Bygga bil – inspirationsbilder

Ämnesövergripande arbete i Teknik och Slöjd för årskurs 6.

Börja med att göra en ritning på ett chassi av 8 mm plywood.
Chassit ska ha 4 hjul och det ska gå att svänga med framhjulen eller bakhjulen.
Det ska vara drivning på minst ett av hjulen.
Bilen ska drivas av en elmotor med remdrift och 2 st AA-batterier. Se de två bilderna nedan för hur elmotorn, batterihållaren, hjulaxlar och hjulen ser ut.
Du får själv bestämma hur du vill att din bil ska se ut och hur chassit ska se ut, men längden och bredden får vara max 200 x 200 mm.
Gör först skisser på papper eller i Tinkercad och sedan en måttsatt 2D-ritning på papper och 3D-ritning i Tinkercad när du bestämt hur ditt chassi ska se ut.





SJ satsar på VR och AR

SJ har sedan något år tillbaka en uttalad målsättning att bli ett av Sveriges mest digitaliserade bolag. Det låter kanske en smula klyschigt och är egentligen ganska ointressant.
Det som däremot är väldigt intressant och spännande är att se att SJ, till skillnad från väldigt många andra, faktiskt gör konkreta och vettiga digitaliseringssatsningar som skapar reellt värde, faktisk kundnytta samt leder till betydande besparingar och påtagliga effektiviseringar av verksamheten.

Några exempel:
Idag sker 97 % av SJ:s biljettförsäljning digitalt där kunderna bokar själva online. För bara 5 år sedan var den siffran 50 %.
50 % av alla bokningar sker via smartphones.
60 % av alla betalningar sker idag via Swish, som bara funnits som betalningsalternativ sedan 2017.
Alla ombokningar av resenärer vid inställda tåg eller kraftiga förseningar sker idag helt automatiskt och digitalt, vilket krävde väldigt mycket tid och resurser tidigare pga manuellt arbete av personal som oftast var underbemannade när det verkligen hände.

SJ använder sig av Design Thinking och låter sina kunder/resenärer vara delaktiga vid utvecklingen och utvärderingen av nya mobila tjänster som t ex VägvisARen som är en AR-guide för att hitta rätt på stationen m.m (se nedan).

VR i utbildningen av de anställda.

SJ utbildar sin personal med hjälp av virtuell verklighet (VR).
SJ utbildar sina anställda mha virtuell verklighet VR. Foto: Andreas Lundberg SJ/TT

SJ använder nu VR i utbildningen av sin personal eftersom de ser att det både ökar utbildningskvaliteten och effektiviserar utbildningsverksamheten, jämfört mot de traditionella lärarledda utbildningarna.
Denna digitala transformation inom SJ, och det förändrade användarbeteendet hos resenärerna mot att använda och föredra de digitala mobila tjänsterna, har gått väldigt snabbt.

SJ utbildar sin personal med hjälp av virtuell verklighet (VR).
Lokförare och tågvärdar hos SJ ska före årets slut ha utbildats med hjälp av virtuell verklighet (VR)

Över 2 500 lokförare och tågvärdar hos SJ ska före årets slut ha utbildats med hjälp av virtuell verklighet (VR). En fördel är att kunna träna på farliga moment, till exempel övningar som rör starkström.

VR-satsningen ingår i ett stort digitaliseringsprogram inom SJ. I september inleddes utbildningen som medger att personalen kan träna om och om igen och inte behöver resa till en viss ort för att skola sig.

Nu finns VR på 14 av SJ:s stationeringsorter. Utbildningarna är inspirerade av dataspelsvärlden och handkontroller används. De har även börjat testa eye tracking-teknik för att styra delar av upplevelsen med ögonen. När till exempel en dörr stängs på det virtuella tåget går det lite trögt precis som i verkligheten. Det karaktäristiska pyset när dörren öppnas ingår också.

– Den stora fördelen är att vi inte blir lika beroende av att använda fysiska tåg i utbildningen, säger affärsutvecklare Aron Wahlberg på SJ till TT.

Genom att kunna simulera säkerhetsprocesser och öva på olika scenarier på de flesta av SJ:s fordonstyper, hoppas den statliga tågoperatören nå ökad punktlighet, säkerhet och service.

Personalen VR-tränas i stressiga och svåra situationer som brand, dålig sikt och plötsliga distraktioner precis vid avgång. Ett annat exempel är hanteringen av rullstolslift som kräver elva olika steg och handgrepp.

– Reaktionerna har över lag varit väldigt positiva och personalen kommer med nya idéer om hur VR kan utnyttjas i utbildningen, säger Aron Wahlberg.

Demo av VR-utbildning i hantering av rullstolslift

Virtual Reality på nya X 2000

Utvecklingen av nya X 2000 har lämnat skisstadiet och nu börjar testandet av olika funktioner.
Premiärturen för det första nya X 2000 kommer att ske i slutet av 2019/början av 2020. Under år 2021 ska samtliga X 2000 ha fått ny inredning, nya stolar, ny bistro, nya digitala skärmar och nya tekniska system. För att testpersonerna ska kunna uppleva det nya tåget redan nu satsar de på VR.

 – Vi vill använda nya, spännande lösningar när vi utvecklar nya tjänster och produkter, säger Anna Fahlkrans, affärsutvecklare på SJ. Utvecklingen av nya X 2000 är en miljardsatsning och det är viktigt att kunder och personal på ett tidigt stadium kan ge synpunkter på det vi utvecklar. Senare i år kommer också all ny teknisk utrustning att testas. Därefter kommer designen av den nya bistrovagnen samt nya digitala skärmar.

Den som redan nu vill se hur de nya tågen kommer att se ut kan ta en titt på VR-filmen nedan. Filmen, som har tagits fram av Rayvr och SJ Labs, tar dig med genom 2 klass, via bistron och vidare till 1 klass.

VägvisARen gör ditt resande lättare

Skärmbild på VägvisARen
Test av funktionen VägvisARen i SJ-appen

Med hjälp av VägvisARen kan användaren hitta rätt på tågstationer genom att följa instruktioner som visas på skärmen samtidigt som kameran visar omgivningen. Den använder Augmented Reality, eller AR-teknik, för att guida dig på t ex Stockholm Central till pendeltåget eller till ditt nästa tåg. Från och med april 2018 kan man testa VägvisARen i appen SJ Labs på Stockholms Centralstation och från juni på sträckorna Stockholm C – Stockholms södra / Flemingsberg, Stockholms södra – Stockholm C samt Flemingsberg – Stockholm C.

Via gröna prickar visar vägvisAren i mobiltelefonen var du ska gå. Foto: Jörgen Appelgren

Vad kommer folk ha på sig i framtiden?

En ny våg av innovation driver en radikal förändring av mode och textilbranschen. I framtiden kan kläder vara datorer, tillverkade med material designade och odlade i ett labb.

Filmen nedan ger en inblick i det som har kommit att kallas Fashiontech.

Kopiera nedanstående text, klistra in den i din loggbok och läs sedan texten.

Bärbar teknik, data, automatisering och labbodlat material kommer att ha en stor inverkan på vad människor kommer att ha på sig i framtiden.

Sedan sömnaden och vävningen föddes har tekniken alltid lett till utveckling inom mode. Den industriella revolutionen mekaniserade tillverkning som möjliggör massproduktion. På 1960-talet tog syntetiska material som polyester fart och skapade nya möjligheter för mode.

Nu öppnar konvergensen av ny teknik upp tidigare otänkbara möjligheter.
Dr Amanda Parkes är modevetenskapsman och chef för innovation vid FT-labs, ett riskkapitalföretag som främst investerar i modetekniska startups. Hon berättar att det bland dessa nystartade företag handlar om att hitta nästa generation förnybara material som kan odlas i ett labb. Traditionell siden produceras av insektslarver som bildar kokonger, oftast silkesmaskar. Men snarare än att lita på dessa insekter, så skapar bulttrådar silke i provrör. Biotillverkade material tar bort behovet av djur och insekter och det är ett mer hållbart och effektivt sätt att producera råmaterial.

Andra företag skapar läderalternativ. I stället för att använda djur skapar forskare biotillverkade material från ananasblad och till och med svamp. Konvergensen mellan mode och teknik ger också möjligheter att förändra inte bara kläder utan de människor som bär dem.

Myant är ett företag som är banbrytande i skapandet av kläder som kan övervaka alla dina rörelser. Så kallade smarta tyger förutspås bli nästa stora genombrott för bärbar teknik. Garn kombineras med elektroniska sensorer så att viktiga data kan fångas från människokroppen. För att skapa kläder som kan övervaka bärarens hälsa och fitness har Myant samlat team av människor som inte traditionellt har arbetat under samma tak. Smarta tyger kan radikalt förändra konsumenternas relationer till kläderna de bär, men när tekniken ökar förändringstakten, hur kan branschen hålla reda på vad konsumenterna verkligen vill ha?

Francesca Muston är chef för detaljhandeln på WGSN, världens ledande modeprognosbyrå. Personalen här använder big data för att analysera politiska, sociala och miljömässiga trender för att förutsäga morgondagens heta mode. Teknik driver en explosion i konsumentens val såväl som det förvirrande utbudet av kläddesign och skapande. För att textil- och modebranschen ska överleva vänder de sig till tekniken. Maskininlärningsteknologier är nu centrala för modeprognoser, vilket snabbt upptäcker mönster bland den ständigt växande datamängden.

Från bioteknik till demografiska förändringar och att förutsäga trender är inte längre en konst, det har blivit en vetenskap.

The Science of Great UI

I följande filmklipp (The Science of Great UI) kan du lära dig de viktigaste tumreglerna för god design när det kommer till UI användargränssnitt.
Små ändringar kan få en stor effekt på resultatet av vad du skapar.

The Science of Great UI av Mark Miller

Återbruka Laptop-skärm till en Raspberry Pi

Går det att använda skärmen från en gammal överbliven bärbar dator till en Raspberry Pi?
Svaret på den frågan är …nja.
Om du kompletterar med ett speciellt kort, ett LVDS LCD-controller board, med en anpassad kabel mellan din Raspberry Pi och LCD-skärmen, så kan du få det att fungera.
Du kan även koppla in LCD-skärmen till en massa andra prylar som datorer, videospelare, övervakningskameror m.m.
Det är dock viktigt att veta en del saker om skärmen först innan du kan välja lämpligt LCD Controller kort. Är det 1- eller flerkanals LVDS? Vilken typ av kontakter används? Vilken upplösning har skärmen? Vilken typ av bakgrundsbelysning har skärmen? Mer info om LVDS hittar du längre ner på denna sida.

Följande filmklipp (ReUsing old laptop displays for Raspberry Pi and other uses) visar hur man gör:

ReUsing old laptop displays for Raspberry Pi and other uses

Mer information och exempel på olika LCD-controller boards och hur du väljer rätt hittar du i denna uppföljningsvideo (Old laptop Screens on a Raspberry PI… Part 2):

Old laptop Screens on a Raspberry PI… Part 2

De LCD Controller-kort som används i filmklippet ovan är:

VGA, Comp, HDMI inputs, 1366×768: https://www.banggood.com/custlink/3DK…

VGA, DVI, HDMI inputs, 1366×768:- https://www.banggood.com/custlink/DDK…

Comp, VGA, HDMI, USB, TV inputs most resolutions:- https://www.banggood.com/custlink/vK3…

Other LVDS Controller Boards https://www.banggood.com/custlink/33G…

Vad är LVDS (Low Voltage Differential Signalling)?

What is LVDS? And how to reuse old laptop displays

För att kolla upp information om din LCD-panel kan du söka på http://www.panelook.com/

Mer LVDS-info: http://www.ti.com/lit/ug/snla187/snla…http://www.ti.com/lit/ug/slld009/slld…https://en.wikipedia.org/wiki/Low-vol…https://www.analog.com/media/en/techn…http://www.tij.co.jp/jp/lit/ds/slls30…

#viberättar, en rapport om näthat, dess konsekvenser och lösningar.

Pressmeddelande   •   Okt 22, 2019 09:38 CEST

Fotograf: Pernilla Thelaus

Prins Carl Philips och Prinsessan Sofias stiftelse har i samarbete med mySafety Försäkringar tagit fram ”#viberättar – en rapport om näthat, dess konsekvenser och lösningar”. Tillsammans med Sveriges främsta experter på området sammanfattar rapporten vad som krävs för att sätta stopp för vår tids stora samhällsproblem.

#viberättar är en rapport som är baserad på berättelser om barn och ungdomars självupplevda utsatthet på nätet vilka skickats in till Prins Carl Philips och Prinsessan Sofias stiftelse. Tillsammans med mySafety Försäkringar har man därefter samlat Sveriges femton ledande experter på området, inklusive en skolklass, för att med berättelserna som grund diskutera näthat och vad de i egenskap av sin expertis tror att lösningen är.

-Ett av stiftelsens värdeord är att vara en samlande kraft. För oss är det centrala att kunna föra fram barn och ungas röster och samla de främsta experterna inom området, för att skapa en förståelse och visa att det finns konkreta lösningar att jobba vidare på, säger H.K.H. Prins Carl Philip och H.K.H. Prinsessan Sofia.

Experterna består bland annat av Mårten Schultz, professor och grundare av Institutet för Juridik och Internet, Caroline Dyrefors Grufman, Barn- och elevombud, Attila Yoldas, journalist, Nina Rung, kriminolog, Björn Johansson, fil dr. och docent samt mobbningsforskare, Jenny Klefbom, leg. barn- och ungdomspsykolog, Per-Åke Wecksell, kommissarie, Carl Heath, särskild utredare att värna det demokratiska samtalet, Magnus Blixt, verksamhetsutvecklare skola, leg. lärare, skolledare, författare och föreläsare, samt mySafetys vice koncernchef PA Prabert.

-Vi är oerhört glada över att tillsammans med Prinsparets stiftelse äntligen få presentera denna rapport som vi arbetat med under en längre tid. På mySafety har vi gjort kampen mot näthat till en del av vår egen affärsverksamhet. Vår förhoppning är att #viberättar ska göra skillnad i samhället, men även inspirera andra i näringslivet att agera och visa att det inte finns utrymme för hat och hot på nätet. Vare sig i yrkes- eller privatlivet, säger PA Prabert.

I mars 2019 inledde mySafety Försäkringar och Prins Carl Philips och Prinsessan Sofias stiftelse ett samarbete för att med gemensam kraft motverka det allt mer utbredda näthatet i Sverige – en fråga båda organisationerna brinner för. Som en del av samarbetet kommer även stiftelsen att dela ut ett eget pris på mySafetys gala Årets Nätängel som äger rum den 18 november på Nalen i Stockholm. Prinsparets Stiftelses hederspris till Årets Nätängel barn och ungdom uppmärksammar en person eller en grupp individer under 18 som ligger i framkant i kampen mot näthat.

Idag presenterades rapporten av mySafety Försäkringar och Prins Carl Philips och Prinsessan Sofias stiftelse under en lanseringsfrukost i Stockholm. Den går nu att läsa i sin helhet genom att klicka här.


Några länkar till mer läsning och hjälp:
Berättelserna finns att läsa på
https://prinsparetsstiftelse.se/viberattar/ och handlar om allt från grova brott och sexuella kränkningar till insikter om egna misstag och inte minst om skam. Många skriver att det är första gången de formulerar i ord vad de varit med om, att det är första gången de vågar tala ut.

Organisationen Make Equal har med stöd från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor lanserat det digitala stödverktyget https://nathatshjalpen.se/.
Brottsoffermyndigheten erbjuder information och råd till utsatta på webbplatsen www.tystnainte.se.

Nu gör vi skillnad, tillsammans!
Mobbning har alltid funnits men som en följd av att vardagen i allt högre grad utspelar sig på nätet har hat och mobbning accelererat och allt fler barn och ungdomar råkar illa ut. Det vet vi och det måste stoppas. Vad kan vi då göra för att vända dagens negativa utveckling och istället arbeta för en schysstare och tryggare nätvardag? Nedan har vi samlat rapportens viktigaste slutsatser och lärdomar. Läs och börja gör skillnad redan i dag!

Detta behöver vi göra redan i dag:
Prata mer med barnen och ungdomarna om deras nätvardag
Ett återkommande råd, som tål att upprepas är: Prata med barnen. Var där, var närvarande, ställ frågor och gör tydligt att du finns där om något skulle ske. Detta gäller alla vuxna, inte bara föräldrar. Genom engagemang och intresse för barnens nätvardag kan vi få bort mycket av det lidande och ensamhet många barn och ungdomar känner i dag.

Ta barn och ungas berättelser på allvar
I vårt dagliga arbete hör vi ofta att barn och unga känner att vuxna inte förstår eller tar dem på allvar vad gäller barnens nätvardag. Det bekräftas av experter och andra yrkesverksamma inom exempelvis skolhälsovården. Om vuxna inte tar barns berättelser på allvar kommer vuxna inte få veta något. Varken bra eller dåliga saker. Ta barn och ungdomars berättelser på allvar och bemöt dem med respekt och eftertanke. Det räcker inte med att lyssna om man ändå bara avfärdar historierna i efterhand.

Fokusera på dem som hatar
Debatten i dag handlar till stor del om den som blir utsatt. Ska vi kunna minska näthatet måste vi fokusera mycket mer på dem som hatar och hotar. Det är hoten och hatet som är roten till problemet och det är roten till problemet som måste lösas. Självklart ska utsatta få fortsatt stöd men vi måste bredda problembilden och anpassa åtgärderna för att nå bättre resultat.

Var en god förebild som vuxen
Vuxna måste vara barnens bästa förebilder. Om vuxna inte kan bete sig schysst och respektfullt på nätet kan vi man inte förvänta sig att barn och unga ska göra det heller. Tänk därför efter hur du beter dig mot andra på nätet, och bete dig mot andra som du vill bli behandlad själv. Barn och ungdomar ser vad vuxna skriver på nätet och legitimerar inte sällan taskigt beteende med hur de ser vuxna agera.

Ha realistisk förväntan på rättsväsendet
Riksdagen har en viktig roll i att stifta lagar som reglerar vad som är brottsligt på 56 nätet. Den digitala utvecklingen går dock mycket snabbare än processen att ta fram nya lagar. Juridiken kommer därför alltid hamna på efterkälken i dessa sammanhang varför vi inte helt kan förlita oss på rättsväsendet för att skapa ett schysst och tryggt internet. Lägg till att Sveriges yttrandefrihet sammanslaget är bland de mest långtgående i världen. Man kan alltså vara riktigt vidrig mot någon utan att för den sakens skull begå ett brott i lagens mening.

Samarbeta med skolan
Skolan har en enormt viktig roll i arbetet mot mobbning och näthat. Men skolan har inte ensam möjlighet att hantera och lösa utmaningen med hat och mobbning på nätet. Det krävs ett starkt samarbete mellan föräldrar och skolpersonal. Schyssta värderingar och goda förebilder måste finnas och vara aktiva både i skolan och i hemmet.

Detta behöver vi göra på längre sikt
Juridiken måste ses över
Lagar och förordningar som reglerar brottslighet på nätet behöver regelbundet och i snabbare takt än i dag anpassas, regleras och justeras för att kunna möta en föränderlig digital verklighet.
Förtroendet för polis och rättsväsendet måste stärkas
Det är få fall av näthat som polisanmäls. Av dessa anmälningar är det uppseendeväckande få som går vidare till någon form av rättslig instans. Detta leder till att allmänhetens förtroende för polis och rättsväsende urholkas och risken är att ännu färre anmälningar kommer in, trots att problemet blir allt mer utbrett. Polisen måste få mer resurser för att effektivisera och förbättra arbetet med nätrelaterade brott. Detsamma gäller för rättsväsendet.

Näringslivet måste se sin självklara roll
Näringslivet borde ha ett egenintresse i att arbeta för att minska näthatet. Det är i slutändan en fråga om dagens och inte minst framtidens arbetskrafts psykiska mående. Det finns mycket företagen kan göra för att aktivt ta avstånd från näthatet i form av utbildning, opinionsarbete med mera.

Bättre samspel mellan skola och andra aktörer
Skolan lyfts ofta som den viktigaste parten för att lösa problemet med hat och mobbning bland barn och ungdomar. Skolan har en viktig roll, men precis som det behövs en nära dialog med föräldrar behöver skolan samarbeta med kommuner och andra aktörer som har en direkt eller indirekt inverkan på barn och ungas mående och tillvaro.

Hur går det med programmeringen i skolan?

13 sep 2019 21:24

I somras hörde en journalist från UR av sig med frågor gällande programmering i skolan. En vecka i början av september fick jag och mina elever på Getingeskolan ett trevligt besök under en tekniklektion. I bifogad länk nedan går det nu i efterhand att lyssna på radioprogrammet.

Programmering i JavaScript på tekniklektion med årskurs 6 på Getingeskolan.

I reportaget finns en hel del bra tips till lärare, skolledare och huvudmän!

Skolministeriet : Hur går det med programmeringen?

SkolministerietAvsnitt 22 av 37 · Säsong 13 · 28 min
Ladda ner

Har lärarna hunnit lära sig det de ska lära ut?

Sedan hösten 2018 ska alla skolor undervisa i programmering. Inför omställningen fanns en oro att skolorna inte skulle hinna med att fortbilda sina lärare. Det fanns också en osäkerhet kring hur undervisningen i programmering egentligen skulle gå till. Så hur ser det ut ett år efter införandet av programmering på schemat?
Vad är det eleverna får? Och har lärarna hunnit lära sig det de ska lära ut?

https://urplay.se/program/212786-skolministeriet-hur-gar-det-med-programmeringen

Fashiontech – designutmaning

Uppdrag: Ta fram design-idéer till funktionella smarta arbetskläder för olika yrkeskategorier
Syfte: Förbättra klädbärarens arbetsdag genom att förbättra klädernas funktion mha t ex sensorer och annan elektronik.  

Projektwebbsida för presentation av elevernas Fashiontech-produkter: www.fashiontech-projects.se

Brainstorming-övning (enskilt)
Kom på så många funktioner och exempel som möjligt på smarta kläder för de olika yrkeskategorierna och produktkategorierna nedan.
Beskriv vad funktionen ska kunna göra, varför det kan vara bra och vilken typ av komponent som behövs i klädesplagget för att erhålla önskad funktion.

  • Brandman (exempel: temperatursensor …)
  • Polis
  • Byggarbetare
  • Arbetskläder, skyddsutrustning, knäskydd
  • Skyddsskor
  • Skyddshjälmar
  • Handskar
  • Vägarbetare
  • Butikspersonal
  • Kassörska
  • Trädgårdsmästare/Parkarbetare (ex färgsensor i handske)
  • Lastbilschaufför
  • Förskollärare, hålla koll på barnen (ex: fuktsensor i blöja)
  • Skolpersonal, lärare (ex se Vinnova-projekt IoT-Hubb skola)
  • Kontorsarbetare
  • Lagerarbetare
  • Undersköterska på sjukhus
  • Hemtjänstpersonal

Verktyg som mäter ditt klimatavtryck

Testa din klimatpåverkan med beräkningsverktyg från olika organisationer!

Med en klimatsmart livsstil kan du minska din klimatpåverkan.
Att leva klimatsmart innebär att man har en livsstil som inte har långsiktig negativ påverkan på klimatet. Med det menas ett personligt klimatavtryck om maximalt 2 ton CO2e per person och år.
Världssnittet ligger idag på 5 ton CO2e per år och snittsvensken har ett klimatavtryck på 9 ton.

Klimatförändringar och klimathot

Kan vi avvärja klimathotet genom en klimatneutral livsstil? Med hjälp av en klimatkalkylator kan du få insikt i din klimatpåverkan. Du kan även snabbt och enkelt testa att ändra dina svar för att se hur en förändring av din livsstil påverkar din klimatpåverkan. Om vi är många som gör förändringar som minskar miljöbelastningen så kan det få en stor effekt totalt.

Klimatkontot

Klimatkontot har du chans att se ditt personliga klimatavtryck baserat på din livstil.

Börja med att fylla i ”Snabba svar”. Dessa frågor täcker in de mest klimatpåverkande utsläppen från din livsstil. Det finns även frågor om konsumtion av varor och tjänster. Sedan kan du se ditt resultat eller fylla i ”Fler frågor tack!”. Om du fyller i dessa frågor också blir beräkningen av din klimatpåverkan mer komplett, om du inte gör det används schablonfaktorer för dessa frågor.

Du kan själv välja att fylla i din livsstil under ett specifikt år eller för ett normalår. Genom att logga in och spara dina resultat kan du sedan jämföra mellan olika år. Du kan också testa och se vad du får för resultat om du potentiellt skulle ändra din livsstil.

Klimatkontot har tagits fram av IVL Svenska Miljöinstitutet och har utvecklats för den nya upplysningstjänsten
www.hallakonsument.se vilket samordnas av Konsumentverket. IVL är ett fristående forskningsinstitut som sedan 1966 arbetar med tillämpad forskning och uppdrag för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar tillväxt inom näringslivet och övriga samhället.

Klimatkalkylatorn

En viktig förutsättning för att nå minskade klimatutsläpp är att förstå den totala klimatpåverkan som kan kopplas till den egna livsstilen. Klimatkalkylatorn som utvecklats av WWF och SEI (Stockholm Environment Institute) syftar till att illustrera den totala klimatpåverkan från våra livsstilar och vill inspirera så många som möjligt att förändra sina vanor i en mer hållbar riktning.

En stor del av klimatpåverkan från våra produkter har genererats någon annanstans. Därför tar klimatkalkylatorn även med utsläppen från tillverkningen av exempelvis ett vindkraftverk, en värmepump eller en bil.
Hur lever du? Och vad kan du ändra?
Testa på https://www.klimatkalkylatorn.se/

ClimateHero

ClimateHero kan du snabbt och enkelt beräkna ditt klimatavtryck.

Testet består av ett antal frågor som tar cirka 5 minuter att besvara.

Testet består av ett antal frågor i tre kategorier. Den första kategorin är Bostad, som beräknar klimateffekten av uppvärmning och elkonsumtion.
Den andra kategorin är Resor, som beräknar klimatpåverkan från flyg och bil resor, motorcykel, motorbåt, moped, scooter m.m.
Den tredje kategorin är Konsumtion som beräknar klimatpåverkan från köttkonsumtion, matsvinn, shopping, återvinning etc.

Källkritik

Kan vi lita på klimatkalkylatorerna?

Grova fel i verktygen som mäter klimatavtryck”, enligt en skribent i NyTeknik 2019-04-19.

Viktigt ta hänsyn till den totala klimatpåverkan”, svarar WWF och SEI för att bemöta kritiken 2019-04-26.

Fortfarande fel värden i klimatverktyget”, hävdar samme skribent i NyTeknik 2019-05-07.

Skapa ett säkert lösenord

Här kommer tips på hur du kan skapa säkra lösenord till dina digitala tjänster.

If  your password is: “password123456” or anything similar (or 00000, looking at you, Kanye West) – it is not going to be effective. You may think that using a long and complicated password, such as; “YourName+yourDOB” will protect your account. Bad news – this is not the case.

If you’d like to find out where these recommendations come from and why you should follow them – have a look at this short video which shows how passwords are currently being “guessed” by software and algorithms.

Rather than give you a list of recommendations, we would like to guide you through few steps you can follow to satisfy all usual password requirements and keep your accounts safe.

Step 1

Pick your favourite symbol from the below list and your favourite number (you should be able to easily locate it on any keyboard:

! @ £ $ % & ? = * # / \ ( ) > <

Step 2

Come up with 4 random, short and unrelated words

(for example: sevenzebrascooterwind )

Think of 7 zebras riding a scooter with a wind in their hair – this will stick with you

Step 3

Replace every “X” letter in each word with your favourite number (for example we will replace every second letter with 9. Like this: s9ven)

Step 4

Capitalise every “Y” letter in each word (we will capitalise every last letter. Like this s9veN)

Step 5

Connect all words with your favourite symbol. In our example we get:

s9veN>z9brA>s9ooteR>w9nD

Step 6

Congratulations – you are done. You have created a very secure password.

Word of caution – remember that if you use the same password for all of your different accounts out there, your best password is only as good as the easiest to hack website where it’s stored. Each different account should have its own unique password. If you can’t face having completely different passwords maybe create one strong base password like the one above and then add a specific encrypted word at the end (or in the middle) which describes the account, like this: f9ceboOk or a9azOn or s9insburYs