där finnas allt från urtvättade barntröjor till Armanikostymer. Det pågår många projekt inom det här området, det finns till exempel minst två svenska projekt som arbetar med att separera bomull och polyester. Men allt kräver att det finns en sorterad råvara, säger Maria Ström.

Kläder återvinning textilsortering
I stället för att brännas kan de begagnade plaggen återanvändas eller återvinnas. Foto: Jerry Lövberg

Det finns många aktörer som arbetar med återvinning och återbruk av textilier på olika sätt. Därför är det så många olika samarbetspartner med i projektet i Vargön – alla kan bidra med sina erfarenheter och kunskaper.

– Vi behöver också utveckla textilinsamlingen. Andra länder, som Tyskland, Frankrike och våra nordiska grannländer samlar in mer än vi. Alldeles för mycket textil slängs fortfarande, säger Maria Ström.

”En utmaning för oss som medborgare”

Hon framhåller att vi i Sverige har en hög konsumtion av kläder.

– Mycket blir bara liggande, ibland utan att man ens tagit bort prislappen. Det här är en utmaning för oss som medborgare – att handla mer second hand, vara rädda om våra kläder, lämna ifrån oss det vi inte använder.

Design- och konstruktionsuppgift:
(Kurser: Design 1, Konstruktion 1, Teknik 1, Uppfinnarresan)

Uppfinn en fungerande klädsorteringsmaskin.

  • Vad behöver maskinen kunna göra? Förklara och beskriv sorteringsprocessen steg för steg.
  • Skapa en funktionsbeskrivning som förklarar hur sorteringsanläggningen eller din maskin fungerar och vilka delar den består av.
  • Designa, skissa, rita och konstruera en modell eller prototyp.

—————————————————————————————————————-

Se en presentation om Textilåtervinningens miljönytta och utmaningar: resursanvändning och kemikalier. http://wasterefinery.se/media/2017/04/2-Textil%C3%A5tervinningens-milj%C3%B6nytta-och-utmaningar.pdf


Designuppgifter TIS-projekt Oceanhamnen

Designuppgift för TIS-projekt Oceanpiren

TE18DP 2020-02-05

  1. Börja skapa ett inredningsförslag till din drömlägenhet i Brf Oceanpiren.
    Vem är målgruppen för ditt design- och inredningförslag?
    Tänk funktion och form.
    Har du något speciellt tema du vill utgå ifrån? Ska det vara en enhetlig design i alla rum eller vill du ha olika uttryck i olika rum? 
  2. Sök efter inspiration utefter dina tankar och idéer.
    Spara ner inspirationsbilder och länkar till de sidor du hittar.
  3. Välj ut möbler och andra inredningsdetaljer från IKEA.se.
    Spara ner dina inspirationsförslag i din design-loggbok eller direkt i ett nytt dokument som du döper till “TIS-projekt Oceanpiren Förnamn Efternamn”.

Stomsystemets uppbyggnad i byggnader

Vad ska vi lära oss inom detta? (i kursen Konstruktion 1)

  • Några vanliga konstruktionsmaterial och konstruktionselement för byggnation
  • Element i den bärande stommen och några olika konstruktionsexempel
  • Faktorer att beakta vid val av bärande stomsystem
  • Tre metoder att dimensionera en bärande konstruktion.
  • Några beräkningar av laster

Stomsystemets uppbyggnad vid byggnation

Den bärande konstruktionen kan ofta delas in i en primär- och en sekundärstomme.
Stomsystemet i en byggnad har till uppgift att göra byggnaden stabil och hållbar för alla yttre belastningar som t ex vind och snölaster. Givetvis behöver man även ta hänsyn till de ingående materialens egenvikt vid dimensionering av stommen.

Den primära konstruktionsstommen är den som primärt för ned lasterna till grunden.

Den sekundära konstruktionsstommen utgörs av konstruktionselement vars uppgift är att föra över lasterna till primärkonstruktionen.

Figuren visar stomsystemet för en hallbyggnad.

Primärstommen utgörs av takbalkar, gavelbalkar, huvudpelare och gavelpelare.
Till primärstommen räknas också eventuella vindförband i väggar och tak samt takplåten om denna används som stabiliserande skiva.

Till sekundärstommen räknas takplåt, takåsar, väggplåt och väggreglar, vilka även kan kallas sekundärkonstruktioner.

Vanliga konstruktionsmaterial och konstruktionselement för byggnation

I Sverige är det vanligaste materialet i byggnaders stommar olika typer av trä.
För småhus utgör oftast både primär- och sekundärstommen träkonstruktioner eller en kombination av trä och stål.
I större fastigheter med flera våningar, som flerbostadsfastigheter eller kontorsfastigheter, så utgörs den bärande primärstommen oftast istället av stålbalkar eller betong för att klara av att bära de betydligt större lasterna som en stor och hög byggnad belastas med. Intresset för att även bygga primärstommen i flervåningshus av trä har dock på senare år ökat pga miljö- och klimatskäl, vilket vi kommer studera ett antal exempel på.

De icke bärande innerväggarna som delar in de olika rummen i lägenheterna och lokalerna brukar vara konstruerade av träreglar eller stålreglar och gipsskivor.

Konstruktionsexempel för väggar av trä

Yttervägg – generella lösningar

Ytterväggen ingår vanligen i byggnadens stomme. Den byggs oftast upp med regelverk såväl när det gäller bärande som icke bärande ytterväggar. Även korslimmat trä, KL-trä förekommer som stommaterial, särskilt i flervånings trähus.

Yttervägg med liggande panel

3D-ritning av yttervägg med liggande panel

Ingående material

  1. Liggande panel.
  2. Spikläkt.
  3. Luftspalt/kapillärbrytande spalt.
  4. Vindskydd.
  5. Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
  6. Vertikal väggregel.
  7. Värmeisolering.
  8. Ångspärr.
  9. Horisontell väggregel, så kallat installationsskikt.
  10. Invändig väggbeklädnad.

Material

Spikläkt: läkt 34×45 mm, sort G4-3 eller bättre..
Vertikal och horisontell väggregel: konstruktionsvirke 45 mm.
Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Invändig beklädnad: beklädnadsskivor eller träpanel.

Liggande profilerad panel av trä utomhus: tjocklek ≥ 22 mm, bredd <113 mm (täckande bredd). Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8 för bräder < 32 mm, varmfözinkad trådspik 100-3,4 för bräder ≥ 32 mm.

yttervägg med liggande panel
Bild 1. Liggande panel skarvas genom att panelbräder kapas vinkelrätt och monteras dikt an mot varandra. Spikhålen förborras och bräderna skråspikas, alternativt används självborrande panelskruv. Skarvar bör fördelas jämnt över fasadytan.

Lättbalkar och lättreglar

Lättbalkar och lättreglar är goda exempel på hur olika trämaterial kan kombineras i en produkt.

Vanligast är balkar och reglar med I-format tvärsnitt. Dessa är optimerade för böjbelastningar. I flänsarna som ska kunna ta upp tryck- respektive dragkrafter används konstruktionsvirke eller LVL (Laminated Veneer Lumber). I livet, vars främsta uppgift är att ta hand om skjuvkrafter, används olika slags skivmaterial. I Sverige används företrädesvis träfiberskiva medan OSB (Oriented Strand Board) dominerar i Nordamerika. I-balkar introducerades i Sverige i mitten av 1970-talet som ett alternativ till konstruktionsvirke. I-balkar kan fås med större balkhöjder än vad som är möjligt med massivt virke. I-balkarna har också fördelen att vara lätta och förhållandevis formstabila. I Nordamerika ersätter I-balkar massivt trä i allt större utsträckning.

För användning och dimensionering hänvisas till tillverkarens anvisningar och produktinformation. Lättreglar och lättbalkar ska vara CE-märkta.

Källa: https://www.traguiden.se/konstruktion/konstruktionsexempel/vaggar/

TIS-projekt Oceanhamnen

Drönarfoto över Oceanhamnen och Pixlapiren 22 januari 2020

Det händer mycket i Oceanhamnen i Helsingborg nu.
Oceanhamnen är första etappen av stadsutvecklings-projektet H+ i Helsingborg som fram till år 2035 ska omvandla en miljon kvadratmeter gammalt hamn- och industriområde till de fyra stadsdelarna Oceanhamnen, Universitetsområdet, Husarområdet och Gåsebäck och ge plats för 10 000 nya invånare. Syftet är att skapa framtidens smarta hållbara stad och då behöver vi självklart involvera eleverna på Innovationsgymnasiet i Helsingborg!

Alla viktiga projekt behöver en flygande start!
Först ut på bollen är teknikeleverna i årskurs 2 (TE18DP) som läser Design, Konstruktion, CAD och produktutveckling som, förutom att skapa 3D-ritningar med inredningsförslag till blivande bostadsrätter, kontor och hotell, även kommer bygga fysiska 3D-modeller av de nya bostäderna. Teknikeleverna i årskurs 1 (TE19) är också med i projektet och kommer jobba med fasadritningar och bygga skalenliga modeller av fastigheternas fasader inom kursen Teknik 1.
TE18DP ska även designa och konstruera förslag på smarta, kompakta och mobila modulära studentbostäder av återbruksmaterial.
Som en naturlig del i projektet väver vi in innovativa tekniska lösningar för smarta hem, intelligenta byggnader med lokal energiåtervinning och system för användarcentrerad feedback i syfte att minska varje individs energi- och vattenförbrukning och avfallsmängd. För de projekt och produktidéer som rör IoT (Internet Of Things) och digitala lösningar kommer våra elever (TE18IM) som läser Dator- och Nätverksteknik, Programmering, Webbutveckling och certifieringskursen Cisco IoT Fundamentals Connecting Things involveras.
Genomgående för uppdragen är tillämpning av principer för hållbar design och användandet av moderna professionella digitala design- och konstruktionsverktyg som Blender, Sketchup, Fusion 360, Meshroom, Autodesk Revit, Unity, Unity Reflect samt 3D-skrivare och återbruksmaterial för att skapa skalenliga fysiska modeller.
Under våren kommer natureleverna (NA19), som en del av projektet ”TIS-Tema Vatten”, titta närmare på den nya innovativa vattenreningsanläggningen Reco Lab (se mer info nedan) som är en modell för framtidens avloppssystem som håller på att byggas i Oceanhamnen.

Oceanhamnsområdet är just nu en inhägnad byggarbetsplats där förvandlingen till en levande stadsdel med de första 450 bostäder pågår för fullt så att de första invånarna kan flytta in redan nästa år. Här byggs också restauranger, handelsyta och Oceanhamnen Waterfront Business District, ett nytt affärsdistrikt med 32 000 kvadratmeter nya kontor. Området får endast besökas av behörig personal med ID06 passerkort, så vi har inte möjlighet att gå dit och göra fältstudier på nära håll med eleverna. Så för att få en inblick i hur arbetsprocesserna och bygget fortskrider får vi ta till andra kreativa metoder. I första hand söker vi samarbeten med de aktörer som är inblandade i olika delar av Oceanhamnen-projektet.

För att få lite perspektiv på projektet, fågelperspektiv alltså, så lyfte jag blicken och flög runt ett par varv och kollade in hur området ser ut idag, den 22 januari 2020.
Här nedan är ett litet filmklipp med en helikoptervy över området som vi kommer ha under luppen de närmaste månaderna.

För att få en känsla för hur det är tänkt att se ut när Oceanhamnen är färdigbyggd så är en 3D-visualisering med realistisk rendering ett bra och kraftfullt verktyg. Här nedan får du en förhandstitt i 3D på den nya stadsdelen som håller på att växa fram med ett spektakulärt läge vid havet, ett stenkast från Helsingborgs centralstation. För att skapa en sådan film kan man t ex använda programvaran Blender 2.81 som vi börjat använda i kurserna Design, Konstruktion och Cad.

Välkommen till Oceanhamnen – 3D visualisering (3:05)

Digitalisering möjliggör nya innovativa arbetssätt
Om man vill gå ett steg längre och erbjuda en interaktiv upplevelse så att besökaren själv kan navigera runt i 3D-miljön så kan man istället lägga in de 3D-objekt man skapat i t ex Fusion 360 eller Sketchup, i spelutvecklingsmiljön Unity, som vi använt i undervisningen i Programmering. I Unity kan man även skapa en interaktiv VR- eller AR-upplevelse. Med Unity Reflect kan man sedan koppla samman konstruktionsritningarna och projektplaneringsverktygen och följa hela byggprocessens alla olika steg i VR från en annan plats, eller med hjälp av AR-teknik se hur byggnaden steg för steg kommer att byggas upp precis där du står, trots att det ännu inte är klart. Det är som att i realtid kunna se in i framtiden, in genom väggar eller tillbaka till hur någonting såg ut innan.

Unity Reflect gör konstruktionsdokument och ritningar digitalt tillgängliga på byggarbetsplatsen i realtid via AR.

Här kan du se var byggherrarna bygger

Det är totalt sex byggherrar som ska bygga bostäder i den nya stadsdelen. Vi vill gärna samarbeta med dem på olika sätt inom ramen för de kurser eleverna läser, men även för SYV (Studie- och Yrkes-Vägledning). Det kan t ex handla om studiebesök, intervjuer, designuppdrag eller praktikplatser.
Kartan härunder visar var de ska bygga, och länkarna går till mer information om dem och deras projekt.

 Kartan visar var det ska byggas bostäder i oceanhamnen
Översiktskarta över Oceanhamnen med markeringar för placeringen av de olika byggherrarnas bostadsfastigheter.

Vid havet, mitt i centrum

Oceanpiren är en del av Oceanhamnen, ett nytt spännande bostadsområde mitt i Helsingborg. På bästa läge, längst ut på piren, bygger vi 69 bostadsrätter om 1-4 RoK – Brf Oceanpiren. Här bor du på första parkett vid havet, i hjärtat av stadsdelen, i ljusa, välplanerade bostadsrätter som är byggda för en hållbar livsstil. Samtidigt om vi uppför Brf Oceanpiren bygger vi fyra radhus i townhouse-stil. Vi kallar dem Oceanvillorna. De har både hållbarhetstänket och den magnifika havsutsikten gemensamt med Brf Oceanpiren.

Brf Oceanpiren

För mer information om Brf Oceanpiren se oceanpiren.se, den interaktiva presentationssidan för de olika bostadsobjekten eller de två faktabladen (pdf) för hus 1 och hus 2.

Interaktiv presentationssida för de olika bostadsobjekten.

Design-, konstruktions- och CAD-uppgifter till TE18DP
Här är en lista på exempel på arbeten och uppdrag som eleverna ska jobba med. Mer utförliga och detaljerande instruktioner ges under lektionerna, men de olika uppgifterna publiceras också på sidorna Designuppgifter för TE18DP och Konstruktions- och CAD-uppgifter för TE18DP.

  • Skapa en CAD-ritning på en av lägenheterna i Brf Oceanpiren. Utgå från planritningen.
  • Skapa ett komplett inredningsförslag till lägenheten.
  • Skapa konstruktionsritningar av väggsektioner, tak och golv i minst två olika material.
  • Skapa en materiallista och kostnadskalkyl för de ingående konstruktionselementen.
  • Gör hållfasthetsberäkningar och riskanalyser
  • Jämför materialalternativen med hänsyn till kostnad, hållfasthet, hållbarhet, miljöpåverkan, klimatavtryck och möjlighet till återvinning (livscykelanalys).

Oceanvillorna

De townhouse-inspirerade Oceanvillorna är Oceanpirens mest fulländade boende med spektakulära solnedgångar och en magnifik havsutsikt

https://public.wec360.se/midroc/oceanhamnen/a-1003/index.html

World Trade Center Helsingborg

World Trade Center Helsingborg i Oceanhamnen ska bli mötesplatsen för entreprenörer, scale-ups, etablerade företag och affärs- och helgresenärer.

MP_kontor_99493_WTC Oceanhamnen_Bröderna Pihls gränd_västerbild ([3149][@[resize:5200,2930][crop:34,0,5021,2919][autoorient:][background:%23ffffff][quality:80][strip:][extension:jpg][id:7]]).jpg
World Trade Center med Scandic Hotel Helsingborg på Bröderna Pihls gränd

WTC Helsingborg blir en kontors- och hotellfastighet som kommer bli ett landmärke i Helsingborg. Med sina fjorton våningar precis vid hamninloppet ger den dig närkontakt med sundet, båtarna och kontinenten. Här kommer finnas gemensam service som reception och konferensavdelning. Gym, relax, dusch- och omklädningsrum. Restaurangen med uteservering vid vattnet och takterasser är ytterligare fördelar som berikar både arbets- och privatliv. I källaren planeras för cykelgarage med möjligheter till reparationer och en laddstation för elcyklar.    

Fastighet är ritad av Juul Frost Arkitekter, men byggherren Midroc välkomnar kunderna tidigt in i processen för att kunna påverka lokalens utformning så att den passar verksamheten bäst. Att vara med och arbeta med förslag på lokalernas utformning kan vara ett bra elevprojekt!
Juul Frost Arkitekter är förövrigt experter på design av campusområden och studentbostäder, och hur man kan integrera dem i städer.

Läs mer om World Trade Center Helsingborg på följande länkar:
https://www.midroc.se/fastighetsutveckling/ny-lokal/nybyggnadsprojekt-lokaler/helsingborg-world-trade-center/

https://www.wtcmalmolundhelsingborg.se/fastigheter-och-lokaler/vara-fastigheter/helsingborg/broderna-phils-grand/

Se en typskiss på en kontorslokal i WTC:
https://www.wtcmalmolundhelsingborg.se/globalassets/lime/documents/483701-pdf-document.pdf

Oceanhamnen får ett innovativt nytt avloppssystem – Reco Lab med Tre Rör Ut

Innovativt avloppssystem i Oceanhamnen kräver nytänk (2:13)

Oceanhamnen kommer få en helt ny typ av klimatsmart avloppssystem med värmeåtervinning och lokalt producerad biogas. Varje fastighet ansluts till tre separata rör, ett för matavfall, ett för gråvatten och ett för svartvatten. Detta innovativa avloppssystem kräver att ingenjörerna tänker utanför boxen. I filmklippet ovan berättar VA-ingenjören Peter Winblad på Nordvästra Skånes vatten och avlopp, NSVA, om utmaningarna.

Reco Lab – en testbädd och showroom för framtidens källsorterande avloppssystem

Reco Lab kommer att bidra till att utveckla det världsunika systemet Tre Rör Ut för insamling och hantering av mat- och toalettavfall i fastigheterna på Oceanpiren i stadsdelen Oceanhamnen i centrala Helsingborg.

På uppdrag av NSVA har entreprenörföretaget NCC upphandlat det nederländska företaget Landustrie och det svenska företaget EkoBalans Fenix AB för att installera processteg i det unika Reco labs utvecklingsanläggning. Reco lab, som är en del av Öresundsverket i Helsingborg, ska behandla det källsorterade avloppet från Helsingborgs nya stadsdel, Oceanhamnen. Avloppshantering har en naturlig roll att spela i den cirkulära ekonomin då mycket av våra essentiella resurser, som vatten, näringsämnen och organiskt material passerar igenom stadens avlopp.

Det källsorterande avloppet innebär en reningsprocess med kraftigt ökad resursåtervinning. Miljövinsterna är flera:

  • ökad biogasproduktion
  • ökad näringsåtervinning
  • effektiv värmeåtervinning
  • mer energieffektiv läkemedelsrening
  • minskad klimatpåverkan
  • möjligheten för vattenåtervinning 

    Reco Lab planeras att vara färdigbyggt och driftsatt våren 2021 och inkluderar även ett showroom för utbildning samt en testbädd för teknikutveckling.
    Studiebesök hos NSVA för natureleverna (NA19) är planerat till maj 2020.
    Eleverna i NA18 borde också studera Reco Lab som en del av biologi- och kemikurserna, i synnerhet de som valt inriktningen mot natur och samhälle.

Bilder på bygget av Oceanhamnen

Bilder från fältstudie vid Oceanhamnen och Pixlapiren 2020-01-22 med drönaren DJI Spark:

Drönarvy | Helsingborg Oceanhamnen 2019-02-24 (Helsingborg då & nu)

Inredningsdesign med Blender 2.81

I denna blenderhandledning skapar vi en inre scen i ett rum från början till slut. Vi börjar först med att modellera rummets dimensioner och skära ett hål för ett fönster. Efter det gör vi alla 3D-modeller för att fylla rummet med inredning. Slutligen skapar vi material och gör lite belysning. Efter att ha gjort bilden flyttar vi till postbehandlingen för att skapa en fotorealistiskt renderad scen.

Blender Tutorial Creating a Low Poly Interior (48:47)

I nästa tutorial får du lära dig hur man skapar en ännu mera fotorealistisk scen av ett sovrum.