Designa bebisar med CRISPR

Med CRISPR-tekniken kan vi förändra människans utveckling.
Vi kan genmanipulera embryons DNA så att bebisarna blir immuna mot vissa sjukdomar, får högre IQ eller minskar risken för att utveckla fetma.

Intresset för CRISPR/Cas9 har fullständigt exploderat pga låga kostnader för laborativa experiment och att det är en lättillgänglig och effektiv teknik med mycket stor potential.

CRISPR/Cas9 kan förenklat beskrivas som en gensax där proteinet Cas9 har förmågan att klippa av en DNA-kedja så att vissa DNA-fragment försvinner.
CRISPR-tekniken används bland annat av molekylärbiologer och
växtfysiologer för att göra ändringar i arvsmassan hos olika organismer genom att påverka DNA-strängar i cellkärnorna. Eftersom inget nytt främmande DNA tillförs utifrån har CRISPR hamnat i en gråzon för vad som annars betraktas som Genetiskt Modifierade Organismer (GMO) och som redan är hårt reglerat i många länder.

Exempel på sjukdomar som kan botas och tillstånd som kan förhindras med hjälp av CRISPR/Cas9-tekniken är:
Cancer, HIV, smittkoppor, kolera, Alzheimers, demens, fetma, åldrande m.m.

Många framgångsrika CRISPR-försök och behandlingar av redan sjuka människor har utförts runt om i världen. Men det finns internationella överenskommelser som reglerar och förbjuder genmodifiering av människors könsceller och embryon, eftersom det skapar en permanent modifiering av den mänskliga arvsmassan som sedan förs vidare till kommande generationer. Det finns risker med det som ännu inte är klarlagda.

Crispr kan förhindra svår fetma – NyTeknik 2018-12-13

Världens första genmodifierade bebisar har fötts!
I november 2018 hävdade en kinesisk forskare vid namn He Jiankui att han hjälpt till att skapa världens första genmodifierade tvillingbarn. Deras pappa var HIV-positiv, men He Jiankui och hans forskarteam genomförde fertilitetsbehandlingar där de använt gensaxen CRISPR/Cas9 för att ta bort CCR5-genen på embryona för att göra bebisarna immuna mot HIV. Behandlingen lyckades och resulterade i att två tvillingflickor föddes med ett genetiskt skydd mot hiv-smitta.
Här berättar han själv om sitt experiment som han påstår även ska kunna ge immunitet mot kolera och smittkoppor:


About Lulu and Nana: Twin Girls Born Healthy After Gene Surgery As Single-Cell Embryos

Diskussionsfrågor (E P A):
Svara först på frågorna Enskilt. Diskutera sedan frågorna och jämför era svar Parvis. Gå till slut igenom Alla svaren i helklass.
OBS! Skriv ner dina svar.

  1. Vad tycker du om He Jiankuis experiment med CRISPR/Cas9 på mänskliga embryon? Bra eller dåligt? Motivera ditt svar.
  2. Gjorde han rätt som använde CRISPR-tekniken på detta pars blivande bebisar? Motivera ditt svar.
  3. Vilka fler sjukdomar tycker du CRISPR borde användas mot för att förändra arvsmassan så att sårbarheten minskar eller helt elimineras? Motivera ditt svar.
  4. Tycker du att CRISPR borde få användas till att förändra andra genetiska egenskaper hos embryon innan barnen är födda? Vilka egenskaper i så fall? Motivera ditt svar.

Fortsättning …
Nyheten om världens första genmanipulerade barn slog ner som en bomb över hela världen och He Jiankui fick ta emot en massiv kritik för det som många forskare anser är oetiskt, riskfyllt och alldeles för outforskat.

AP News rapporterade om händelsen och gjorde följande kritiska reportage:
Chinese researcher claims first gene-edited babies, by MARILYNN MARCHIONE, November 26, 2018

AP News reports:
Chinese researcher claims first gene-edited babies

En kort tid efter det att nyheten om CRISPR-bebisarna presenterats blev He Jiankui fängslad och det ryktas om att han riskerar dödsstraff.

Crispr-forskaren He Jiankui uppges riskera dödsstraff – Ny Teknik 2019-01-09

Så vill WHO förhindra fler Crispr-bebisar 2018-12-18

En utförlig bakgrundsartikel från Science Magazine: The untold story of the ‘circle of trust’ behind the world’s first gene-edited babies, By Jon Cohen Aug. 1, 2019

Diskussionsfrågor (E P A):
Svara först på frågorna Enskilt. Diskutera sedan frågorna och jämför era svar Parvis eller i Basgrupper. Gå till slut igenom 8:e frågan gemensamt i helklass. OBS! Skriv ner dina svar.

5. Är det rätt att fängsla He Jiankui? Motivera ditt svar.

6. Vad handlar kritiken om? Sammanfatta och ge exempel på argument mot att använda CRISPR-behandling av embryon.

7. Läs igenom dina svar på frågorna 1-4 från första diskussionsuppgiften. Har du nu ändrat uppfattning på något sätt? Skriv ner dina nya svar ifall du ändrat dig. Motivera ditt svar och beskriv varför du ändrat uppfattning.

8. Kontrollera hur många i klassen som ändrat sin uppfattning i frågorna efter att ha läst de kritiska nyhetsartiklarna eller lyssnat på det kritiska nyhetsreportaget. Hur stor andel/procent av klassen är det? Åt vilket håll har det ändrats (för eller emot)? Varför har de ändrat uppfattning?

Fördjupningsartiklar och mer information om CRISPR/Cas9

CRISPR är en förkortning av engelska Clustered Regularly Interspaced Short Palindromic Repeats.

Vill du veta mer om vad CRISPR/Cas9-tekniken är, hur den fungerar och vad den kan användas till kan du titta på den animerade engelska filmen nedan. (Biologi och Engelska)

Genetic Engineering Will Change Everything Forever – CRISPR (16:03)
Designer babies, the end of diseases, genetically modified humans that never age. Outrageous things that used to be science fiction are suddenly becoming reality. The only thing we know for sure is that things will change irreversibly.

(Biologi/Engelska) Här nedan är en utförlig artikel i Nature om CRISPR/Cas9, genmanipulation, programmerbar DNA, RNA, RNAi, Epigenetik m.m. Det finns även en sammanfattande inspelad intervju på engelska länkad i artikeln. CRISPR: gene editing is just the beginning – The real power of the biological tool lies in exploring how genomes work. – nature, 07 March 2016

CRISPR har demokratiserat genmodifiering
En bidragande orsak till varför intresset för CRISPR ökat så mycket de senaste åren handlar om en kombination av att tekniken demokratiserats på så sätt att den är lättillgänglig för alla med ett labb till en låg kostnad. Den erbjuder stora möjligheter inom ett brett spektrum av olika tillämpningar. Tekniken ger ett snabbt resultat, vilket gör forskningen billigare och mer effektiv.

Vad händer i Sverige på CRISPR-fronten?
För en historisk återblick och exempel på svenska forskningsinitiativ och intervjuer med svenska forskare inom CRISPR-området rekommenderas följande artikel: Ny genteknik väcker etiska frågor
I den länkade artikeln ovan intervjuas Niklas Juth, som forskar i medicinsk etik vid centrum för hälso- och sjukvårdsetik vid Karolinska Institutet.
Fredrik Lanner vid Karolinska Institutets institution för klinisk vetenskap, intervention och teknik, enheten för obstetrik/gynekologi, håller på med en liknande forskning på mänskliga embryon kopplat till infertilitetsbehandling som den kinesiske He Jiankui gjorde. Han berättar sitt perspektiv och syn på det.
Giulia Gaudenzi, doktorand på institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet, och som forskar om hjärnans utveckling berättar också om hur och varför hon börjat använda CRISPR i sin forskning.

Addgene.org, som är en nonprofit-organisation, hjälper forskare att lagra, arkivera, dokumentera, informera och distribuera sina plasmider (ringformade DNA-molekyler) så att även andra forskare kan ta del av resultaten och jobba vidare med egen forskning. Addgene distribuerar fler än 70000 plasmider på uppdrag av över 4000 framstående laboratorium över hela världen. På Addgenes hemsida kan man söka efter DNA och beställa både plasmider och CRISPR-verktyg för att genomföra sina egna experiment.

Learn the benefits and logistics of depositing plasmids at Addgene.

Samtidigt som demokratiseringen av genredigering med hjälp av CRISPR har stora fördelar, kan det även få oväntade och oönskade effekter.

Diskussionsfrågor/uppgifter:

9. Vad händer när människan tar makt över evolutionen?
(Svenska, Biologi, Samhällskunskap, Etik, Teknik, Religion)

10. Vilka möjligheter, risker och konsekvenser kan CRISPR-tekniken innebära på samhället och ekosystemen med människan, djur, växter och vår miljö?
(Svenska, Biologi, Geografi, Samhällskunskap, Etik, Teknik, Religion)

11. Vilka yrken kommer påverkas som en konsekvens av en ökad användning av CRISPR-tekniken?
(SYV, Svenska, Biologi, Geografi, Samhällskunskap, Juridik, Teknik, Religion)

Olika lagar, regler och attityder i olika delar av världen
Här är en artikel från genteknik.se om hur Australien moderniserar sin gentekniklagstiftning.

I Sverige regleras genmodifiering, GMO och CRISPR i enlighet med EU-lagar och direktiv. Du kan läsa mer om det här:
https://genteknik.nu/lagstiftning/

När det kommer till det etiska frågorna finns det bra information på https://genteknik.nu/etik/

Elsparkcyklarna har blivit en symbol för arrogans och tvivelaktigt miljöansvar

Trafikkaos, nedskräpning och miljöfarligt avfall.
Elsparkcyklarna, eller elscooters, väcker starka känslor. Men de upprörda känslorna kring elscootrarna handlar om mer än så.

”Om ni tycker att Sverige är splittrat i synen på invandring, kan jag konstatera att det är inget mot polariseringen i hur vi ser på fenomenet elsparkcyklar.”, skrev nationalekonomen Andreas Bergh lite skämtsamt på Twitter.

Hur har det på så kort tid kunnat bli så här?

Elsparkcyklarna dök först upp i Kalifornien för ett par år sedan. Under det senaste året har företag som Voi, Lime, Tier och Bird spridit ut sina hyrfordon i en rad svenska och europeiska städer.

Det handlar om en snabb omvandling av stadsrummet. Det påverkar inte bara estetiskt hur staden ser ut och upplevs, utan också de mellanmänskliga relationerna, hur medborgare interagerar med varandra. Daniel Helldén (MP), som är trafikborgarråd i Stockholm, talar om ”en brytningstid för transporter”, och att vi kanske kommer att se ”en helt annan stad framöver”. Då är det ju inte konstigt att det här berör och upprör människor.

Men den svenska debatten om elsparkcyklarna handlar inte så mycket om denna kulturförändring. Det handlar mest om stök, säkerhet, olyckor, nedskräpning och arbetsvillkor. Om behovet av nya lagar och regler. Och om de nu är så miljövänliga egentligen, vilket de inte är.

Läs gärna följande artiklar gällande hur miljövänliga, eller rättare sagt icke miljövänliga elsparkcyklarna är:

Länk till artikel på engelska i The Verge:
https://www.theverge.com/2019/8/2/20751610/scooters-electric-dockless-carbon-emissions-study-life-cycle-analysis

Länk till forskningsrapporten (på engelska):
https://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/ab2da8

Länk till svensk artikel med vissa tillhörande beräkningar:
https://m3.idg.se/2.1022/1.721750/voi-elscooter-miljo
https://www.breakit.se/artikel/21197/ny-undersokning-elscootrar-slapper-ut-mer-vaxthusgaser-an-en-dieselbuss

https://www.mestmotor.se/recharge/artiklar/nyheter/20190806/forskarrapport-elsparkcyklar-ger-storre-co2-utslapp-an-att-aka-med-dieselbuss/

Hur som helst, inget av detta ovan är oviktigt, tvärtom. Men känslorna de väcker kan nog handla minst lika mycket om mer diffusa ting som har med värderingar och normer att göra. I Paris, elsparkcyklarnas kanske starkaste fäste i Europa, har såväl författare som filosofer och psykologer givit sig in i diskussionerna.

Elsparkcyklarna associeras med ett slags provocerande överlägsenhet, som understryks av hur de rör sig i stadsrummet, utanför etablerade normer, ett ”fordon med alla rättigheter”, enligt den franska filosofen och psykologen Elsa Godart.

Elsparkcykelns snabba utbredning på våra gator i städer har blivit en vardaglig symbol för ”disruption”, processen där ny teknik skakar om etablerade affärsmodeller.

På samma gång rubbas föreställningar om individens ansvar. Om någon parkerar cykeln så att den blockerar trottoaren skulle ingen komma på tanken att skylla på fabrikören.
Men i fallet med elsparkcyklarna finns inga individuella ägare att rikta ilskan mot. Då blir allt bolagens, tjänsteleverantörernas, fel. På samma gång känner sig många befriade från ansvar, såväl brukare som de som avskyr och rentav vandaliserar fordonen, och som stoltserar med detta på sociala medier.

Elsa Godart ser elsparkcyklarna som sinnebilder för det som hon kallar ”utan-ansträngning-samhället”.
Läs gärna mer i ursprungsartikeln av Svenska Dagbladets kulturchef Lisa Irenius.

Diskussionsfrågor:

Syftet med följande diskussionsfrågor är att låta eleverna arbeta språkutvecklande med innehållet i texten och de länkade svenska och engelska artiklarna och forskningsrapporten. De tränar, utvecklar och visar sina kunskaper och förmågor inom läsförståelse, att ta del av fakta, uttrycka sig i tal och skrift, argumentera, resonera, beskriva, förklara och tolka olika typer av texter. De kan även källkritiskt granska fakta och påståenden, hänvisa till olika källor, reflektera och ta ställning till egna personliga val gällande användning av transportmedel och hur de påverkar miljön, ekonomin och klimatet.
Lämpliga arbetsmetoder kan vara t ex EPA (Enskilt – Par – Alla), jobba i basgrupper eller individuellt.

  1. Vad tror du kommer hända härnäst gällande elsparkcyklarna?
  2. Hur kommer det se ut i framtiden? Om 5 år, om 10 år?
  3. Vilka fördelar ser du med elsparkcyklarna i städer?
  4. Vilka nackdelar ser du med elsparkcyklarna i städer?
  5. Vad krävs för att minska problemen men behålla fördelarna?
  6. Hur kan en bussresa med en dieseldriven buss bidra till lägre koldioxidutsläpp än motsvarande resa med en elsparkcykel?
  7. Gör ett diagram som visar en jämförelse mellan CO2-utsläpp för en resa från ditt hem till din skola med elsparkcykel och bil. Använd siffrorna från länkad artikel i M3 ovan.
  8. Gör ett diagram som visar fördelningen mellan hur stor andel elscooterfärder i USA som ersätter en bilresa, en promenad, cykeltur, kollektivtrafiktur eller där personen helt enkelt hade avstått från att åka. Använd siffrorna från länkad artikel i M3 ovan.
  9. Hur mycket längre livslängd anser du behövs för att elsparkcyklarna ska anses vara miljövänliga alternativ? Motivera ditt svar med beräkningar. Använd siffrorna från den länkade forskningsrapporten.
  10. Ta fram en teknisk uppfinning eller innovation som löser något eller några av dagens problem med elsparkcyklarna.
    (Använd gärna skolprogrammet ”Uppfinnarresan” från Finn upp)
  11. Vem ligger bakom forskningsrapporten gällande elsparkcyklarnas miljöavtryck som flera artikelskribenter hänvisar till?



Planerat åldrande

Planerat åldrande eller inbyggt åldrande är det svenska begreppet för engelskans planned obsolescence och är inom industridesign den medvetna process som syftar till att göra en vara obsolet eller obrukbar för att hålla konsumtionen uppe. Det innebär att en produkts livslängd begränsas och därigenom går sönder efter en viss tid eller att den inte längre anses önskvärd, även om den annars fortfarande skulle kunna fungera felfritt.

Det finns tusentals exempel på varor och produkter som medvetet designats med inbyggt åldrande. Allt från bilar, mobiltelefoner, datorer, elektronik, hushållsmaskiner, mat, mediciner, lampor och kläder. Det gäller även programvaror där företaget bakom programvaran kan välja att avbryta support och uppdateringar av äldre versioner för att kunderna ska tvingas köpa och uppgradera till nya versioner.

Glödlampskonspirationen

Den här dokumentärfilmen berättar historien om hur de produkter du köper är designade för att gå sönder, så att du ska köpa nya. Det är inte något enskilt fenomen – det är en av hörnstenarna i tillväxtekonomin och motorn i modern marknadsekonomi.

Miljontals gamla datorer skeppas tvärs över klotet för att dumpas istället för att lagas. Vem bestämmer hur länge en skrivare ska fungera? Kan en glödlampa verkligen hålla i hundra år?

Filmen förklarar fenomenet ”planerat åldrande” genom exempel med glödlampor, nylonstrumpor och Apples iPods. Hur kan vi börja tänka och agera för att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle? Vilket ansvar har du?

Dokument utifrån – Glödlampskonspirationen

Diskussionsfrågor:

Syftet med följande diskussionsfrågor är att låta eleverna arbeta språkutvecklande med den länkade engelska wikipedia-artikeln om planned obsolescence och/eller filmen där de tränar, utvecklar och visar sina kunskaper och förmågor inom läsförståelse, att ta del av fakta, uttrycka sig i tal och skrift, argumentera, resonera, beskriva, förklara och tolka olika typer av texter eller filmer. De kan även källkritiskt granska fakta och påståenden, hänvisa till olika källor, reflektera och ta ställning till egna personliga val gällande konsumtion och användning av produkter, varor och tjänster som påverkar miljön, ekonomin och klimatet.
Lämpliga arbetsmetoder kan vara t ex EPA (Enskilt – Par – Alla), jobba i basgrupper eller individuellt.

  1. Vad handlar artikeln och filmen om? Sammanfatta det viktigaste. (TkSv,Design, Konstruktion)
  2. Vad var nytt för dig i artikeln och i filmen? (TkSv)
  3. Är det en positiv, negativ eller neutral artikel/dokumentärfilm? Finns det flera perspektiv? (TkSv)
  4. Vem ligger bakom dokumentärfilmen? Vem har skrivit manus, vem är avsändaren, vem står som garant för faktan? (TkSv)
  5. Är filmen trovärdig? Finns det några tveksamheter i filmen? Motivera ditt svar med sakliga argument. (TkSv)
  6. I vilken mån anser du att det är en argumenterande, beskrivande, förklarande, debatterande, påverkande, informerande eller problematiserande dokumentärfilm? (Sv)
  7. Ge exempel på fler produkter som du tror är designade och konstruerade för planerat åldrande. (Tk,Design, Konstruktion)
  8. Vilka fördelar kan det finnas med att använda planerat åldrande, för privatkonsumenter, för företagen och för samhället? (TkShSv,Design, Konstruktion)
  9. Vilka nackdelar och risker kan det finnas med att använda planerat åldrande, för privatkonsumenter, för företagen, för samhället och för miljön? (TkShSv,Design, Konstruktion)
  10. Ge exempel på saker som du själv köpt som har gått sönder eller slutat fungera snabbare än du trodde att de skulle göra. (Tk,Design, Konstruktion)
  11. Ge exempel på saker som du själv har eller haft som gått sönder och inte gått att laga. Varför har det inte gått att laga?(Tk,Design, Konstruktion)
  12. Vad behöver man kunna för att utveckla produkter med planerat åldrande? (TkShSyv,Design, Konstruktion)
  13. Vad krävs för att man ska kunna utveckla bra, konkurrenskraftiga, hållbara produkter, och samtidigt tjäna pengar, utan att använda sig av planerat åldrande? (TkMaSHSyv,Design, Konstruktion)
  14. Vad kan man göra och vad behöver man kunna som konsument för att inte bli lurad av tillverkare som bygger in planerat åldrande i sina produkter? (TkMaHkk,Design, Konstruktion)
  15. Välj en valfri produkt och ta reda på vilka reservdelar och förbrukningsartiklar det finns till den. Gör en lista på priserna för dem och beräkna den totala användningskostnaden och livslängden på produkten. Jämför användningskostnaden med inköpspriset av en ny likadan produkt istället för att lägga pengar på reservdelar/förbrukningsmaterial. (TkMaHkk,Konstruktion)
  16. Vad behöver inköpare och säljare i butiker kunna för att de ska kunna sälja och rekommendera bra hållbara produkter till sin kunder? (TkSyv,Design)
  17. Hur tror du att förekomsten av planerat åldrande kommer förändras i framtiden? Blir det ännu vanligare eller mindre vanligt? Argumentera för ditt svar. (TkHkkShSyv,Design, Konstruktion)
  18. Skapa en annons eller ett reklamblad för en helt ny produkt, där planerat åldrande inte använts. (BlTkDesign)
  19. Skriv en kritiskt argumenterande text som tar avstånd från att använda planerat åldrande. (SvTk,Design, Konstruktion)
  20. Utveckla en egen teknisk produkt, en uppfinning i form av wearable technology (bärbar teknik, kroppsnära teknik), som kan användas i kläder (eller andra produkter) för att t ex logga hur ofta och länge produkten används. Hitta på ett sätt att premiera och belöna både konsumenten och tillverkaren ju mer, desto oftare och längre produkten används. (Använd gärna skolprogrammet ”Uppfinnarresan” från Finn upp).
    (Tk, Design, Konstruktion)
Lektionsinstruktion om planerat åldrande 2019-10-01

Kopplingar till LGR 11/Gy11:
Årskurs: 7-9, Gymnasiet
Ämne: Tk teknik, Sv svenska, Sh samhällskunskap, En Engelska, Ma matematik, Hkk Hem- och KonsumentKunskap, Bl Bild, Syv Studie och Yrkes-vägledning, Design, Konstruktion.
Syftestext:
Centralt Innehåll:
Kunskapskrav:

Här är avfallet som påverkar klimatet mest

Här är avfallet som påverkar klimatet mest

Från en artikel på Ekocentrum.se

I en ny rapport har IVL Svenska Miljöinstitutet och Avfall Sverige undersökt hushållsavfallets klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv.

190910_elektronikavfall

Rapporten visar att elskrot och textiler är de avfallstyperna som har störst påverkan på klimatet.

I studien har man gått igenom 32 fraktioner av hushållsavfall och utvärderat deras klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. IVL har undersökt både vilken effekt man får av att förebygga avfall, och återvinning eller behandling av avfallet.

– Vår studie visar att minskad konsumtion alltid ger större klimatvinster än återvinning, eftersom man sparar koldioxidutsläpp genom att undvika att tillverka en produkt. När det gäller avfallsbehandling är det oftast bättre för klimatet att materialåtervinna avfallet än att använda det för energiåtervinning, säger Jurate Miliute-Plepiene på IVL i ett pressmeddelande.

Jämför med utsläppen från en bensinbil
IVL jämför i rapporten klimatpåverkan av olika avfallstyper med utsläppen från en bensinbil.

I topp över vilket avfall som sparar mest utsläpp av koldioxid, hamnar elprodukterna. Ett kilo elprodukter som inte tillverkas sparar nämligen motsvarande 305 kilometer bilkörning.

En mobiltelefon som säljs vidare istället för att skrotas och materialåtervinnas, sparar ungefär 60 kilo koldioxid, vilket motsvarar ungefär 460 kilometer bilkörning.

Sedan kommer textilierna. Ett kilo textil som inte tillverkas sparar motsvarande 200 kilometer bilkörning. Återanvändning av ett kilo använd textil sparar motsvarande 95 kilometer bilkörning.

Att återanvända kläder sparar exempelvis tio gånger mer koldioxid än att återvinna materialet för att skapa nya textilier.

Många bäckar små
Ett kilo matavfall från hushållet motsvarar två kilo koldioxid, eller 17 kilometer bilkörning. Ett kilo restavfall motsvarar 2,3 kilo koldioxid eller 18 kilometer bilkörning.

Rapporten visar att avfallsförebyggande åtgärder som minskad konsumtion, ger större klimatvinster än återvinning. Samtidigt är materialåtervinning av hushållsavfall i de flesta fall bättre för klimatet än energiåtervinning.

Till exempel ”kostar” ett kilo restavfall som går till energiåtervinningen, 0,2 kilo koldioxid, eller två kilometer med bil, medan samma mängd avfall som går till materialåtervinning ”sparar” cirka 1,5–1,8 kilo koldioxid för metaller och vissa elavfallsprylar.

Ersätter nya råvaror
På pappers- och glasförpackningar ”sparar” man 0,2-0,3 kilo koldioxid, per kilo och för gummidäcksavfall 0,1 kilo koldioxid, eller en kilometer med bil.

Det sker en besparing i koldioxid eftersom de återvunna materialen ersätter en ny råvara, som exepelvis metaller, skogsråvara eller energi från koleldade cementfabriker.

Den största klimatboven
Enligt rapporten kommer den största klimatbelastningen från farligt avfall, exempelvis har ett kilo lösningsbaserad färg en belastning på 1,5 kilo koldioxid, eller 12 kilometer med bil.

Källa: Ekocentrum.se, Miljö & Utveckling och IVL Svenska Miljöinstitutet