Principer för hållbar design

Principerna för hållbar design är integrerade i alla stadier i design- och byggprocessen och kan driva innovation, samtidigt som naturresurserna bevaras.

Denna kurs innehåller videoföreläsningar, designutmaningar, programvaruhandledning för Fusion 360 och en rad hållbara designdokument och exempel från ledande experter inom området. Under denna kurs kommer du att använda programvaran Fusion 360 CAD / CAM för att designa, utveckla, prototypa och testa hållbar innovation genom en serie 3-timmars utmaningsuppdrag.

Genom att använda detta strukturerade tillvägagångssätt kan du lära dig att stänga av dina förutfattade meningar och se saker på ett nytt sätt. Oavsett om du vill förbättra en befintlig lösning eller ta itu med en hållbar utmaning för första gången, förbereder denna kurs produktdesigners och ingenjörer att ta ett snabbt steg framåt för att integrera principerna för hållbarhet i deras designprocess.

The Principles of Sustainable Design



Vad kommer folk ha på sig i framtiden?

En ny våg av innovation driver en radikal förändring av mode och textilbranschen. I framtiden kan kläder vara datorer, tillverkade med material designade och odlade i ett labb.

Filmen nedan ger en inblick i det som har kommit att kallas Fashiontech.

Kopiera nedanstående text, klistra in den i din loggbok och läs sedan texten.

Bärbar teknik, data, automatisering och labbodlat material kommer att ha en stor inverkan på vad människor kommer att ha på sig i framtiden.

Sedan sömnaden och vävningen föddes har tekniken alltid lett till utveckling inom mode. Den industriella revolutionen mekaniserade tillverkning som möjliggör massproduktion. På 1960-talet tog syntetiska material som polyester fart och skapade nya möjligheter för mode.

Nu öppnar konvergensen av ny teknik upp tidigare otänkbara möjligheter.
Dr Amanda Parkes är modevetenskapsman och chef för innovation vid FT-labs, ett riskkapitalföretag som främst investerar i modetekniska startups. Hon berättar att det bland dessa nystartade företag handlar om att hitta nästa generation förnybara material som kan odlas i ett labb. Traditionell siden produceras av insektslarver som bildar kokonger, oftast silkesmaskar. Men snarare än att lita på dessa insekter, så skapar bulttrådar silke i provrör. Biotillverkade material tar bort behovet av djur och insekter och det är ett mer hållbart och effektivt sätt att producera råmaterial.

Andra företag skapar läderalternativ. I stället för att använda djur skapar forskare biotillverkade material från ananasblad och till och med svamp. Konvergensen mellan mode och teknik ger också möjligheter att förändra inte bara kläder utan de människor som bär dem.

Myant är ett företag som är banbrytande i skapandet av kläder som kan övervaka alla dina rörelser. Så kallade smarta tyger förutspås bli nästa stora genombrott för bärbar teknik. Garn kombineras med elektroniska sensorer så att viktiga data kan fångas från människokroppen. För att skapa kläder som kan övervaka bärarens hälsa och fitness har Myant samlat team av människor som inte traditionellt har arbetat under samma tak. Smarta tyger kan radikalt förändra konsumenternas relationer till kläderna de bär, men när tekniken ökar förändringstakten, hur kan branschen hålla reda på vad konsumenterna verkligen vill ha?

Francesca Muston är chef för detaljhandeln på WGSN, världens ledande modeprognosbyrå. Personalen här använder big data för att analysera politiska, sociala och miljömässiga trender för att förutsäga morgondagens heta mode. Teknik driver en explosion i konsumentens val såväl som det förvirrande utbudet av kläddesign och skapande. För att textil- och modebranschen ska överleva vänder de sig till tekniken. Maskininlärningsteknologier är nu centrala för modeprognoser, vilket snabbt upptäcker mönster bland den ständigt växande datamängden.

Från bioteknik till demografiska förändringar och att förutsäga trender är inte längre en konst, det har blivit en vetenskap.

Återbruka Laptop-skärm till en Raspberry Pi

Går det att använda skärmen från en gammal överbliven bärbar dator till en Raspberry Pi?
Svaret på den frågan är …nja.
Om du kompletterar med ett speciellt kort, ett LVDS LCD-controller board, med en anpassad kabel mellan din Raspberry Pi och LCD-skärmen, så kan du få det att fungera.
Du kan även koppla in LCD-skärmen till en massa andra prylar som datorer, videospelare, övervakningskameror m.m.
Det är dock viktigt att veta en del saker om skärmen först innan du kan välja lämpligt LCD Controller kort. Är det 1- eller flerkanals LVDS? Vilken typ av kontakter används? Vilken upplösning har skärmen? Vilken typ av bakgrundsbelysning har skärmen? Mer info om LVDS hittar du längre ner på denna sida.

Följande filmklipp (ReUsing old laptop displays for Raspberry Pi and other uses) visar hur man gör:

ReUsing old laptop displays for Raspberry Pi and other uses

Mer information och exempel på olika LCD-controller boards och hur du väljer rätt hittar du i denna uppföljningsvideo (Old laptop Screens on a Raspberry PI… Part 2):

Old laptop Screens on a Raspberry PI… Part 2

De LCD Controller-kort som används i filmklippet ovan är:

VGA, Comp, HDMI inputs, 1366×768: https://www.banggood.com/custlink/3DK…

VGA, DVI, HDMI inputs, 1366×768:- https://www.banggood.com/custlink/DDK…

Comp, VGA, HDMI, USB, TV inputs most resolutions:- https://www.banggood.com/custlink/vK3…

Other LVDS Controller Boards https://www.banggood.com/custlink/33G…

Vad är LVDS (Low Voltage Differential Signalling)?

What is LVDS? And how to reuse old laptop displays

För att kolla upp information om din LCD-panel kan du söka på http://www.panelook.com/

Mer LVDS-info: http://www.ti.com/lit/ug/snla187/snla…http://www.ti.com/lit/ug/slld009/slld…https://en.wikipedia.org/wiki/Low-vol…https://www.analog.com/media/en/techn…http://www.tij.co.jp/jp/lit/ds/slls30…

Reflektionsuppgifter efter We_change-H&M-hackathon

Reflektion från H&M-hacket:
Vi är en av ca 30 gymnasieskolor runt om i Sverige som deltagit i denna tävling om att komma på innovativa lösningar till H&M inom hållbart mode och cirkulär ekonomi (se
http://www.iktlabbet.se/teknik/hackaton-med-wechange-och-hm/ för mer info).
En stark drivkraft och motivation hos eleverna och skolorna är att komma på den bästa idén och vinna tävlingen, och därmed få äran att komma till den nationella ceremonin i Stockholm.

Jury är arrangören We_Change och/eller H&M.

Inför hacket skrev H&M följande:

”Vi på H&M vill leda utvecklingen framåt mot en mer rättvis, jämlik, cirkulär och förnybar modeindustri tillsammans med dig.
Vi på H&M har en vision om att leda utvecklingen mot en hållbar modeindustri. Ett led i detta handlar om att alla våra produkter ska vara tillverkade av återvunna eller på annat sätt hållbart framtagna material. Vi tror enormt mycket på utvecklingen mot ett cirkulärt ekonomiskt system. Vi ser en stor utveckling av nya tekniker för att t.ex bryta ner fibrer från gamla kläder att bilda nya textilier och känner stor trygghet i möjligheten att producera kläder hundra procent hållbart.
H&M har flera hållbarhetsutmaningar, sociala som ekologiska som vi hela tiden vill förbättra oss inom. Kopplat till cirkulär ekonomi som detta case ska handla om är vår största utmaning samspelet mellan oss och kund. När plagget lämnar butiken- lämnas ansvaret över till kunden att vårda, ta till vara på och återlämna plagget till oss. Detta kommer bli en framtida utmaning då kapaciteten att ta hand om äldre textilier ökar markant med nya tekniker och regelverk samtidigt som beteendemönstret hos den enskilde konsumenten inte utvecklas i samma takt.
Vi ser fram emot att arbeta fram lösningar för ett mer hållbart samhälle tillsammans med dig på vårt hackathon!

Man kan så klart ifrågasätta H&M:s val av vad som är viktigast, och det är tydligt att de gav eleverna en tillrättalagd utmaning i syfte att de skulle komma på idéer för att lösa någon av följande två definierade problemen som H&M valt ut:
Uppdrag 1. Hur ska H&M få fler kunder att ta hand om kläder de köpt, undvika slit och släng?
Är problemet idag verkligen att konsumenterna måste bli mer varsamma i sin hantering av ”skitkvalitetskläderna?” de köper så att de inte sliter ut dem i förtid? T ex inte tvätta dem så ofta.
Uppdrag 2. Hur kan H&M bli bättre på att nudga/inspirera/möjliggöra för kunder att komma tillbaka med plagg de köpt när de är förbrukade?

  1. Vad tyckte ni om We_change och H&M-projektet? Skriv lite kort en reflektion. Vad var bra, vad var mindre bra.
  2. Använde We_change och H&M en innovationsprocess för det här projektet?
  3. Anser du att det här var ett bra exempel på en innovationsprocess? 1-5.
  4. Beskriv processen ni nu varit med i, ge konkreta exempel.
  5. Hur innovativa idéer tycker ni att denna process resulterade i? skala 1-5.
  6. Finns det något som varit problematiskt i upplägget för denna innovationsprocess?

  7. Gör en kritisk reflektion av ert eget arbete.
    Syfte med reflektionen:
    Vi behöver reflektera över vårt eget arbete för att lära och kunna utvecklas och bli ännu bättre.
    Vi behöver reflektera över våra metoder och processer för att kunna utveckla dem och göra dem ännu bättre.
    Vi behöver reflektera över våra egna förslag för att hitta nya infallsvinklar och se eventuella konsekvenser av förslagen. Det kan finnas förbättringspotential även i riktigt bra förslag.

Reflektionsfrågor:
8. Hur bra samarbetade ni i gruppen? (1-5).
9. Hur bra anser du att era egna förslag är på att lösa problemet? (1-5).
10. Hur innovativt anser du att ert förslag är? (1-5).
11. Hur innovativa anser du att de andra gruppernas förslag är? (1-5).
12. Vilka konsekvenser kan ert förslag få på andra problemområden inom modebranschen och klädernas produktlivscykel? Ge några exempel.
13. Välj ut ett av problemområdena i uppgift 12 och ta fram förslag på en teknisk lösning för det problemet.

Verktyg som mäter ditt klimatavtryck

Testa din klimatpåverkan med beräkningsverktyg från olika organisationer!

Med en klimatsmart livsstil kan du minska din klimatpåverkan.
Att leva klimatsmart innebär att man har en livsstil som inte har långsiktig negativ påverkan på klimatet. Med det menas ett personligt klimatavtryck om maximalt 2 ton CO2e per person och år.
Världssnittet ligger idag på 5 ton CO2e per år och snittsvensken har ett klimatavtryck på 9 ton.

Klimatförändringar och klimathot

Kan vi avvärja klimathotet genom en klimatneutral livsstil? Med hjälp av en klimatkalkylator kan du få insikt i din klimatpåverkan. Du kan även snabbt och enkelt testa att ändra dina svar för att se hur en förändring av din livsstil påverkar din klimatpåverkan. Om vi är många som gör förändringar som minskar miljöbelastningen så kan det få en stor effekt totalt.

Klimatkontot

Klimatkontot har du chans att se ditt personliga klimatavtryck baserat på din livstil.

Börja med att fylla i ”Snabba svar”. Dessa frågor täcker in de mest klimatpåverkande utsläppen från din livsstil. Det finns även frågor om konsumtion av varor och tjänster. Sedan kan du se ditt resultat eller fylla i ”Fler frågor tack!”. Om du fyller i dessa frågor också blir beräkningen av din klimatpåverkan mer komplett, om du inte gör det används schablonfaktorer för dessa frågor.

Du kan själv välja att fylla i din livsstil under ett specifikt år eller för ett normalår. Genom att logga in och spara dina resultat kan du sedan jämföra mellan olika år. Du kan också testa och se vad du får för resultat om du potentiellt skulle ändra din livsstil.

Klimatkontot har tagits fram av IVL Svenska Miljöinstitutet och har utvecklats för den nya upplysningstjänsten
www.hallakonsument.se vilket samordnas av Konsumentverket. IVL är ett fristående forskningsinstitut som sedan 1966 arbetar med tillämpad forskning och uppdrag för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar tillväxt inom näringslivet och övriga samhället.

Klimatkalkylatorn

En viktig förutsättning för att nå minskade klimatutsläpp är att förstå den totala klimatpåverkan som kan kopplas till den egna livsstilen. Klimatkalkylatorn som utvecklats av WWF och SEI (Stockholm Environment Institute) syftar till att illustrera den totala klimatpåverkan från våra livsstilar och vill inspirera så många som möjligt att förändra sina vanor i en mer hållbar riktning.

En stor del av klimatpåverkan från våra produkter har genererats någon annanstans. Därför tar klimatkalkylatorn även med utsläppen från tillverkningen av exempelvis ett vindkraftverk, en värmepump eller en bil.
Hur lever du? Och vad kan du ändra?
Testa på https://www.klimatkalkylatorn.se/

ClimateHero

ClimateHero kan du snabbt och enkelt beräkna ditt klimatavtryck.

Testet består av ett antal frågor som tar cirka 5 minuter att besvara.

Testet består av ett antal frågor i tre kategorier. Den första kategorin är Bostad, som beräknar klimateffekten av uppvärmning och elkonsumtion.
Den andra kategorin är Resor, som beräknar klimatpåverkan från flyg och bil resor, motorcykel, motorbåt, moped, scooter m.m.
Den tredje kategorin är Konsumtion som beräknar klimatpåverkan från köttkonsumtion, matsvinn, shopping, återvinning etc.

Källkritik

Kan vi lita på klimatkalkylatorerna?

Grova fel i verktygen som mäter klimatavtryck”, enligt en skribent i NyTeknik 2019-04-19.

Viktigt ta hänsyn till den totala klimatpåverkan”, svarar WWF och SEI för att bemöta kritiken 2019-04-26.

Fortfarande fel värden i klimatverktyget”, hävdar samme skribent i NyTeknik 2019-05-07.